I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollärares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts där intervjuer har genomförts med sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att ledarskapet är komplext och att det finns en svår balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritär. Förskollärarna har också uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har även betydelse för att leken utvecklas.

Syftet med studien var att ta reda på sambandet mellan personlighet och arbetstillfredsställelse, samt sambandet mellan det av de anställda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredsställelse. Målet med studien var även att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som är viktigast för arbetstillfredsställelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett frågeformulär bestående av 114 frågor. Resultatet visade på att det inte fanns signifikikanta samband mellan de olika personlighetsdimensionerna och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att det bara fanns ett signifikant samband mellan en av ledarskapsstilarna och arbetstillfredsställelse. Den korrelation som konstaterades var negativ och fanns mellan ledarskapsstilen ledning av undantag (passiv) och arbetstillfredsställelse. En linjär regressionsanalys visade att endast 5,9% av variansen i arbetstillfredsställelse kunde förklaras av personlighet och ledarskap vilket gör det omöjligt att fastlså vilken av dessa två faktorer som har störst betydelse för den upplevda arbetstillfredsställelsen.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Luleå : Univ., 2001.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Studiens intention är att bidra med förståelse och medarbetarpespektiv tillorganisationer för att underlätta hantering av konflikter för chefer och därigenomen bättre arbetsplats för anställda. Avsikten att ta tillvara på medarbetaresperspektiv är för att bidra med förståelse för hur medarbetare uppleverkonflikhantering och vad för slags ledning de eftertraktar från sin chef. Studienhar enbart fokuserat på offentlig sektor inom Sverige.Studien har genomförts med kvalitativ strategi där metoden för insamling avempiri var semistrukturerade intervjuer per telefon. För att bearbeta och analyseramaterialet användes en tematisk analys som kopplades till Lennéer Axelsson ochThylefors (2013) teori kring situationsanpassat ledarskap och Ekstams (2000)modell kring konfliktstilar. Slutsatsen blev att medarbetare önskar att deras cheferstöttar, lyssnar och är tydliga gentemot dem istället för att undvika att hanterakonflikter eller detaljstyra.

Den här studiens syfte är att utifrån ett maktteoretiskt perspektiv undersöka hur chefer inom en organisation arbetar för att främja anställdas hälsa. Detta är framför allt intressant med tanke på de nya förutsättningar som syns i arbetslivet där produktiviteten i allt högre grad tycks stå i centrum. Som teoretiska begrepp används governmentality och McDonaldisering. Studien är baserad på intervjuer med nio chefer och en arbetsmiljöspecialist på en arbetsplats inom detaljhandelsbranschen. Av intervjuerna framgår att det finns en uttalad hälsoambition om att chefer behöver vara förebilder för att kunna påverka personalen i positiv riktning. Det finns även en ambition om att chefer behöver vara närvarande. Genom detta kan chefer på nära håll fånga upp anställdas hälsotillstånd. De anställda har samtidigt en viktig roll att själva ta initiativ till att påverka sin arbetssituation. En gemensam utgångspunkt är också att chefer sätter tillit till sakkunniga. Här går det därför att se hur styrningen till viss del är knuten till expertisens auktoritet. Att främja hälsa på arbetsplatsen sker med hänsyn till att anställda ska kunna prestera på arbetet, samtidigt som olika former av rationaliseringar motiveras med hälsoargument. Att dokumentera och kartlägga sjukfrånvaro förefaller vara det kanske viktigaste verktyget för chefer att förhålla sig till i det hälsofrämjande arbetet. Det finns skäl att undersöka vidare hur organisationer kan skapa en hälsosam arbetsplats som motverkar de negativa följder som en undermålig arbetsmiljö skulle kunna innebära för anställda. Detta är motiverat i förhållande till de utmaningar som chefer står inför när det gäller den psykosociala arbetsmiljön och strävan att nå lönsamhet.