Tidigare forskning visar på att utvecklingen inom sjukvården har gått snabbt, framförallt prehospitalt. De tekniska lösningarna har utvecklats och det finns många gånger datorer både fram och bak i dagens ambulanser som har ersatt de traditionella pappersjournalerna. Forskning pekar på åldersfaktorer och tidigare datorkunskap som faktorer som påverkar hur väl nya system mottagits. Patientsäkerheten, tydligheten och enhetligheten framhålls i nutidens journalsystem samtidigt som den eventuella dehumaniseringen kring omvårdnaden lyfts fram i och med teknikens framfart. Få studier beskriver hur ambulanspersonal upplever de nya journalsystemen prehospitalt en tid efter införandet. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att arbeta med digitala journalsystem prehospitalt. En kvalitativ ansats valdes och personliga intervjuer genomfördes. Åtta ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 7 kategorier. Studiens frågeställningar blev resultatets 3 huvudrubriker. Huvudrubrikerna var ”Ambulanssjuksköterskans upplevelse av den prehospitala journalföringens utveckling”, ”Ambulanssjuksköterskans upplevelse av dagens digitala journalsystem” och ”Ambulanssjuksköterskans upplevelse av det patientnära arbetet”. I resultatet framkom att ambulanssjuksköterskor såg en negativ påverkan på det patientnära arbetet sedan införandet av digitala journalsystem som kopplades till utökade åtgärder och undersökningar. Patientsäkerheten hade förbättrats sedan införandet av standardiserat och strukturerat omhändertagande. Möjligheter för ambulanssjuksköterskorna att påverka utvecklingen kring det digitala journalsystemet skulle leda till underlättande av arbetssätt. Förutom nöjda ambulanssjuksköterskor skulle det ge en positiv påverkan för patienten i form av tid och omhändertagande. Vidare forskning kring utvecklingen av de digitala journalsystemen behövs för att kunna följa hur det påverkar patienten, vårdaren och den prehospitala verksamheten.

Sveriges digitala vårdsituation beskrivs i rapporter från både myndigheter samt populärvetenskapliga tidskrifter som föråldrad och problematisk. I den moderna vården är digitala journalsystem avgörande för att bedriva en effektiv och patientsäker vård. För att följande IT-system skall undvika att skapa problematik för slutanvändare är det viktigt att beakta de åsikter och synpunkter som kan förbättra systemet och därmed ge ökad acceptans. Vidare presenterar tidigare forskning att tid och design av sjukvårdsteknologi spelar en stor roll för ökad acceptans. För att identifiera om vårdsituationen är så problemfylld som den framställs blir acceptans för digitala journalsystem viktigt att undersöka. Syftet med följande uppsats var att undersöka om den svenska vårdens digitala journalsystem upplevs som accepterade eller till och med omtyckta av vårdpersonal. För att besvara syftet valde författarna att undersöka vilka faktorer det är som påverkar vårdpersonalens acceptans för digitala journalsystem inom Region Kronoberg. Genom att applicera det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model 2 (TAM2) gavs ett underlag till att analysera empiri utifrån ett användaracceptansperspektiv. Valet av att använda TAM2 i kontrast till den ursprungliga modellen (TAM) grundades på den utökning som det senare ramverket presenterar att acceptans beror på. Från att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie på en vårdinrättning i Region Kronoberg identifierades åtta centrala ämnen med hjälp av kodning samt transkribering. Dessa ämnen avsåg områden som uppkom frekvent av de informanter som deltog i undersökningen. Analysering av resultatet utfördes genom att ställa de variabler som TAM2 presenterar i förhållande till det resultat som undersökningen gav. Analysen visade att de deltagande i intervjustudien hade en hög acceptans för deras journalsystem då en stor majoritet svarade positivt på samtliga av de variabler som TAM2 presenterar. Vidare identifierade författarna fem faktorer som påverkar acceptans för digitala journalsystem för vårdpersonal via analysering. Dessa faktorer avser tid och kultur, design och användarvänlighet, tillgänglighet, användbarhet samt enhetlighet mellan vårdgivare. Följande faktorer leder enligt undersökningen till mer omtyckta och bättre implementerade informationssystem inom vården. Genom att identifiera vilka faktorer det är som påverkar acceptans för vårdpersonal i digitala journalsystem kan således beslutsfattare och utvecklare av sjukvårdsteknologi ta det här i beaktning för kommande förändringar. / Sweden's digital healthcare situation is described in reports from both authorities and popular science journals as outdated and problematic. In modern healthcare, digital medical record systems are crucial to providing effective and patient-safe healthcare. In order for the following IT systems to avoid creating problems for end users, it is important to take into account the opinions and views they have that can improve the system and thereby increase acceptance. Furthermore, previous research presents that time and design of healthcare technology play a major role in increasing acceptance. To identify whether the healthcare situation is as problematic as it is presented, acceptance for digital medical record systems is important to investigate. The purpose of the following thesis was to investigate whether the Swedish healthcare’s digital medical record systems is perceived as accepted or perhaps even likable by healthcare professionals. To answer the purpose, the authors chose to investigate what factors there are that affect the acceptance of healthcare professionals for digital medical records systems in the Kronoberg Region. By using the theoretical framework Technology Acceptance Model 2 (TAM2), a basis was provided to analyse empirical data from a user acceptance perspective. The choice of using TAM2 in contrast to the original model (TAM) was based on the extension that the latter framework presents that acceptance depends on. From conducting a qualitative interview study at a healthcare facility in the Kronoberg Region, eight key topics were identified by using coding and transcription. These topics related to areas that were raised very often by the informants who participated in the survey. Analysis of the results was performed by comparing the variables presented by TAM2 in relation to the results of the study. The analysis showed that the participants in the interview study had a high acceptance for their digital medical record system as a large majority responded positively to all of the variables presented by TAM2. Furthermore, the authors identified five factors that affect acceptance for digital medical record systems for healthcare professionals through analysis. These factors relate to time and culture, design and ease of use, accessibility, usability and consistency between caregivers. According to the survey, the following factors lead to more popular and better implemented information systems in healthcare. Thus, by identifying the factors that affect acceptance for healthcare professionals in digital medical records, decision makers and developers of healthcare technology can take this into account for upcoming changes.