Migrants sending money to their countries of origin provide capital that has the potential to improve the long-run economic performance of many countries in the world. But the cost for sending remittances is unreasonably high, and there are a number of barriers hindering low- cost solutions, such as mobile money transfer services, to increase in scale. The transformation of the remittance industry is therefore impeded. This research aimed to address this problem and find the factors that are driving the market for mobile remittances forward. By identifying and understanding the key drivers, this research makes it possible for companies providing mobile remittance services to find countries that can foster a sustainable industry growth and transform the industry efficiently. As a complement to a majority of quantitative studies performed within the field of mobile money, this research used both qualitative and quantitative methods. To apply a holistic approach, the PESTLE framework was used as a structure for several parts of the research process. Key drivers were identified from an extensive literature review and interviews with industry experts. By answering a questionnaire, professionals, industry experts and researchers, rated the key drivers’ importance for the growth of the mobile remittance market. The most critical key drivers were identified and used to develop a framework for evaluating how suitable a country’s market environment is for mobile remittances. One main finding was that the perceptions on what, and who, is driving the market for mobile remittances forward are varying and highly dependent on whom is asked, but that there are some factors that people agree are of particular importance. First, the mobile remittance service should be easy to use, secure, and of lower cost than other services. It is important to have a supportive infrastructure providing efficient liquidity management for agents, high agent density and network reliability. To increase the customer awareness and adoption, agents should be educated in how to use and sell the service, and how to educate the customer. Collaborative partnerships could leverage the distribution network and increase the market interoperability, and lastly, it was shown that mobile remittances can be supported by a regulatory environment that enables mobile money and branchless banking. This research showed that to the degree to which a country’s market environment fulfils these criteria can give an indication on how suitable it is for mobile remittances. A wide range of aspects and stakeholders need to be considered and supported to foster a sustainable industry growth, and this research provides guidelines that are relevant for both companies and researchers. / Det kapital som migranter bidrar med när de skickar pengar till sitt hemland bidrar också till det landets ekonomiska utveckling. Kostnaden för att skicka remittanser är emellertid orimligt hög och det finns ett antal barriärer som hindrar lågkostnadslösningar, såsom mobila finansiella tjänser, att nå stor skala. På grund av sådana barriärer hämmas utvecklingen av den ineffektiva och ofta riskfyllda remittansindustrin. Den här studien har strävat efter att angripa problemet genom att hitta faktorer som driver marknaden för mobila remittanser framåt. Genom att identifiera och förstå de drivande faktorerna gör den här forskningen det möjligt för företag som erbjuder mobila remittanstjänster att hitta länder som kan främja en hållbar remittansindustri och bidra till en effektivare förändring av industrin. Som ett komplement till de i huvudsak kvantitativa studier som genomförts inom området för mobila finansiella tjänster har den här studien använt både kvalitativa och kvantitativa metoder. För att göra tillvägagångssättet holistiskt har PESTLE-ramverket använts som en struktur under flera delar av forskningsprocessen. Drivande faktorer identifierades genom en omfattande litteraturstudie och intervjuer med industriexperter, och genom att besvara en enkät graderade yrkesverksamma, industriexperter och forskare de drivande faktorernas betydelse för den mobila remittansmarknadens tillväxt. De mest kritiska drivande faktorerna identifierades och användes för att utveckla ett ramverk som har syftet att utvärdera hur passande ett lands marknadsmiljö är för mobila remittanser. En av huvudslutsatserna är att uppfattningarna kring vad och vem som driver marknaden för mobila remittanser framåt varierar stort mellan de tillfrågade. Men forskningen visar också att det finns några faktorer vars höga betydelse de tillfrågade personerna var eniga om. Mobila remittanstjänster ska vara enkla att använda, säkra och kosta mindre än andra remittans- tjänster. Det är viktigt att infrastrukturen är stöttande genom en hög drifttillförlitlighet och att agenter har möjlighet till effektiv likviditetshantering. För att öka kundmedvetenheten och upptagandet bör agenter bli utbildade i hur tjänsten ska användas och säljas, samt hur kund- erna ska utbildas. Marknaden för mobila remittanser kan stöttas ytterligare genom partnerskap som utnyttjar distributionsnätverk och ökar marknadens interoperabilitet, samt genom regel- verk som främjar mobila finansiella tjänster. Forskningen visade att flera av dessa faktorer kan indikera hur passande ett lands marknadsmiljö är för mobila remittanser. Det finns många aspekter och intressenter som behöver tas hänsyn till och bli stöttade för att främja tillväxt, och studien bidrar med riktlinjer som kan vara av värde för både företag och forskning.

Situationen för många primärkommuner har varit ansträngd under en längre tid, bland annat på grund av en svår ekonomisk situation och negativ befolkningsutveckling. Kommunerna som ingår i Sundsvallsregionen utgör inget undantag. Samarbete mellan kommuner kan vara ett alternativ för att lösa dessa problem. Samarbetet i denna region innefattar sex kommuner i Mellansverige, Hudiksvall, Nordanstig, Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösands kommun. Dessa kommuner samarbetar för att utveckla och öka denna regions attraktionskraft vilket ska kunna vända trenden med en negativ befolkningsutveckling och även förbättra kommunernas ekonomiska situation. Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga det regionala utvecklingssamarbetet i Sundsvallsregionen. Frågeställningarna har inriktat sig mot hur samarbetet ser ut mellan kommunerna, varför samarbetet startade och vilka hinder som upplevs finnas för samarbetet mellan kommunerna. Undersökningen visar att samarbetet mellan kommuner ses som någonting naturligt för de inblandade i Sundsvallsregionen. Kommunerna har också samarbetat med varandra under en längre tid men det var i och med ett möte i oktober 2004 som kommunerna bildade Sundsvallsregionen. Samarbete sker i första hand runt infrastrukturen i regionen och kommunerna har enats om prioriteringar av vissa delar av infrastrukturen. Det är också kring infrastrukturen som kommunerna ser fördelen med att samarbeta. Tillsammans upplever kommunerna att de har en starkare röst gentemot statliga verk, departement och andra regioner. Storleken på regionen utgör en konkurrensfördel gentemot andra regioner och områden när det gäller att attrahera såväl människor som företag. Hindren för samarbetet i regionen är huvudsakligen tre. Det första hindret är den svenska organisatoriska uppdelningen i län och kommuner som medför svårigheter när samarbetet går över dessa gränser. Det andra hindret är att i ett samarbete gäller det för alla aktörer att hitta sin roll. I detta samarbete finns det tre olika typer av kommuner och då ska alla dessa hitta sin roll i samarbetet. Det tredje och sista hindret utgörs av det mentala hindret. Det mentala hindret finns hos människor som är en del i samarbetet och för att överbrygga detta hinder krävs tid och information till samtliga berörda för att resultatet av samarbetet ska bli det bästa möjliga.

No description available.

Extended reality solutions are becoming increasingly relevant for companies to implementand use commercially. One sector that have shown great potential and can benefit from implementing this type of technology is the healthcare industry. More specifically, for solutions connected to medical devices. Meanwhile, the healthcare industry has generally been particularly slow at adopting new technologies. Digitalization has been observed to progress at a slower pace than in other sectors. This study investigated why technology is progressing at slow pace and identified critical drivers and bottlenecks that affect the implementation of extended reality within healthcare. This was done through a case study on a proof concept project where the value of a mixed reality solution in the healthcare sector was investigated. This was particularly interesting as the tested solution was the first of its kind in Sweden. The results of the study revealed several barriers within the healthcare sector, including conservatism in the industry, lack of incentives, lack of absorption as well as data protection and privacy issues. Furthermore, theresults revealed that implementation of XR solutions into Swedish healthcare is in first phase. However, underlying drivers imply that there is value in further development. Especially, since the proof of concept was considered successful and showed signs of progressing to the next stage of implementation.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur Sveriges landsting och regioner formulerar och visualiserar orsak-verkan-samband mellan perspektiven vid tillämpning av balanserat styrkort. Metod: Uppsatsen använder sig av en kvantitativ innehållsanalys med en dokumentstudie av Sveriges landsting och regioners årsredovisningar och budgetdokument för år 2015. Slutsatser: Av Sveriges landsting och regioner tillämpar 11 av 21 balanserat styrkort som styrmodell. Landstingen och regionernas balanserade styrkort uppnår i relativt hög grad orsak-verkan-samband, dock presenteras orsak-verkan-samband i mycket låg utsträckning för verksamhetens intressenter. Sveriges Landsting och regioner presenterar ingen form av strategikarta som uppfyller rekvisiten som ställs på en strategikarta. Vidare visar författarna att tidsperspektivet mellan perspektiven påverkas av förhållandet mellan utfallsmått och drivande mått i varje perspektiv. En hög andel utfallsmått placerar perspektivet högt upp i det balanserade styrkortet och en hög andel drivande mått placerar perspektivet långt ner i det balanserade styrkortet. / Purpose: The purpose of the thesis is to analyse how Sweden's county councils and regions phrases and visualizes the cause and effect relationship between the perspectives in the implementation of the balanced scorecard. Method: This thesis uses a quantitative content analysis with a document study of Sweden's county councils and regions financial statement and budget documents for the year 2015. Conclusions: 11 of 21 of Sweden's county councils and regions are using balanced scorecard as governance model. The county councils and regions’ balanced scorecards are demonstrating a relatively high degree of cause and effect relationship. However, this is not presented to the organization's stakeholders. Sweden's county councils and regions does not present any form of strategy map that fulfills the demands that is required of a strategy map. The authors also finds that the time dimension between the perspectives is affected by the mixture of outcome measures and performance drivers in each of the perspectives. A high proportion of outcome measures will place the perspective high up in the balances scorecard. A high proportion performance drivers will place the perspective lower in the balanced scorecard.