Uppsatsens främsta syfte är att undersöka vilka olika inlärningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap läraren har om individuella lärstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lärstilar. Utifrån Dunns lärstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkät, intervju och observation för att titta på hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstå på vilket sätt de lär sig bäst. Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlärning, hjärnan och dess funktioner, minne och förståelse. De tre teorierna jag kommer att använda mig av är Dunns inlärningsteori, Howard Gardners åtta intelligenser och Edward de Bonos syn på inlärning. De metoder som används i undersökningen är enkätundersökning, intervju med lärare och egna observationer. Resultaten pekar på att de flesta barnen i klassen är auditativa/visuella. Läraren arbetar, till viss del, med individuell inlärning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. Läraren talar även mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsäger till viss del resultaten av enkätundersökningen.

<p>Denna studie hade som syfte att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med inlärningsstilar utifrån Dunn & Dunns modell. Data samlades in genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre pedagoger, samt observationer i klassrumssituationer för att få kunskap om hur olika lärstilar fungerar i praktiken. Undersökningen visade att de observerade eleverna jobbade med alla sina sinnen i större eller mindre omfattning. Informanternas definition av inlärningsstilen var att individanpassa undervisningen, att ge eleverna möjlighet att testa sina multisensoriska sinnen, att undervisa från helheten till detaljerna, samt att skapa stimulans genom informell möblering. Informanterna jobbade i enlighet med sin egen definition av modellen, som däremot skiljde sig i förhållande till Dunn & Dunns teorier, genom att inte diagnostisera eleverna och att använda mindre andel av studiematerial. Inlärningsmodellen är ingen fulländad metod för undervisning, utan snarare ett verktyg att använda utifrån varje elevs individuella sätt att lära, i kombination med annan metodik, för att skapa motivation, självkänsla och arbetsglädje.</p>

Denna studie hade som syfte att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med inlärningsstilar utifrån Dunn &amp; Dunns modell. Data samlades in genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre pedagoger, samt observationer i klassrumssituationer för att få kunskap om hur olika lärstilar fungerar i praktiken. Undersökningen visade att de observerade eleverna jobbade med alla sina sinnen i större eller mindre omfattning. Informanternas definition av inlärningsstilen var att individanpassa undervisningen, att ge eleverna möjlighet att testa sina multisensoriska sinnen, att undervisa från helheten till detaljerna, samt att skapa stimulans genom informell möblering. Informanterna jobbade i enlighet med sin egen definition av modellen, som däremot skiljde sig i förhållande till Dunn &amp; Dunns teorier, genom att inte diagnostisera eleverna och att använda mindre andel av studiematerial. Inlärningsmodellen är ingen fulländad metod för undervisning, utan snarare ett verktyg att använda utifrån varje elevs individuella sätt att lära, i kombination med annan metodik, för att skapa motivation, självkänsla och arbetsglädje.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlärningsstilar i grundskolans tidigare år, utifrån Dunn &amp; Dunns modell. Jag har även velat undersöka om eleverna själva är medvetna om vilken inlärningsstil de har och om pedagogerna anser att elever använder sig av olika inlärningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frågeformulär till 33 elever angående deras starkaste sinnespreferens. Resultatet visar att alla pedagogerna planerar inför elevers olika inlärningsstilar i den mån de själva anser att det behövs, genom att både anpassa sin miljö, sina metoder och sitt innehåll. Inlärningstilar hos eleverna tillgodoses under en hel dag, men inte under varje lektion eller vid varje arbetsmoment. Eleverna i denna undersökning använder sig av olika sinnespreferenser i undervisningen och är själva är medvetna om detta.

<p>Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlärningsstilar i grundskolans tidigare år, utifrån Dunn & Dunns modell. Jag har även velat undersöka om eleverna själva är medvetna om vilken inlärningsstil de har och om pedagogerna anser att elever använder sig av olika inlärningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frågeformulär till 33 elever angående deras starkaste sinnespreferens. Resultatet visar att alla pedagogerna planerar inför elevers olika inlärningsstilar i den mån de själva anser att det behövs, genom att både anpassa sin miljö, sina metoder och sitt innehåll. Inlärningstilar hos eleverna tillgodoses under en hel dag, men inte under varje lektion eller vid varje arbetsmoment. Eleverna i denna undersökning använder sig av olika sinnespreferenser i undervisningen och är själva är medvetna om detta.</p>

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att ”hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov […] därför kan undervisningen aldrig utformas lika föralla” (Lärarförbundet, 2006:10). I dagens skolor diskuterar pedagoger värdegrund, elevers lika värde och hur viktigt det är att ta tillvara på olikheterna och utgå från varje individs förutsättningar. Det har under en lång period bedrivits forskning kring ämnet inlärningsstilar.Rita & Ken Dunn, Howard Gardner samt Richard Bandler och John Grinder är exempel påbetydelsefulla forskare. Syftet med studien ”Elevers inlärningsstilar i skolan” är att belysa vikten av inlärningsstilar samt hur de införlivas av pedagoger i planeringen och genomförandet avundervisningen. Frågeställningarna är: Hur resonerar pedagoger kring inlärningsstilar iundervisningen? Hur tar pedagoger hänsyn till de olika inlärningsstilarna vid planeringen av bild-, matematik-, och svenskundervisningen? Hur tas de olika inlärningsstilarna i beaktning gällande utformningen av klassrummet? Det empiriska materialet samlades in genom en webbenkät samt intervjuformulär och observationer av lärare och deras klassrum i åldersspår 1-6. Den viktigaste slutsatsen i studien är att lärare idag har en medvetenhet om inlärningsstilar men att de har svårt att tillfredställa alla barns behov på grund av att det inte finns tillräckligt med tid eller resurser.