I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna. De delar med sig genom djupintervjuer av deras syn på ämnet och hur de hanterar detta.Analysen diskuterar olika komponenter som de intervjuade ledarparen anser vara väsentliga när man talar om delat ledarskap och då ett delat manligt och kvinnligt ledarskap.Slutsatserna tar fram det som uppsatsen kommit fram till. Där framförs det att det kanske inte har med kön att göra utan att det handlar om personliga egenskaper för ett fungerande delat ledarskap och att det delade manliga och kvinnliga ledarskapet i så fall skulle vara likställt med ett delat ledarskap, men skilja sig från ett traditionellt ledarskap med endast en ledare.

På många arbetsplatser i världen uppstår det dagligen olika situationer där det krävs av ledare att kunna anpassa sitt ledarskap för att kunna lösa situationerna. Situationer kan definieras så som konflikter, vägledning och andra oplanerade händelser som skulle kunna sätta ”käppar i hjulet” för en annars fungerande arbetsprocess. Det finns även behovet av specifik motivering för enskilda individer och grupper på arbetsplatser för att fånga uppmärksamhet och kunna förmedla den information du vill nå ut med.Syftet med studien är att undersöka om teoretiska föreställningar kring situationsanpassat ledarskap bidrar med förståelse för eventbolaget Gotevent och företag med liknande organisationsform. Detta är en teoretisk och empirisk studie där vi har använt oss utav publicerad litteratur kring situationsanpassat ledarskap samt litteratur om ledarskap och event management. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre områdesansvariga på eventbolaget Gotevent. Även en deltagande observation på ett evenemang har använts för att ge empirin ett större djup. I analysen har det empiriska materialet tolkats och ställts emot fördjupade teoretiska studier. Detta har delats in efter begreppen Ledarskap, Personal, Beslutsfattande och Kommunikation. Uppsatsens resultat och slutsatser har avslutningsvis diskuterats.Möjligheterna att introducera situationsanpassat ledarskap hos en organisation som Gotevent är stora och det finns många hjälpande verktyg att utnyttja för arbetsledarna, som tidigare nämnts, har mycket ruljans på personal och många olika situationer som uppstår kring event. Vi ser tydligt hur arbetsledarna har högt förtroende för sina medarbetare och att medarbetarna har hög kunskap om sina områden.Situationsanpassat ledarskap bidrar därmed med förståelse för denna typ av organisationsform och det finns mycket som denna typ av ledarskap kan bidra med till liknande organisationer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Sjukfrånvaro till följd av sociala och organisatoriska orsaker ökar, varje år kostar den arbetsrelaterade ohälsan Sverige 70 miljarder kronor i form av förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. Trots att ledarskap antas spela en central roll i anställdas sjukfrånvaromönster är tidigare forskning på området begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka det longitudinella sambandet mellan behovsfrämjande ledarskap och sjukfrånvaro, samt om tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet medierar relationen mellan ledarskap och sjukfrånvaro. Enkätdata insamlades med självskattningsformulären Need Support at Work scale och Need Satisfaction at Work scale från anställda inom en kommun i norra Sverige (N = 589, 58% kvinnor, åldersspann = 19-66 år) och relaterades till sjukfrånvaro. Resultaten visar att ett behovsfrämjande ledarskap har en indirekt effekt på anställdas sjukfrånvaro genom behovstillfredsställelse samt en direkt effekt på anställda som är sjukskrivna längre än 40 dagar. Dessa resultat bidrar med en teoretisk förståelse för hur chefer påverkar anställdas sjukfrånvaromönster och kan ligga till grund för organisatoriska interventioner. / Sickness absenteeism due to social and organisational reasons is increasing and the total cost of work-related illnesses in Sweden amounts to 70 billion krona each year in form of loss of production and health care expenses. Though leadership is assumed to play a central role in follower’s absenteeism-patterns, research exploring this relationship is scarce. The purpose of this study was to explore the longitudinal relationship between need-supportive leadership and sick leave, and to explore whether satisfaction of the basic psychological needs is related to and mediate the association between leadership and sickness absenteeism. Self-assessment data was collected with Need Support at Work scale and Need Satisfaction at Work scale from municipal employees (N = 589, 58% women, age span = 19-66 years) in a town in northern Sweden and was related to records of absence. The results show that need-supportive leadership is indirectly related to absenteeism through the satisfaction of the basic psychological needs. They also indicate a direct negative effect of need-supportive leadership on absence-spells over 40 days. These findings contribute with a theoretical understanding on how leaders affect follower’s absenteeism-patterns and can be used to guide organisational interventions.

Denna studie handlar om svenska grundskolerektorer och deras pedagogiska ledarskap. Syftet är att bringa klarhet till begreppet pedagogiskt ledarskap samt undersöka hur rektorer upplever utövandet av det pedagogiska ledarskapet i realiteten. Tidigare forskning visar på att det existerar en problematik inom området som härstammar från begreppets svårförståeliga karaktär. Vår teoretiska utgångspunkt för denna studie är ramfaktorteorin och studien har genomförts enligt en kvalitativ design med en induktiv synvinkel. Vi har använt oss av ett inspirerat förhållningssätt till den grundade teorin för att skapa resultatet. Resultatet visar att begreppet pedagogiskt ledarskap är besvärligt och därför svårt att definiera vilket leder till individuella tolkningar, där tiden är en rektors främsta förutsättning för att utöva det pedagogiska ledarskapet. Studiens resultat visar även att rektorn upptas av väldigt mycket administrativt arbete samt att rektorerna delger även att de upplever att det finns ett korstryck som påverkar deras arbete. Vi kan tyda att det pedagogiska ledarskapet begränsar rektorns arbete eftersom begreppet upplevs som diffust och därför skapas en missuppfattning hos användarna hur det pedagogiska ledarskapet skall praktiseras / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Kvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med och</p><p>åstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga är</p><p>positiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala. Vi anser att det är bra att det idag förs en aktiv debatt kring könskvotering och vill med denna studie undersöka hur könskvotering uppfattas av olika parter i det svenska samhället.</p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på vad kvinnliga och manliga beslutsfattare samt studenter anser om huruvida könskvotering är en lämplig metod för att åstadkomma jämställdhet på ledande positioner. Studien visar på hur könskvotering uppfattas av olika parter. Vi har även utrett om kvinnliga och manliga beslutsfattare ser några alternativa lösningar till könskvotering. Studien är uppbyggd av en kvantitativ enkätstudie med studenter samt kvalitativa intervjuer med nio respondenter som påverkar dagens näringsliv. Vårt intresse för ledarskap och viljan att en dag själva bli chefer är en av anledningarna till att vi finner ämnet könskvotering intressant och valt att göra denna studie.</p><p>Könskvotering bör enligt teori endast tillämpas vid tillfällen där jämställdhet ej kan åstadkommas på naturlig väg. Studien visar att de flesta av respondenterna ställer sig negativa till könskvotering med anledningen av att det finns andra metoder att tillämpa för att nå jämställdhet. Utvecklingen går åt rätt håll och således finns inget behov av könskvotering i dagsläget. Många av respondenterna menar att det finns en risk att kvinnor inte kommer tas på lika stort allvar och att de inte ses som tillräckligt kompetenta om de får en tjänst eftersom de är kvinnor. För att få balans och jämställdhet på ledande positioner måste samhällets alla aktörer arbeta systematiskt med aktiva åtgärder. De hinder som kvinnor idag stöter på kan, till skillnad från vid tillämpning av könskvotering, avlägsnas med hjälp av aktiva åtgärder. De åtgärder som föreslårs och som har framförts i denna studie är att synliggöra kvinnliga</p><p>prestationer så att det uppkommer fler kvinnliga förebilder, ge kvinnor verktyg för att våga och vilja satsa på sin karriär, förbättra den problematik som uppstår i rekryteringsprocessens,</p><p>utarbeta system som underlättar för familjer att sköta hem och familj samt att alla tar sitt ansvar och bidrar till en förändring av de attityder som idag finns i samhället.</p>

<p>Att företag går över från en organisation med en chef till ett delat ledarskap med två chefer är en ny företeelse. Studier visar dock på att organisationsförändringar ofta misslyckas och att byte av ledarskap är en process som med stor sannolikhet stöter på problem. Denna studie har genom intervjuer med tre olika chefer undersökt problemställningen:</p><p>Hur kan införandet av delat ledarskap se ut; vilka svårigheter kan ledarskapets chefer stöta på och vidtas det några förberedande åtgärder?</p><p>Studien har genomförts med en hermeneutisk syn på kunskap och med ett deduktivt angreppssätt där det teoretiska ramverket legat till grund för empirinsamlingen från studiens respondenter.</p><p>Resultatet av studien visar att det sätt som ledarskapet införs och formas på skiljer sig beroende på om cheferna själva tar initiativet till att införa ett delat ledarskap i organisationen, eller om initiativet kommer från den överordnande ledningen. De svårigheter som kan uppstå för cheferna grundar sig bland annat på den inbördes relationen, där trivseln dem emellan och tiden det tar att anpassa sig till varandras arbetssätt kan leda till svårigheter. Det kan även uppstå problem i relationen mellan cheferna och personalen, där personalens vana att arbeta under en ensam chef kan leda till svårigheter i acklimatiseringen till det nya sättet att arbeta. Slutligen presenteras ett antal sätt att förebygga svårigheter vid ett införande av delat ledarskap där bl. a. vikten av att engagera personalen i införelseprocessen och tydlighet i kommunikationen lyfts fram som viktiga punkter.</p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen. Resultatet visade att lärarna tar delar från olika ledarstilar som de tycker passar dem och får därigenom ingen renodlad ledarstil utan en blandning av auktoritära och demokratiska sidor. Egenskaper som lärarna ansåg att en bra lärare ska ha och även kunde kopplas till litteraturen var bland annat ämneskunskaper, att kunna organisera arbetet i klassrummet och lyssna på eleverna samt att vara flexibel och att ha förmågan till att anpassa sig efter situationen.</p>

<p>Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. </p><p>Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen. Ledarskapet har snarare en karaktär av situationsbetingad art. Enligt forskningen har ledarens roll kommit att ändras. Förr kom legitimiteten uppifrån, idag kommer den underifrån och det gäller att "vinna" eleverna eller medarbetarna. Forskarna vill påstå att vi kommit in i ett nytt ledarskapsparadigm. Rollen får karaktären av stödjande hellre än styrande genom att man delar med sig av ledarskapet och makten. Ledarskapet är snarare en relation man erövrar än en position man får. En ledare måste kunna se saker och ting ur flera synvinklar eller perspektiv för att få en så holistisk bild som möjligt. </p><p>Resultatet visar att det finns många likheter men även en del olikheter mellan de båda ledarskapen. När det gäller lärarrollen verkar det som om ämneskunskaperna är underordnade ledarskapet och att det sociala engagemanget är överordnat andra ledarskapsuppgifter. Att vara ledare av lärande är till skillnad från andra ledarroller mer komplext till sin natur. Om andra ledarroller är situationsbetingade så är lärarrollen än mer situationsanpassad och högst personlig. Det är en "tyst" kunskap som man inte kan sätta ord på Att vara lärare är med andra ord en"konst". Att "bli" lärare är en process som aldrig slutar. Det handlar i allra högsta grad om att ha social kompetens, vilket också annan ledarskapsforskning pekar på.</p>

<p>Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet. Resultatet visade att transformellt och transaktionellt ledarskap har en direkt påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och även på patienternas tillfredsställelse. Vidare visade resultatet att sjuksköterskans ledarroll är komplex. Ansvaret över kliniska och administrativa uppgifter, gjorde att det var svårt att hitta en bra balans. Även att hitta strategier för att kombinera organisationens och medarbetarnas krav visade sig var en uppgift som tog mycket kraft. Handledning var viktigt för att sjuksköterskan skulle utveckla sin ledarroll. Det framkom att det var viktigt att få utbildning inom ledarskap, men den kliniska erfarenheten var minst lika viktig. Resultatet visade att samhället inte sammankopplar sjuksköterskeprofessionen med ledarskap, därmed är det önskvärt med mer forskning som fokuserar på allmänsjuksköterskans ledarroll av vård.</p>