SyfteSyftet med denna studie var att beskriva och uppnå en förståelse för lärares språkutvecklande arbetssätt med fokus kring hur pedagogiken främjar språkutvecklingen både hos flerspråkiga elever och hos elever som har svenska som modersmål. Dessutom var syftet att uppnå en förståelse för hur lärarna anpassade pedagogiken utifrån samtliga elevers kognitiva funktionsnedsättning. Frågeställningar•Vilka aspekter av språkutvecklande strategier återfinns i lärarnas arbetssätt?•I vilken utsträckning anpassar lärarna det språkutvecklande arbetssättet i förhållande till om eleverna har svenska som första, respektive andraspråk?•På vilket sätt anpassar lärarna den pedagogiska praktiken i relation till elevernas funktionsnedsättning?TeoriStudien förankrades i Vygotskjis teori om att individens sociala- och intellektuella utveckling är förenade med varandra och att den proximala utvecklingszonen kan nås via interaktion. Det andra teoretiska perspektivet som studien förankrades i var Skidmores tankar om en inkluderande, respektive en exkluderande klassrumspraktik.MetodMetoden var kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Det hermeneutiska förhållningssättet syftar till att uppnå en förståelse av olika skeenden. Studien var en fallstudie. Populationen utgjordes av ett tillgänglighetsurval som i första hand bestod av lärarna i en gymnasiesärskoleklass men även eleverna i klassen samt elevernas assistenter utgjorde populationen. Vid datainsamlingen användes tre forskningsinstrument; lärarenkät, observationer och fokuserad gruppintervju. Lärarenkäten var ett kompletterande metodiskt redskap för att samla in bakgrundsinformation om deltagarna. Observationerna och den fokuserade gruppintervjun utgjorde studiens huvudsakliga metodredskap. Analysen var deduktiv med i förväg bestämda huvudteman vilka justerades något under arbetets gång. ResultatFör att optimera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska efterfrågas stöttning på modersmålet. Interaktivt meningsskapande förekommer i synnerhet i horisontella sammanhang. Kollektivt begreppsbildande återfinns i lärarnas arbetssätt, vilket gynnar samtliga elevers språkutveckling. Assistenterna stöttar eleverna i språkutvecklingen på individnivå. Genom att visualisera och verklighetsanpassa pedagogiken ökar KASAM- känslan av sammanhang för eleverna. Det förekommer både att lärarna individualiserar pedagogiken, respektive justerar pedagogiken efter hela klassens behov. Genom samverkan mellan hem, skola och habilitering utformas anpassade kompensatoriska hjälpmedel för eleverna.KonklusionStrategier som gynnade språkutvecklingen förekom i lärarnas arbetssätt men pedagogiken anpassades inte efter elevernas modersmål. Ett individuellt pedagogiskt upplägg kan vara avgörande för att elever med en utvecklingsstörning ska lyckas i skolan och lärarnas pedagogik justerades efter elevernas kognitiva funktionsnedsättning på individnivå. Lärarna anpassade dessutom pedagogiken efter klassens kollektiva behov av stöttning. Lärarnas arbetssätt var både inkluderande och exkluderande. Denna flexibilitet gynnar kunskapsinhämtningen hos elever med specialpedagogiska behovSpecialpedagogiska implikationerAv tradition utförs specialpedagogiskt stöd i exkluderande sammanhang och flerspråkiga elever studerar ofta ämnet svenska som andraspråk, åtskilt från elever som har svenska som modersmål och istället studerar ämnet svenska. Elever med speciella behov bör i större utsträckning erbjudas stöd i en inkluderande kontext. För att realisera detta krävs inte nödvändigtvis specialutbildad personal. Det avgörande är istället lärarens intention att avvärja skolproblematiska situationer.