Jag har granskat Arthur Melnick, Onora O’Neill och Christine Korsgaard och undersökt hur de har tolkat Kants kategoriska imperativ. Trots deras uppenbara olikheter i tolkningen av det kategoriska imperativet går det att se gemensamma nämnare. Det rör sig om motivationen till att följa det kategoriska imperativet som främst ska ligga i vårt egenintresse och utan tvång. Dessutom har jag undersökt Susan Wolf och hennes syn på moraliska handlingar. När det rör motivationen att vara moralisk är det främst genom att respektera den egna mänskligheten och dess autonomi. Dessa förklaringar behöver inte nödvändigtvis höra till Kants Kategoriska imperativ utan är bara en norm för vad vi ska försöka eftersträva. Det jag slutligen kom fram till är att en hybrid av ett minimalt antal absoluta och ett större antal rekommenderade regler vore att föredra. Till exempel kan min tanke illustreras med att om vi sätter lagar så att det ska vara svårare att bryta mot dem. Rent praktiskt så betyder det att färre skulle komma att belastas med brott och bara begå förseelser istället. Därför kan exemplet med O’Neills position men med regelutilitaristisk motivering vara ganska lätt att följa. Detta eftersom den regeln är något som de flesta människor skulle kunna ställa sig bakom. Utifrån de hypotetiska reglerna bör vi välja sådana handlings sätt som bäst går ihop med den egna moraliska uppfattningen. Det kan röra sig om att i vissa fall göra något som av tvång måste göras men är på gränsen till moraliskt eller lagligt. Denna modell anser jag är bättre, eftersom vi faktiskt bryter mot såväl absoluta som rekommenderade regler ibland. Ett bra exempel på det är hastighetsbegränsningarna på vägarna eller gå mot rött. Skillnaden är att om absoluta regler som inte är flexibla bryts, medför detta i regel allvarliga konsekvenser. Det som är värt att notera är att hållandet av hastighetsgränser tycks vara mer frivilligt än strängt övervakat. Vi får alltså förtroendet att genom en rekommenderad eller påbjuden hastighet hålla den. Rekommenderade regler gör att de flesta moraliska individer känner en viss skuld över att ha brutit mot dem. Motivationen att följa regler borde vara att eftersom de flesta har ett samvete ska detta räcka till för att bromsa oss då vi försöker vara omoraliska. Vi ska bli avskräckta på två plan där den ena faktorn är lagen och den andra är att det inte ligger i vårt egenintresse att råka illa ut.

The purpose of my scientific essay is to examine the identity creating processes that goes on amongst pupils as well as pedagogues in leisure time centers. This seen from a gender perspective. The questions in this essay revolves around me as a role model in the leisure time center and how I use the binary gender categories in my line of work. Moreover, how can I present a safe environment for my pupils to try out their identity from a gender perspective. I analyze my questions seen through a leisure time center pedagogue ́s everyday worksituation under the influence of a workplace jargon. A jargon that seems to be enhancing the polatity between the binary gender categories. The theories I use in my essay to reflect upon my questions is Kants philosophy about freedom and the categorical imperative, Lenz Taguchis description of feministic poststructuralistic theory and Butlers theory on sex and gender as socially and cultural constructed. Through my scientific essay I have reflected upon my role as a role model in a way that takes me through an identity creating process of my own in my profession as a leisure time center pedagogue. And by takinga glance on my own actions it has created a bigger understanding of what has formed my own identity as a pedagogue from a gender perspective. This hopefully will increase my ability to present a safe environment for my future pupils in their identity creating processes in the leisure time center in a gender perspective. / Syftet med min vetenskapliga essä är att undersöka identitetsskapande processer på fritidshemmet, både hos pedagoger och elever. Frågeställningarna i essän berör min roll som förebild som blivande fritidshemslärare, hur jag förhåller mig till könskategorierna kvinna och man, flicka och pojke i mitt arbete. Och vidare hur jag skapar trygghet för att eleverna i fritidshemmet ska känna sig fria att pröva sin identitetur ett köns och genusperspektiv. Dessa frågor belyser jag ur ett gestaltat dilemma om hur en fritidshemslärares vardag kan präglas av en arbetsplatsjargong. En jargong som jag upplever förstärker polariteteten mellan könskategorierna kvinna och man. De teorier jag använder för att reflektera kring min vetenskapliga essäs frågeställningar är Kants teori om frihet och det kategoriska imperativet, Lenz Taguchis beskrivning av feministisk poststrukturalistisk teori och Butlers teori om kön och genus som socialt och kulturellt konstruerade. Genom min vetenskapliga essä har jag reflekterat kring min roll som förebild. Att skriva essän har i sig varit en identitetsskapande process för mig då jag vänt blicken mot mig själv i en situation som jag tidigare inte förstått min roll i. Vidare har jag genom essäskrivandet börjat förstå vilken komplex process identitetsskapande är och hur dessa processer är något som pågår samtidigt hos flera personer i ett socialt sammanhang. Min förhoppning är att detta kommer att öka min möjlighet och förmåga att se till att mina elevers identitetsskapande processer får fortgå i en trygg miljö på fritidshemmet.