Denna studie undersöker minoritetsgruppers representation och framställning i svenska filmer. De studieobjekt som har analyserats är En underbar jävla jul och Sällskapsresan 2. Dessa filmer utkom i två olika tidsperioder, den ena 2015 (En underbar jävla jul) och den andra 1985 (Sällskapsresan 2). Syftet är att undersöka hur minoritetsgruppers framställs i ett medium som är avsett för underhållning, och vad som händer när de olika systemen av maktförhållanden och strukturer möts under en och samma arena. Målet är att bidra till en ökad uppmärksamhet och engagemang kring fenomenet. Studiens tillvägagångssätt grundar sig i diskurspsykologi som teori och metod, samt intersektionalitet som teori. Genom att kombinera två stycken teorier kan studieobjekten analyseras på ett djupare plan då de olika teorierna kompletterar varandra. Allt material som hämtades från studieobjekten transkriberades för att sedan analyseras. Analysen är uppdelad i fyra olika teman; könsroller och sexualitet, klass, politik och etnicitet. Tillsammans bidrar dessa teman till att studiens frågeställningar besvaras. Studiens resultat påvisade att minoritetsgrupper representeras i olika grad och att de ofta tilldelas stereotypa roller. Resultatet visade att svensk film har genomgått en förändring över åren, och att den idag innehar en mer öppen dialog gällande samhällsrelaterade frågor. / This study examines the portrayal of minority groups shown in swedish films. The chosen objects are En underbar jävla jul (2015) and Sällskapsresan 2 (1985). The purpose of the study is to analyze how minority groups are represented in a forum whose main desire is to entertain rather than inform and to examine what occurs when different structures of authorities collide. The study’s main ambition is to illuminate and exposure this phenomenon. The study will apply discursive psychology as its method and theory along with intersectionality. The reason behind is solely to help us get a better understanding and deepen our knowledge. The combination of the aforementioned theories will provide a unique outlook for the analysis. All material collected from the films were at first hand transcribed and later analyzed. The analyses was divided into four different themes; gender roles and sexuality, class, politics and ethnicity. The four themes will contribute the answers of the study’s main questions. The results concluded that minority groups were often given stereotypic features as well as being given little to no exposure in films. However the results also showed that swedish movies are evolving and is being more open to discuss and display what once was considered prohibited subjects.