<p>Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt. Kvinnorna gav till viss del uttryck för en kluven hållning till orgasmer och deras betydelse, medan männen tydligt sade att kvinnors orgasmer är viktiga. Respondenterna kunde med lätthet beskriva ett stereotypt sätt att ha sex på, vilket uppfattades som ”vanligt sex”. Inom ramen för vanligt sex lämnas ofta ett mindre utrymme för kvinnors orgasmer än för mäns.</p>

Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt. Kvinnorna gav till viss del uttryck för en kluven hållning till orgasmer och deras betydelse, medan männen tydligt sade att kvinnors orgasmer är viktiga. Respondenterna kunde med lätthet beskriva ett stereotypt sätt att ha sex på, vilket uppfattades som ”vanligt sex”. Inom ramen för vanligt sex lämnas ofta ett mindre utrymme för kvinnors orgasmer än för mäns.

Intresset för projekt som organiseringsform har kraftigt ökat de senaste decennierna. Trots dess popularitet misslyckas fortfarande många projekt. Tidigare forskning har lagt stort fokus på verktyg och projekt som tydligt avgränsade enheter. Bredare empirisk bas och fler teoretiska perspektiv är nödvändigt för att öka förståelsen kring projekt som fenomen. Studiens syfte är att utifrån ett projektledarperspektiv förstå förutsättningarna organisationer ger projekt, projektledare och team. Vidare ämnar studien förstå hur dysfunktioner inom team manifesteras och hur de hanteras.  Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats. Empiri har samlats in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer från fem olika organisationer och branscher. Alla respondenter är projektledare med minst fem års erfarenhet av att leda ITprojekt. En genomgång av tidigare forskning och artikeldatabaser ligger till grund för den teoretiska referensramen och analysen. Teorier och begrepp som används i teoriavsnittet är Tillfällig och permanent organisering, Projektlivscykeln, Projekttriangeln och Team. Studien visar att tydlighet i olika former som kravspecifikation, förankring, målsättningar, kommunikation och kontrakt är en förutsättning som organisationen ger projekt, projektledare och team. Utöver tydlighet är en annan förutsättning från organisationen att allokera resurser, vilket leder till problem och dysfunktioner som splittrade grupper, ökad komplexitet, urholkning av resurser, brist på kvalitet och tillit inom team som projektledare får hantera. Genom att skydda team från utomstående intressenter, skapa bra sammanhållning och forum för kommunikation, försöker projektledare ge goda förutsättningar för team att genomföra projekt. / The popularity for project as a way of organizing has dramatically increased the last decades. Despite it’s popularity a lot of projects still fail. Earlier research has focused on tools and projects as an isolated entity. More empirical data and theoretical views are necessary to increase the understanding about project as a phenomenon. The purpose of this study is to examine from the project managers point of view, what conditions project, project managers and teams get from the organization. Furthermore, the study aims to understand how dysfunctions in team manifest and how they are handled. The study is based on a qualitative approach. Data has been gathered using sex semi-structured interviews in five different organizations and industries. All respondents are project managers with at least five years of experience managing IT-projects. A review of earlier research and databases with articles was the foundation on what the theory and analysis is based upon. Theories and concepts that’s been used are: Temporary and permanent organization, Project lifecycle, the project triangle and Team The study shows that clarification in different forms, like project specification, goals, anchoring, communication and contracts, is a condition that the organization gives project, project managers and teams. Another condition from the organization is the allocation of resources, which creates problems and dysfunctions like fragmented groups, increased complexity, erosion of resources, lack of quality and trust within teams, and then becomes the project manager responsibility to manage. By protecting team from external stakeholders, create good cohesion and forums of communication, project managers tries to give good conditions to the team to finish the project.

Sexual dysfunctions concerning women with multiple sclerosis (MS) are common. Since the disease preferably affects young individuals when establishment of family occurs, the result of these problems have a great impact on the individual and her family. The purpose of this literature review is to throw light upon these problems and respond the questions if the nurse may be the right person to give sexual counselling and in which way this may be done. The theoretical framework was Antonovsky´s concept "sense of coherence". The result is presented in four themes: bodily aspects, social aspects, information/counselling, and practical implications for nurses. Women with MS seemed to find other ways of sexual experience than sexual intercourse if they did not give it up completely due to reduced libido. Good communication and positive problem focused coping strategies seemed to predict lower levels of sexual dysfunctions. Nurses should discuss sexual concerns with their patients and the PLISSIT-model of sexual health intervention could be a tool in this work. / Sexuella dysfunktioner hos kvinnor med multipel skleros (MS) är vanligen förekommande. Eftersom sjukdomen företrädesvis drabbar yngre personer i en tid då familjebildning ofta sker får problemen en stor genomslagskraft hos både individen och dennes familj. Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa dessa problem och besvara frågorna om sjuksköterskan kan vara en lämplig person att bedriva sexuell rådgivning samt att studera på vilket sätt detta kan ske. Den teoretiska referensramen har varit Antonovskys KASAM-begrepp. Resultatet presenteras under fyra rubriker: Kroppsliga aspekter, sociala aspekter, information/rådgivning samt praktiska implikationer för sjuksköterskan. Kvinnor med MS verkar hitta andra vägar än samlag för att uppleva sexualitet om de inte resignerar helt p g a nedsatt libido. God kommunikation och positiv problembaserad copingstrategi verkade vara kopplat till lägre grad av sexuella dysfunktioner. Sjuksköterskan bör diskutera sexuella frågor med sina patienter och PLISSIT-modellen kan vara ett bra verktyg i denna gärning.

Den här typen av cancer är en fulcancer, det är svårt att vänja sig vid. En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av sexualitet och sexuell funktion efter kirurgi i ändtarmen. Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2020. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor som behandlats för ändtarmscancer upplever sexualiteten och den sexuella funktion genom att belysa frågor om den fysiska kroppen, interna processer som tankar och känslor samt yttre faktorer som sammanhang. Ambitionen med studien är att bidra med kunskap till professionella som möter cancerpatienter. Empirin i studien innefattar 7 semistrukturerade intervjuer som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom var; kroppen, hjärnan och kontexten, tankar om normalitet och upplevelsen av en avvikande kropp, den sexuella personligheten, sex i ett sammanhang; distinktionen mellan lust och incitament, strategier för att hantera utmaningar samt tankar om bemötande inom vården. Studien visar på att individuella variationer som grundas på kvinnornas kognitiva scheman påverkar hur sexuellt relevanta handlingar tolkas och vilka beteenden som följer, vilket är viktigt att beakta efter cancerbehandling. I materialet sågs ett samband mellan negativa tankeprocesser samt upplevda sexuella problem. Genomgående hos flera av informanterna fanns en rädsla för att bli dömd, av partner och av andra människor i allmänhet. Att få cancer i ändtarmen tolkades som stigmatiserande, genom att förlora en funktion som tidigare har kunnat styras mer diskret, upplevde flera av kvinnorna att det hämmade deras liv. Professionellt bemötande var betydelsefullt för den sexuella rehabiliteringen och för att hitta strategier som fungerar efter avslutad behandling. / This kind of cancer is the ugly kind, it’s difficult to get used to. A qualitative study of women’s experiences of sexuality and sexual function after rectal surgery. Master Thesis in Sexology, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of the study was to investigate how women who have been treated for colorectal cancer experience sexuality and sexual function with focus on questions considering the physical body, internal processes such as thoughts and feelings, and external factors such as context. The ambition of the study is to contribute knowledge to professionals in healthcare who meet cancer patients in general. The empirical data in the study includes 7 semi-structured interviews that have been analysed through qualitative content analysis. The themes that emerged were; body, brain and the context, thoughts about normality and the experience of an abnormal body, the sexual personality, sex in a context; the distinction between desire and incentives, strategies for dealing with challenges and perspectives on healthcare. The study shows that individual variations based on women's cognitive schemas influence how sexually relevant stimuli are interpreted and affects the behaviours that follow, which is important to consider after cancer treatment. The study shows a connection between negative thoughts and perceived sexual problems. The informants presented a fear of being judged, by partners and in general. Cancer in the rectum was interpreted as stigmatizing by losing a function that previously could be discreetly controlled, several of the women felt that they were inhibited in their lives. Professional help was important for sexual rehabilitation and finding positive sexual strategies.