Examensarbetet har utförts på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB. På driftcentralen i Trollhättan styr Vattenfall sitt svenska elnät. Vid spänningssättningen av en transformator parallellt med en som är i drift, fås ibland problem med att stationen löser ut. Fenomenet kallas internt för "sympati-utlösning". Problemet uppstår till viss del slumpmässigt och inträffar relativt sällsynt, på Vattenfall handlar det om ett några enstaka fall om året som direkt kan kopplas till fenomenet. Det gör att det finns ett begränsat antal gamla fall att utgå från och därför baseras stora delar av projektet på intervjuer samt ett väldokumenterat fall i en av Vattenfalls stationer. Utifrån den rapporten har en modell av stationen skapats i PSCAD EMTDC och modifierats för att skapa en situation där fenomenet alltid uppstår. Målet med projektet har varit att hitta förslag på åtgärder och för att sedan testa dessa i PSCAD för att se om de förbättrar situationen. De lösningar som har testats är att ändra inkopplingsögonblicket, justera lindningskopplarens läge, alternativ spänningssättning från transformatorns sekundärsida, transformatorernas kopplingsart samt betydelsen av ett svagare nät. Även teoretisk undersökning av huruvida inkopplingsmotstånd, synkroniseringsdon och snedställda brytare påverkar problemet har utförts. Rapporten visar att inkopplingsögonblicket har stor betydelse. Vid en inkoppling i rätt ögonblick med hjälp av synkroniseringsdon kan inkopplingen ske helt utan inverkan på nätet eller granntransformatorn. Snedställda brytare har visat sig genom resonemang vara sämre än synkroniseringsdon. Simuleringar och tidigare litteratur har visat att chanserna för en lyckad inkoppling kan förbättras genom att ställa lindningskopplaren i det ändläge som ger högst omsättning. Vad gäller transformatorernas kopplingsart så visade sig Y-d vara bättre än Y-y, som är standard på Vattenfall. Det är även standard att koppla in transformatorer från primärsidan. Simuleringar har däremot visat att en inkoppling från sekundärsidan skulle innebära flera fördelar. Slutligen innebär ett svagare nät en ökad risk för att fenomenet ska inträffa. Det skydd som har visat sig vara mest benäget att lösa ut är jordströmsskyddet i den matande ledningen. Beroende på hur läget ser ut i en specifik station kan det vara bra att se över inställningarna i jordströmsskyddets fjärde steg och eventuellt förlänga tidsfördröjningen. / This Bachelor's Thesis has been produced in cooperation with Vattenfall Eldistribution AB. In the center of operations in Trollhättan, they manage their electric grid in Sweden. During the energizing process of a transformer in parallel with another one in use, the station sometimes becomes disconnected. This phenomenon is called "sympathetic disconnection". It occurs in some way randomly and is fairly uncommon. At Vattenfall it occurs a couple of times every year. This means that there are few cases to study and therefore most of the project is based upon interviews and one well-documented case. Based on that case, a computer model was created in PSCAD EMTDC and modified to create a situation where the phenomenon always occurs. The goal for this project was to find some strategies and test those in PSCAD to see if they would make the situation better. The different types of strategies tested are to change the point of circuit-breaker operation, the tap changer, an alternative energizing from the secondary side, different winding connections and the significance of a strong network. A theoretical analysis of the importance of an inrush limiting resistor and synchronized switching was also made. The results show that the time of the circuit-breaker operation is of great importance. With support of synchronized switching an energizing can be done completely without affecting the feeding grid, nor the parallel transformer. Individual breakers seems to be worse than just sensing the voltage zero crossing and operating all the breakers simultaneously. The simulations have shown that some measures can improve the chances of a successful energizing. The tap-changer should be set in the position with the largest ratio. A wye-delta connected transformer is better than a wye-wye connected, which is the standard at Vattenfall. It is also standard to energize transformers from the primary side. Simulations have shown that an energizing from the secondary side would result in several benefits. At last, a strong network is preferred. The earth-fault protection relay in the feeding line is most prone to cause a disconnection. Therefore, depending on the situation, a change in the time setting in the relay's fourth step should be considered.

Active work to increase the efficiency of energy use is taking place in Sweden and throughout all of Europe. Electricity is an important part in our society’s energy system which means that the electrical grid operators and associated therewith has a central role in this work. Monitoring and controlling the electrical grids are managed from the distribution system operator’s DC, dispatch center. The aim of this report is to examine how the operations in a typical DC on the Swedish electricity distribution network will look like in five to ten years. The report focuses on DC’s that operate electrical grids at low- and medium voltage level. For a concrete way to determine how the DC will change over time the different operational processes that constitute the ope- ration of a DC were defined. Subsequently the changes that will affect the Swedish electrical grids within five to ten years were investigated and also in which way these changes will implicate the operational processes in a DC. The analysis shows that the DC’s will undergo a series of transformations in five to ten years. By integrating the various IT-systems in the dispatch center the main operation will be manageable from a single HMI, such as a DMS-system. This means that business processes such as monitoring, ope- rational order processing and error handling will be possible from a single system in the future. But the increasing communication between IT systems will also lead to increased demands for security because any intrusion in one of the systems could result in major damage.

Elektricitet är mycket centralt i dagens samhälle och många av samhällets funktioner är beroende av en fungerande eldrift. I och med detta är det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnätsföretag har förmågan att behålla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen är någonting som inte inträffar speciellt ofta, men när det väl händer drabbas driftcentralen hårt. Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen på Utsikt Nät, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som påverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmåga att bibehålla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förståelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift. Intervjuerna användes för att identifiera vad som skiljer störningsdriften från normaldriften och låg främst till grund för analysen av det sammansatta kognitiva systemet vid störningsdrift. De kategorier som framkom under analysen och ligger till grund för resultatet var Organisation, Arbetssätt, Beslutsfattande och Kommunikation. Driftcentralen med kringliggande grupper utgör en komplex organisation som ska klara av att hantera oförutsägbara händelser. Denna studie visar att detta sammansatta kognitiva system klarar av denna uppgift till en acceptabel nivå med hjälp av erfarenheten och kunskapsnivån hos driftledarna och fältarbetarna, men vissa förbättringar kan göras för att öka kontrollförmågan vid störningsdrift.