Sammanfattning Titel: Sverige som dykdestination Författare: David Nilsson, Danny Selvåg & Johan Öhrling Kurs: Turismvetenskap III Institution:Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Kalmar Handledare: Hans Wessblad Problem: Den svenska dykturismen är relativt outvecklad. Trots detta tillhör Sverige de länder i världen som har flest dykare per capita. Dykdestinationer runt om i Sverige måste se till de förutsättningar som finns för att skapa destinationer eller dykplatser som dykare vill besöka. Svenska dykares egenskaper och motivation till dykning är inte undersökt som vi ser det då vi enbart har stött på undersökningar om dykare i andra länder. Den svenska dykarens attityd mot dykning är intressant att se till för att skapa en undersökning om förutsättningarna för dykturismen framväxt i Sverige. Metod: Vi har genomfört en deduktiv undersökning då vi utgår från insamlad teori och sedan testar den på vår empiri. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ studie då vi vill mäta erfarenheter till dykning i större drag. Vår empiri är insamlad genom en enkät som spreds mot två grupper. Enkäten var utformad via Google Docs och korstabuleringen genomfördes med programmet SPSS. Resultat: Sverige har idag goda förutsättningar till dykturism. Vår undersökning har visat på att Sverige har ett stort antal dykare som är engagerade i sin hobby. Sveriges geografiska plats gör att det finns nackdelar som kallare vatten och mindre djurliv men vårt resultat har visat på unika förutsättningar i form av vrakturism. Den största möjligheten att utveckla dykturism ligger i att se till sina starka punkter och nischa sig för att skapa en konkurrenskraftig dykdestination. Intresset bland våra respondenter har visat på ett stort intresse och medvetenhet till ekoturism. Detta ser vi ser som en förutsättning för Sverige då det kan arbeta för att minska miljöpåverkningen och skapa eko eller miljövänliga dykresor samt dykmöjligheter. Nyckelord: Dykning, Sverige, Turism, Dykturism, Dykturister samt ekoturism

Varje gång det sker ett dyk ska det skrivas en dyklogg som beskriver vad som gjorts och vad som setts. Dock brukar dessa loggar lagras fysiskt vilket leder till att datan försvinner med tiden. Man bör därför lagra loggarna i en databas för att bevara datan och förenkla interaktion. Ett problem med att lagra data i en databas är att datamängderna kan öka till stora mängder och databaserna då kan bli långsamma och nästintill oanvändbara. I studien utförs ett experiment som undersöker vilken databas som bör användas mellan MySQL och MongoDB och ger svar på hypotesen ”Genom att använda sig av MongoDB kan man få bättre svarstider än med MySQL, särskilt vid användning av större datamängder”. Detta undersöks genom att jämföra svarstiden mellan respektive databas och resultatet visar att MongoDB presterar bättre än MySQL vid hantering av dykloggar. I framtiden vore det intressant att använda fler databaser samt andra tekniker för att hantera datan.

Är dykare spänningssökare? Är män mer spänningssökande än kvinnor? 51 dykare, 27 män och 24 kvinnor, läts fylla i enkäten Sensation seeking scale version 5 (SSS-V). Sensation seeking scale har utvecklats av Marvin Zuckerman med kollegor sedan 1960-talet och mäter graden av spänningssökande personlighetsdrag, på engelska: sensation seeking. Enkäten har visat sig valid på flera hundra studier men har bara testats på dykare ett fåtal gånger. Hypoteserna är att dykare är mer spänningssökande än normalpopulationen (H1) och att dykande män är mer spänningssökande än dykande kvinnor (H2). Kontrollgruppen består av psykologistudenter från Delware University mellan år 1986 och 1992, 410 män och 807 kvinnor. Resultatet visar med statistisk signifikant säkerhet att dykare är mer spänningssökande än normalpopulationen och att dykande män är mer spänningssökande än dykande kvinnor. Validitet och alternativ till Sensation seeking scale m.m. tas upp i diskussionsdelen.