Kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka hur undersköterskor inom sjukhusbaserad öppenvård upplever införandet av ett nytt digitalt arbetssätt på arbetsplatsen samt undersöka undersköterskors inställning till e-hälsa och digitala arbetssätt. Resultatet är av intresse för chefer och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården, samt för de som arbetar med införandet av nya arbetssätt inom samma område. Inom hälso- och sjukvården sker stora förändringar i och med övergången till nya arbetssätt, men vilken strategi är den optimala vid införandet? Vanligen används enbart en strategi vid implementering, trots att sjukvården består av flera olika yrkesgrupper. I litteraturgranskningen ges en inblick i läkares och sjuksköterskors uppfattning om digitala arbetssätt. Resultatet diskuteras utifrån den teoretiska bakgrunden; delaktighet och digital kompetens och intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys och delats in i fyra teman. Slutsatsen är att undersköterskorna i studien upplevde brister i ledarskapet, upplevde att de fick för lite information och liten möjlighet att öva på det nya arbetssättet, samt en låg känsla av delaktighet. Intresset för digitala arbetssätt över lag och det specifika, nyinförda arbetssättet var lågt och sjönk ytterligare under införandets gång.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur sju språkintroduktionselever (sprintelever) upplevde att språkutvecklingen påverkades vid distansundervisningen våren 2020, då de gick gymnasiets språkintroduktionsprogram årskurs tre. De har under hösten samma år intervjuats i tre fokusgrupper om hur färdigheterna läsa, skriva, lyssna och tala påverkades av det annorlunda arbetssättet. Vid en djupintervju har deras lärare i svenska som andraspråk berättat om sina upplevelser av hur arbetssätten förändrades och vilka lärdomar det gav. Av resultatet framkommer att den digitala tekniken främst blev en hinder för interaktionen men att nya arbetsmetoder hade både positiva och negativa effekter. Vid jämförelser av elevernas bakgrundsinformation om skolerfarenhet, språk och boende indikerar resultatet att deras upplevelser av möjlighet till språkutveckling skiljer sig åt, särskilt beroende på tidigare skolerfarenheter. Elevernas motivation för att arbeta påverkades av sociala omständigheter som minskad social samvaro och språkanvändning.

Digitaliseringen har varit en del av bildundervisningen inom grund- och gymnasieskolan sedan läroplanerna reviderades 2011. Den digitala tekniken är under ständig utveckling och har inneburit ett stort ansvar för lärare vad gäller undervisning och fortbildning. Att utveckla elevernas digitala kompetens är av stor vikt, då detta ger eleverna förutsättningar att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, använda och förstå digitala verktyg och medier, utveckla ett kritiskt, ansvarsfullt förhållningssätt samt att lösa problem och sätta idéer i handling. Digital kompetens är också en förutsättning för många bildskapande yrken. Denna undersökning har gjorts som en empirisk intervjustudie med bildlärare och elever vid en gymnasieskola i Mellansverige hösten 2023. Undersökningen har avsett att ge en inblick i hur den aktuella skolan använt digital teknik i samspel med traditionella, analoga tekniker. Utifrån en kvalitativ ansats har studien fokuserat på elevers och lärares upplevelser, reflektioner och förhållningssätt till att arbeta med både digitala och analoga tekniker.

Covid-19 pandemin har påverkat dels företagens sätt att arbeta men även chefernas sätt att leda. På grund av pandemin gjordes en omställning till distansarbete där samtliga medarbetare som hade möjlighet arbetade på distans stora delar av sin arbetstid. Detta har tvingat fram nya sätt att kommunicera och således krävs en omställning hos ledare för att leda och motivera sina medarbetare. Inom tidigare forskning finns begränsad insikt i vilken utsträckning distansarbetet påverkar motivationen. Syftet med detta arbete är att utöka förståelsen för hur chefer anpassar sitt ledarskap vid distansarbete. För att uppnå detta syfte ställdes följande forskningsfråga: hur anpassar chefer sitt ledarskap under den organisatoriska förändring som Covid- 19 inneburit och hur går dessa chefer tillväga för att leda och motivera sina medarbetare under det etablerade distansarbetet? Det teoretiska ramverket består av tre delar, distansarbete, ledarskap samt motivation. Distansarbete är det arrangemang där arbetstagaren arbetar utanför den traditionella arbetsmiljön. Med digitala framsteg och förbättrad teknik kan anställda fortsätta sitt arbete var de vill under förutsättning att de har en internetuppkoppling. Anställda som har mer flexibilitet tenderar att vara mer motiverade och stannar således längre på samma ställe. Denna förändring av i arbetslivet innebär att det ställs högre krav än innan på chefer att leda personalen, men också att chefsrollen behöver anta en ny skepnad, eftersom den direkta kontrollen över medarbetare tappas och arbetskontakter är mindre frekventa. Ur motivationssynpunkt kan hemmakontoret vara en stark drivkraft, som kan användas mycket bra och effektivt, liksom det även kan bli en mycket stark demotivator och därmed orsaka stora problem och förluster för både arbetsgivaren och arbetstagaren. För att möjliggöra ett konstruktivt förändringsarbete måste förändringsprocessen vara etisk, bygga på förändringsvilja och motivation, inkludera alla, präglas av tilltro, bygga på korrekt och tillräcklig information. Vidare behöver den beakta organisationskulturen och att de anställda känner sig trygga i förändringsarbetet, samt att förändringens omfattning, rytm, tempo och ursprung behöver medvetandegöras. Det avgörande ur ledarskapssynvinkel förefaller i en distansarbetssituation vara anpassningsförmåga till föränderliga kontexter, bland annat med hjälp av digitala arbetssätt samt lyhördhet för medarbetarna för att fånga upp såväl deras arbetsrelaterade svårigheter som drivkrafter, men också lyhördhet mot det egna ledarskapet genom anammandet av ett reflexivt förhållningssätt i syfte att förverkliga ett inkluderande, utvecklande och tillitsbaserat ledarskap. Studien har genomförts som en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts med åtta kommunala chefer. Vidare har en tredelad analysmetod använts med innehållsanalys samt det hermeneutiska och reflexiva angreppssättet. Resultatet av denna studie visar att ledarskapet har förändrats i och med distansarbetet, det behövs en tydlig struktur, en värdeskapande kontext och en motiverande dimension för att bedriva ett distansledarskap, i det nya transformativa arbetslivet. / The Covid-19 pandemic has affected both the way companies work and manager’s way of leading. Due to the pandemic, a transition was made to teleworking, which led all employees who had the possibility to work mainly remotely. This course of events inevitally led to the emergence of new ways of communicating, which in turn require a change in managerial style to lead and motivate employees in a different way. Earlier research findings show limited insights regarding the extent to which telework affects motivation. The purpose of this study is to expand the understanding of how managers adapt their leadership style to teleworking. To achieve this goal, the following research question was asked: how do managers adapt their leadership style during the organizational change that Covid-19 has entailed and how do these managers lead and motivate employees during the established telework? The theoretical framework of this study consists of three parts, teleworking, leadership and motivation. Teleworking is the arrangement where the employee works from some other location than the traditional work environment, which is motly the office. With digital advances and improved technology, employees can continue their work wherever they want, provided they have an Internet connection. Employees who have more flexibility tend to be more motivated and thus stay longer with the same employer. This change in working life means that managers face higher demands than before regardring leading staff, but also that the managerial role needs to be taken to a new level, as direct control over employees is lost and working contacts are less frequent. From a motivational point of view, the home office can be a strong driving force, which can be used well and efficiently, just as it can also be a very strong demotivator and thus cause major problems and losses for both the employer and the employee. To enable constructive change management, the change process must be ethical, based on the will to change and on motivation, include everyone, be characterized by trust, and consist on correct and sufficient information. Furthermore, it needs to take into account the organizational culture and enable the employees to feel secure during the change, and that the extent, rhythm, pace and origin of the change needs to be made aware to the people it includes. The decisive factor from a leadership point of view in a teleworking situation seems to be adaptability to changing contexts, which is facilitated by digital working methods and the sensitivity for employees in order to capture not only work-related difficulties and driving forces, but also the sensitivity to one's own leadership. This is done by adopting a reflexive attitude and by pursuing an inclusive, developing and trust-based leadership style. This study has a qualitative approach in which interviews were conducted with eight municipal managers. Furthermore, a three-part analysis method has been used with content analysis combined with a hermeneutic and reflexive approach. The results of this study show that leadership has changed as a result of remote work, and that a clear structure, a value-creating context and a motivating dimension are needed to pursue a distance leadership in the new transformative working life

I denna studie undersöks hur personer med ledarskapsroller inom kunskapsintensivt arbete (LIKA) upplever att möjligheterna och utmaningarna med digitala arbetssätt på distans påverkar deras arbete och deras välmående. Studien baseras på semi-strukturerade intervjuer med 13 deltagare med sådan yrkesbefattning, och resulterar i en bred mängd möjligheter från digitala arbetssätt – som exempelvis att arbetet blir mer effektivt och kan utföras oberoende av tid eller geografisk plats. Eftersom dessa digitala arbetssätt däremot är så pass nya förekommer även en del utmaningar, då hanteringen av denna teknik fortfarande är under en inlärningsperiod. Några av utmaningarna som deltagarna i denna studie uttryckt är att förväntningarna på hastigheten som arbete utförs i ökar med digitala hjälpmedel, samt att det är svårare att särkoppla arbete och privatliv eftersom båda dessa är så lättillgängliga med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Under det distansarbete som deltagarna utövat upplevde de även en ökad svårighet att separera arbete från privatliv eftersom dessa delade samma fysiska yta: hemmet. Effektiviteten och tillgängligheten bidrar till en ökad upplevelse av flexibilitet och att själv kunna styra över sin tid. Detta upplevdes som positivt av deltagarna, och enligt föreliggande forskning är dessa faktorer centrala för att uppfylla delar av livsbalansens dimensioner, som enligt studier är väsentligt för välmående. Genom digitala arbetssätt får således deltagarna en förbättrad livsbalans eftersom de själva har möjlighet att styra över sin tid samtidigt som deras produktivitet ökar. Med uteslutande digitala arbetssätt blir däremot gemenskapen på arbetsplatsen bristande. Deltagarna önskade därför att efter rådande pandemi orsakad av COVID-19 kunna kombinera digitala arbetssätt med traditionella arbetssätt på sin arbetsplats, och på så vis kunna träffa sina kollegor fysiskt och känna en starkare tillhörighet till sin arbetsgrupp. Genom exklusivt arbete kunde deltagarna utföra sitt arbete, men saknade ändå traditionella arbetssätt på grund av de sociala faktorerna. Digitalt arbete kan därför ses ha praktiska fördelar, men emotionella utmaningar, och en kombination av båda – traditionellt arbete på arbetsplatsen och digitalt arbete på distans – torde därför kunna bidra till ökad produktivitet, en förstärkt frihetskänsla och en bevarad social gemenskap, och således gynna individens livsbalans och välmående. / This study examines how people with managerial positions within knowledge intensive work experience that the opportunities and challenges of remote digital work affects their work and their well-being. In the study, 13 semi-structured interviews were conducted with individuals of such positions, and resulted in a broad variety of possibilities derived from digital work – e.g. being able to work more efficiently and regardless of time or place. Nonetheless, due to digital work still being relatively new, challenges also arise as a consequence of being in a learning process of how digital work may be handled. Some of the challenges mentioned by the participants of the study include the speed of which work is expected to be performed at when utilizing digital tools, or that the separation between work and private life has been aggravated due to the increased accessibility. Additionally, as a consequence of the current pandemic, the participants were working remote from their homes, which was explained as a factor contributing to a heightened difficulty of separating their work life from their private life. The reason for this being work life and private life sharing the same physical space: their homes. However, the participants described the gained efficiency and availability from digital work as contributing to an increased experience of flexibility and being in control of their time and productivity. This was described as a positive effect of digital work, and according to theory essential to improve life balance. Hence, the participants have a possibility of improved life balance through digital work as it allows them to control their time whilst also improving their productivity. Nevertheless, the participants still aspired for a combination of digital work and traditional work post pandemic, due to the solidarity within the workplace being experienced as insufficient via solely digital mediums. Therefore, a combination of digital work and traditional work was desired to allow for effective work without social diminution. The employees could perform their work through exclusively digital mediums, yet still expressed missing traditional ways of working due to the social factors. Digital ways of working may therefore be seen as with practical benefits, and emotional challenges. A combination of digital and traditional work could therefore maximize productivity and increase flexibility whilst still maintaining social connections, thus favoring life balance and well-being.