Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjälpmedel i undervisningen inom allastadier och alla nivåer i skolan. Lärarutbildarna är de som undervisar morgondagens lärare och rapportens syfte är att redogöra deskriptivt hur lärarutbildare resonerar kring användandet av digitala presentationer i föreläsningar vid lärarutbildningen.Den teoretiska ramen för rapporten är Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiskaperspektiv där både teorin ses utifrån ett kulturanalysperspektiv, men också som ettkunskapsinhämtningsperspektiv. Perspektivet ställs mot Gustafssons teori om motspråk.90% av lärarutbildarna använder alltid eller ofta digitala presentationer under sinaföreläsningar vid lärarutbildningen i X-stad och att det finns två huvudargument för detta.Det första är för studenternas skull och det andra är för den egna lärarens skull.Underliggande faktorer till användandet är att det digitala hjälpmedlet är ett stöd för minnet och strukturen för läraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv är en av motiveringarna för användandet liksom tillgängligheten av föreläsningsmaterialet före och efter föreläsningen. En förstudie i form av en enkät har gjorts, vilken följdes upp av djupintervjuer med sju stycken lärarutbildare.Enligt den socialkonstruktivistiska teorin så uppkommer och främjas kunskap i kollektivaprocesser. Digitala presentationer i undervisningen medverkar till att föreläsningarna blir envägskommunikation, vilket går emot ovan nämnda teori för främjande av bildande. Kulturer och roller i kulturen skapas genom typifiering och habitualisering och ett motspråk behövs för att bryta mönstret av läraren som envägskommunikatör där studenter ses utifrånett objektperspektiv. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

The purpose with this paper is to study the function of computer, in the teaching of One-to-One.   To get information and answers to the purpose and issues, a number of educators were interviewed. Research and literature in the field have been studied.   The questions discussed are: what strategies do teachers use and develop in their teaching and do they feel that their students reach higher results in One-to-One-teaching. The interviewed teachers have all good or very good computer experience but lack adequate teaching  methods in One-to-One.   The computer's function in the One-to-One is to be an educational tool. It replaces DVD, MP-3, pencil and paper and several other things. The study shows that communication between students and educators increases and leads to higher results. The increased communication will also ease a formative evaluation. God result in teaching requires well planned and structured lessons. You can see some shortcomings in pupils source criticism. The respondents request for a relevant education in One-to-One.   As One-to-One is a relatively new field of research, the research needs further and deeper studies. Research in the area didactics connected to an One-to-One project is an important area. It would be interesting to study how teachers use the computer from a didactic point of view.   Another field that needs to be studied is the question whether ”weak” students benefit from the One-to-One concept or not.   Do the students affects the socioeconomic background. A future research area would be: Are there differences in results based on the students' socioeconomic background, initially as well as by time, with the introduction of One-to-One. / Syftet med detta arbete är att studera vilken funktion datorn får i undervisningen inom En-till-En.   För att få information och svar till syfte och frågeställningar har ett antal pedagoger intervjuats. Forskning och litteratur inom området har studerats.   Frågeställningarna är vilka strategier som lärare använder och utvecklar i sin undervisning samt om pedagogerna upplever att deras elever når ett högre resultat inom En-till-En-undervisningen. De intervjuade pedagogerna har samtliga goda eller mycket goda datorkunskaper men saknar relevant utbildning inom En-till-En.   Datorns funktion inom En-till-En blir ett pedagogiskt redskap. Den ersätter DVD, mp-3, papper och penna och flera andra redskap. Studien visar att kommunikationen mellan elev och pedagog ökar och leder till att elever når högre resultat. Den ökade kommunikationen underlättar även en formativ bedömning. För att undervisningen skall vara givande krävs att lektionerna är grundligt planerade och har en tydlig struktur. En annan pedagogisk vinst är att även brister i elevernas källkritik upptäcks. Relevant fortbildning inom En-till-En efterfrågas.   Då En-till-En är ett relativt nytt forskningsfält pekar studien på ytterligare och djupare studier. Forskning inom området didaktik kopplat till En-till-En är ett angeläget område. Här skulle det vara intressant att se hur pedagoger använder datorn i sin didaktik.   Ett annat fält som vore angeläget att studera vidare är om svaga elever lyckas i lägre grad vid En-till-En i jämförelse med traditionell undervisning.   Ett framtida forskningsfält skulle kunna vara: Finns det skillnader i resultat som grundar sig i elevernas socioekonomiska bakgrund, såväl initialt som efter tid, vid införandet av En-till-En.