Title: The major banks digital customer relationships - a qualitative study of the impact of  digitalization on customer relationships in the banking sector.  Author: Emelie Fernholm and Emma Finnhult.  Keywords: Swedish banks, digitalization in the banking sector, digital customer relationships.  Aim: The aim of this study is to describe how banking clerks experience the impact of digitalization on customer relationships. Furthermore, the study aims to investigate whether the older generation has been affected harder by increased digitalization in the banking sector comparison with the younger generation and whether video chats is a successful complement to other digital channels to include more senses in customer conversation.  Theoretical reference frame: The theoretical frame of reference consists of the subject areas digitalization, digitalization in the banking sector, generations, customer relationships, customer loyalty and asymmetric information flows. The theory further presents several models. These models describe the impact of digitalization on the business, various relationship programs to create a good relationship with the customer and an alternative database for evaluating customer relationships. The theory chapter ends with an “understanding model” that connects the entire theoretical frame of reference.  Method: This study is based on a qualitative research method. Eight bank clerks have been interviewed from Sweden's major banks in a small municipality, a medium-sized municipality and a large municipality. The answers have been analyzed with the help of an intra- and interval analysis.  Conclusion: The theoretical frame of reference and the empirical material have finally resulted in four conclusions. The study shows that bank clerks customer relationships have been affected more positive than negative as a result of increased digitalization, that long-term customer relations have not become less important in Sweden's major banks as a result of increased digitalization, the problem that the older generation is affected by digitalization is explained much worse in the theoretical frame of reference compared to what bank clerks believe and video chats is a good complement to other digital channels to include more senses in the customer conversation.

Digitaliseringen driver fram ny teknik och förändrade konsumtionsbeteenden. De flesta företag är överens om att det är viktigt att etablera digitala tjänster och kanaler till sina kunder som förstärker kundrelationer. En digitalisering av fysiska kundmöten kan dock vara en utmaning i en organisation som har haft långsiktiga och personliga möten som ett koncept för framgång. Denna studie undersöker vilket värde som företag och kunder får i fysiska möten och vad som krävs för att det ska skapas samma värde i digitala möten. Målet är att identifierar vilka parametrar som är viktiga i kundmöten och hur väl dessa skapar värde i både fysiska och digitala möten. För att identifiera parametrar har det utförts en litteraturstudie, medarbetare och kunder som deltar i kundmöten på företaget WSP har intervjuats samt så har en enkät skickats ut till kunder som deltar i kundmöten. Empirin från intervjuerna och enkäterna har sammanställts och parametrar från tidigare studier har bekräftats, men även nya har upptäckts. Resultatet tyder på att kommunikationsinnehållet och behovet av att utveckla relationer är det största faktorerna som påverkar beslutet om digitala eller fysiska möten ska användas. Vidare så är det viktigt att valet av mötesform anpassas efter syftet med mötet samt efter vilken fas som relationen befinner sig i. Detta för att öka mötets effektivitet och för att skapa starka relationer. I början av en relation krävs det möten som bidrar till uppbyggnad av tillit och ett visat engagemang. Dessutom har även parametrarna kompetens, förståelse, trovärdighet, tillit och trevligt uppträdande betydande roll för att skapa värde i möten. Medan lyhördhet och kommunikation är grundförutsättningar för att skapa värde i alla mötesformer. / Today’s customer meetings are undergoing a change from focusing on individual channels to an optimized experience through all channels. Most companies agree that it is important to establish digital services and channels that strengthen customer relations. However, digitizing physical customer meetings can be a challenge in an organization that has had long-term and personal meetings as a concept of success. This study investigates the value that companies and customers receive in meeting in person and what it takes to create the same value in digital meetings. The goal is to identify which parameters are important in customer meetings and how well they create value in both physical and digital meetings. To identify parameters, a literature study, interviews with employees and customers participating in customer meetings at the company WSP have been conducted and a survey has been sent to customers who participate in customer meetings. The data from the interviews and the survey have been compiled and parameters from previous studies have been confirmed, but new have also been discovered. The result indicates that the need of communication and to develop relationships is the key factors that influence the decision whether digital or physical meetings should be used. The decision is also influenced by time and space constraints. Furthermore, the choice of meeting form depends on the purpose of the meeting and the phase of the relation. At the beginning of a relationship, meetings are required that contribute to trust and commitment. Furthermore, the parameters of competence, understanding, credibility, trust and good conduct also have a significant role in creating value. While sensitivity and communication are the prerequisites for creating value in all forms of meeting.

Record companies are suffering due to a downturn in recorded music sales. Innovative firms have developed digital music services that offer recorded music products to customers in new ways, yet sales are not what they used to be. Web 2.0 technologies have changed the customer’s tastes, expectations, and desires. Thus, a deeper understanding of the new “digital customer” is needed in order to better offer services in a way that he or she prefers most.

<p>Record companies are suffering due to a downturn in recorded music sales. Innovative firms have developed digital music services that offer recorded music products to customers in new ways, yet sales are not what they used to be. Web 2.0 technologies have changed the customer’s tastes, expectations, and desires. Thus, a deeper understanding of the new “digital customer” is needed in order to better offer services in a way that he or she prefers most.</p>

Digitalisering är under ständig utveckling inom banksektorn. I och med den växande utvecklingen så har intresset för artificiell intelligens ökat men trots detta finns det fortfarande kvar osäkerheter kring användandet av AI-chatbots. Banker hanterar en stor mängd känsliga uppgifter vilket gör att konsumenters upplevda oro och tillit är extra känsligt. Detta är viktigt att understryka då tidigare forskning har visat att tillit utgör en stor del av konsumenters beslut att använda AI-chatbot. Baserat på tidigare forskning har denna studie knutit samman teorier om vilka faktorer som påverkar svenska bankkonsumenters tillit till AI chatbots samt vilka faktorer som påverkar svenska bankkonsumenters intention att använda AI chatbots vid utförande av bankärenden online. Detta utgör även studiens syfte. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av technology acceptance model (TAM), on-line trust-modellen och upplevd mänsklighet. Utifrån dessa teorier har studiens hypoteser byggts upp där vardera hypotes testar en faktor som beskrivs i de valda teorierna. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning online som distribuerades på sociala kanaler. Undersökningen genererade 87stycken fullständiga svar. Insamlade data analyserades med hjälp av Minitab och Excel. De analysmetoder som använts för att analysera insamlade data var huvudsakligen korrelationstest och regressionsanalys. Resultatet visade att den upplevda nyttan och tillit är faktorer som påverkar intentionen till användning positivt. Resultatet visade även att faktorerna trovärdighet och användarvänlighet påverkar tilliten positivt samt att risk har en negativ påverkan på tilliten. För att effektivisera användning av AI-chatbots som kundtjänstverktyg så rekommenderas svenska banker att fokusera på att öka den upplevda nyttan i form av att säkerställa snabbhet, produktivitet och enkelhet. Svenska banker bör även säkerställa att bankkonsumenter känner tillit till AIchatbots. Detta kan göras genom att fokusera på ökad användarvänlighet och trovärdighet samtidigt som banker bör minska den upplevda risken i form av integritetsrisk då detta är faktorer som visat samband med tillit till AI-chatbots inom banksektorn. / Digitalization is under constant development within the banking industry. With this comes a growing interest in artificial intelligence. Despite this, uncertainty regarding the use of AI-chatbots remains. Banks handle a large amount of sensitive information which, for the consumers, makes the perceived trust especially delicate. Earlier research has shown that trust has a significant impact on the consumers intention to use AI-chatbots. Based on previous research this study aims to tie together theories about which factors impact Swedish bank customers’ trust towards AI-chatbots, as well as the customers’ intention to use AI-chatbots while performing bank-related business online. This is also considered to be the purpose of this paper. In this study the theoretical standpoint is based on the technology acceptance model (TAM), on-line trust and perceived humanness. From these well-established theories a set of hypotheses has been presented, where each hypothesis examines different factors that are presented in the used model. The data collection in this study was conducted through an online survey, where a total of 87 answers were collected. The data was analyzed using Minitab. The main analysis methods used were correlation tests as well as a regression analysis. The results showed that the perceived usefulness and trust are factors that have a positive impact on the intention to use AI-chatbots while performing banking tasks. The results also showed that ease of use and credibility have a positive impact on trust while risk has a negative impact on trust toward AI-chatbots. To make the use of AI-chatbots more effective as a customer service tool this study recommends Swedish banks to focus on increasing the perceived usefulness of the AI-chatbots. This can be done by ensuring the AI-chatbots are able to provide productivity, simplicity and swiftness to its users. Swedish banks should also focus on increasing customers’ perceived trust in the AIchatbots. This can be achieved by increasing the ease of use as well as the credibility of the system. To decrease the experienced risk of using the AI-chatbots, this study recommends banks to focus on decreasing the integrity risk.

Business Process Improvement (BPI) is a challenge for most companies facing challenges in finding temporary solutions to immediate problems. An increased intertwining between the digital and the physical world leads to new ways of customer interaction. Today's digitalized society placing high demands on the digitalization of companies and insurance companies is no exception. The insurance industry is considered behind for what is required for digitization leading to unnecessarily long processing times and arbitrary assessments. A digital solution for insurance management is expected to reduce processing times and be more in line with customers' expectations. The purpose of the work is to evaluate how process improvements in claims management can be achieved via a digital customer portal. The research includes a case study at a well-established insurance company where a current situation of a claims process is mapped and evaluated through interviews and workshops. A prototype of a digital customer portal is developed and evaluated in a theoretical applicability test. Important factors for BPI are developed with the help of previous research and the study's result analyzes based on these factors. The primary result showed that BPI were generated via the digital customer portal through the factors lead times, automation, bottlenecks, quality assurance of information and value creation. Thus, the customer portal proved to be a theoretical way of being able to live up to customers' expectations of digitalization, contribute with competitiveness, customer loyalty and improved customer experience and customer service. Finally, companies can acquire knowledge about the importance of customer centering and the development of digital customer portals for BPI and which factors to consider for BPI. / Förbättring av affärsprocesser (eng. Business Process Improvement, BPI) är en utmaning för de flesta företag som ständigt står inför utmaningen att hitta tillfälliga lösningar på omedelbara problem. En ökad sammanflätning mellan den digitala och den fysiska världen leder till nya sätt för kundinteraktion. Dagens digitaliserade samhälle ställer höga krav på digitaliseringen hos företag och försäkringsbolagen är inget undantag. Försäkringsbranschen anses ligga efter vad gäller digitalisering vilket kan leda till onödigt långa handläggningstider och godtyckliga bedömningar. En digital lösning för försäkringshandläggning förväntas kunna effektivisera handläggningstider och leva upp till kundernas förväntningar. Syftet med arbetet är att utvärdera hur processförbättringar inom försäkringshandläggning kan uppnås via en digital kundportal. Arbetet omfattar en fallstudie på ett väletablerat försäkringsbolag där ett nuläge av en skadeprocess kartläggs för att sedan utvärderas genom intervjuer och workshops. En prototyp av en digital kundportal utvecklas och utvärderas i ett teoretiskt applicerbarhetstest. Viktiga faktorer för BPI tas fram med hjälp av tidigare forskning och studiens resultat analyseras utifrån dessa faktorer. Det primära resultatet var att BPI förväntades kunna uppnås via den digitala kundportalen med hänsyn till faktorerna ledtider, automatisering, flaskhalsar, kvalitetssäkring av information samt värdeskapande. Kundportalen visade sig också teoretiskt sätt kunna leva upp till kundernas förväntan av digitalisering, bidra med konkurrenskraft, kundlojalitet samt förbättrad kundupplevelse och kundservice. Avslutningsvis kan företag utifrån arbetet inhämta kunskap om kundcentreringens och utvecklingen av digitala kundportalers betydelse för BPI samt vilka faktorer att ta hänsyn till vid BPI.