Närsjukvården i Finspång har idag 540 patienter som är i behov av, och behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Läkemedlet ges till de som drabbats av blodpropp (bentrombos/lungemboli), förmaksflimmer eller har klaffproteser. Patienterna besöker i stor del den mottagning som finns på Finspångs Lasarett men det finns de som av olika anledningar inte kan ta sig till mottagningen, främst beroende på att de lider av andra sjukdomar som gör att de har svårt att förflytta sig längre sträckor. Därför besöks de i hemmet och där tar DS de prover som behövs. Grunden till projektet Närsjukvården i Finspång-Förbättringsarbete för Waran-patienter i Finspång, är att hitta andra lösningar på hur situation kan förändras och därigenom också förbättras för de patienter där provtagningen måste ske i hemmet. Projektet har resulterat i en analys kring fyra olika scenarier som alla medförde förbättringar både vad gäller kostnader, transporter och tid. För att få en inblick i vilka scenarier som användes beskrivs de nedan. Scenario 1a visar en bild över situationen som den såg ut när fösta kartläggningen skedde i och med det första besöket på Närsjukvården i Finspång. Scenario 1b visar en bild över hur hanteringen av patienterna fungerar vid andra kartläggningen på Närsjukvården i Finspång. Här har vissa patientbesök redan ersatts med att patienterna själva, med hjälp av CoaguChek, genomför kontroll av sitt INR-värde. Scenario 2 liknar scenario 1a men istället för en distriktssköterska (DS) är det en biomedicinsk analytiker (BMA) som besöker patienterna och genomför provtagningen. Scenario 3 ger en bild över hur det ser ut när det är en DS som gör hembesöken men att provtagningen nu sker med hjälp av CoaguChek. Scenarier har därefter analyserats sinsemellan med fördelar och nackdelar och projektet har kommit fram till den lösning som projektet anser vara den bäst lämpade för hanteringen av Waran patienterna.

Den vuxna svenska befolkningen med fetma ökar och det finns risk för en ökad ohälsa. Vuxna med fetma kan gå ner i vikt, utmaningen är att bibehålla den minskade vikten. Därför behövs en långsiktig strategi för att bibehålla de nya levnadsvanorna. Ska levnadsvanor förändras behöver en livsstilsförändring göras. Distriktssjuksköterskan kan genom motivation av livsstilsförändring främja hälsa hos patienter med fetma i det vårdande mötet. Distriktssjuksköterskan kan stödja och ge råd men beslutet om förändring måste komma från patienten. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssjuksköterskan kan motivera patienter med fetma till livsstilsförändring för en god hälsa. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssjuksköterskor, med olika erfarenheter valdes strategiskt för att maximera olikheter och få fram nyanser. Distriktssjuksköterskorna som intervjuades var anställda på olika vårdcentraler i västra Sverige. Analysen av de inspelade intervjuerna gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en strävan efter att ge alla patienter lika vård inte innebär att vården ska utformas på samma sätt då livsstilsförändring ska stimuleras. Vården behöver skräddarsys för den patient distriktssjuksköterskan har framför sig. Därför indikerar resultat att det är bra med fortsatt fokus på den unika människan, dess behov och vikten av en god vårdande relation.

I takt med att samhället förändrats har även förutsättningarna för att klara av föräldraskapet förändrats. Idag förväntas föräldrar både arbeta samt på ett tryggt och säkert sätt ta hand om och uppfostra sina barn. När det gäller att ge stöd åt mammor och pappor i föräldraskapet under småbarnsåren spelar därför barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterskan som central person en stor roll. Sjuksköterskan är ofta den som känner till familjen bäst, med dess brister och resurser. Syftet med denna studie var att beskriva just BVC-sjuksköterskors uppfattningar av föräldrars behov av stöd. Studien utfördes med den fenomenografiska forskningsansatsen som metod och fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att det sjuksköterskorna uppfattar att alla föräldrar verkar ha gemensamt är ett behov av stöd genom bekräftelse. Föräldrarna har annars väldigt olika stödbehov relaterat till vad de har med sig i bakgrunden samt vilka egna resurser de har. BVC-sjuksköterskorna kan stärka föräldrarna genom att stötta och bekräfta att föräldrarna tänker och handlar rätt när det gäller barnet. En förälder som kommer stärkt ur ett samtal eller möte med BVC-sjuksköterskan har då genomgått en empowermentprocess. / As society has changed, the conditions of coping with parenting, also has changed. Today, parents are expected to work as well as in a safe and secure way care for and raise their children. When it comes to supporting mothers and fathers in their parenting, during early childhood years, the child health care with the child health nurse as a key person, plays a major role. The nurse is often the one who knows the family best, with its shortcomings and resources. The aim of this studie was to describe especially child health nurses perceptions of parents´need of support. The study was carried out with the phenomenographic research approach as a method and four child health nurses were interviewed. The result showed that what nurses perceive all parents have in common is a need for support through confirmation. Otherwise parents have very different support needs, related to their background and their personal resources. The child health nurses can strenghten the parents by supporting and confirming that the parents are thinking and acting in the right way when it comes to the child. A parent who will emerge stronger from a conversation or meeting with the nurse, has gone through a process of empowerment.

<p>I takt med att samhället förändrats har även förutsättningarna för att klara av föräldraskapet förändrats. Idag förväntas föräldrar både arbeta samt på ett tryggt och säkert sätt ta hand om och uppfostra sina barn. När det gäller att ge stöd åt mammor och pappor i föräldraskapet under småbarnsåren spelar därför barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterskan som central person en stor roll. Sjuksköterskan är ofta den som känner till familjen bäst, med dess brister och resurser.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva just BVC-sjuksköterskors uppfattningar av föräldrars behov av stöd. Studien utfördes med den fenomenografiska forskningsansatsen som metod och fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att det sjuksköterskorna uppfattar att alla föräldrar verkar ha gemensamt är ett behov av stöd genom bekräftelse. Föräldrarna har annars väldigt olika stödbehov relaterat till vad de har med sig i bakgrunden samt vilka egna resurser de har. BVC-sjuksköterskorna kan stärka föräldrarna genom att stötta och bekräfta att föräldrarna tänker och handlar rätt när det gäller barnet. En förälder som kommer stärkt ur ett samtal eller möte med BVC-sjuksköterskan har då genomgått en empowermentprocess.</p> / <p>As society has changed, the conditions of coping with parenting, also has changed. Today, parents are expected to work as well as in a safe and secure way care for and raise their children. When it comes to supporting mothers and fathers in their parenting, during early childhood years, the child health care with the child health nurse as a key person, plays a major role. The nurse is often the one who knows the family best, with its shortcomings and resources.</p><p>The aim of this studie was to describe especially child health nurses perceptions of parents´need of support. The study was carried out with the phenomenographic research approach as a method and four child health nurses were interviewed. The result showed that what nurses perceive all parents have in common is a need for support through confirmation. Otherwise parents have very different support needs, related to their background and their personal resources. The child health nurses can strenghten the parents by supporting and confirming that the parents are thinking and acting in the right way when it comes to the child. A parent who will emerge stronger from a conversation or meeting with the nurse, has gone through a process of empowerment.</p>