Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen. Resultatet visar att läraren har många möjligheter under dagen att interagera med eleverna för att etablera goda relationer. Det krävs en medvetenhet hos läraren för att ta vara på dessa tillfällen. Undersökningen visar även att läraren framför allt ger eleverna möjlighet till interaktion vid grupparbeten. Vid övriga lektionstillfällen eftersträvas oftast ett tyst klassrum med betydligt mindre utrymme till interaktion mellan eleverna.

No description available.

To work actively on creating value for brands is not an easy task. There are so many brands out there today and major strategies are required to stand out among all of them. The purpose of this study is to see whether companies that usually help other companies to enhance the value of their brand, actively work to empower their own brand internally, within the company. Do they forget that they in fact have a brand of their own to focus on while constantly helping others? This study is focused on two media companies and the study is based on qualitative interviews with people on different positions within the companies, in order to get a fair view of this issue. My results of this study shows that these two companies does not work on enhancing their own brand internally but it also shows double standards, since both companies find it crucial to have a strong brand to reach out to people on the market.

No description available.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser. Undersökningen baseras på intervjuer med projektmedlemmar inom det aktuella projektet som har god insyn i hur ledarskapet såg ut i projektet. Intervju gjordes även med Föreningen X:s ordförande i Eventutskottet. Sekundärdata inhämtades från Föreningen X:s offentliga samt interna dokument. De huvudsakliga frågorna berörde projektbakgrunden, hur kommunikationen såg ut i projektgruppen samt hur projektledarskapet såg ut. De resultat och slutsatser som studien visar på är att projektledaren främst använde sig av en delegerande ledarroll framför en styrande och stödjande. Studien pekar också på att det finns vissa drag hos projektledaren som kan sägas verka efter en typisk svensk ledarskapsstil. Vidare visar studien på att projektledaren som formell ledare inte hade en central roll i projektgruppen. En anledning till detta kan vara på grund av det tidsbegränsat ledarskap samt att han inte lever upp till alla de krav som sätts på en projektledare.

Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov. Utifrån analysen visade det sig att respondenterna ser situationsanpassat ledarskap som något som återkommer i allt ledarskap.

Skolan är den största institutionen i barn och ungdomars liv och därför har man som lärare en fantastisk möjlighet att påverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krävs dock att utlärning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom åren har undervisningen gått från monolog till dialog och när nu social samhällsintegration smyger sig längre ner i åldrarna bör detta beaktas av lärarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande där eleverna fick svara på frågor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning säger kring ledarskap gjorts. Resultatet är att eleverna vill bli bemötta av lärare som visar självsäkerhet, är lugna, rättvisa, ser och intresserar sig för varje elev, ger möjlighet till eget ansvar, visar respekt och inte behandlar eleverna som barn.

Denna uppsats utgår från en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivåer av kultur kartlägga och undersöka vad som kännetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.Utifrån denna kartläggning analyserades resultatet utifrån Edgar Scheins tre nivåer för kultur. Dessa tre nivåer kan liknas vid en pyramid där grundläggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade värderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. Därefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R. Denison och Aneil K. Mishras fyra faktorer som kan kopplas till framgång. Dessa faktorer är anpassningsförmåga, mål, engagemang och samstämmighet. Med hjälp av Scheins tre nivåer av kultur och Denison och Mishras framgångsfaktorer analyserades även vad i företagskulturen som kunde anses främja eller motverka framgång.Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex personer ur företagets ledning. Resultatet av studien visar att företaget kännetecknas av en hög hastighet i allt de gör men även att en splittring är tydlig mellan företagets olika delar. Denna splittring har sin grund i företagets ledarskap och en otydlighet i detta. Det blir även tydligt hur viktig en organisations ledare är som kulturbärare. Dessutom tydliggörs att företaget både har styrkor och svagheter kopplade till dess företagskultur och de möjligheter att uppnå framgång denna kan bidra till. Företaget har på vissa områden en mycket god förmåga till anpassning. Trots detta fanns brister inom andra, till anpassning relaterade områden och även inom de övriga faktorerna. Om uppmärksamhet riktades mot dessa brister skulle företaget förbättra sina möjligheter att anpassa sig och stärka sin position i samband med snabba svängningar på marknaden.

No description available.

Ledarskapet har förändrats över tid, samtidigt har också samhället förändrats. Behoven och de egenskaper som stämde överens tidigare för ledarskap har förändrats och kommer att förändras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritära drag där lite hänsyn tagits för de anställdas behov men även mindre förståelse om de anställdas betydelse. Idag är ledarskapet mer situations anpassat där ledaren har insikt om de anställdas behov men där det även ställs högre krav på flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer. Uppstådda situationer kan kräva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.  Egenskaperna hos ledaren har betydelse för hur motiverade medarbetarna och arbetsgruppen blir. Ökad motivation hos medarbetarna på arbetsplatsen kan leda till ökad arbetsprestation och arbetstillfredsställelse men kan även gynna de psykosociala aspekterna som i sin tur leder till god arbetsmiljö och glädje i arbetet. En ledare bör ha förståelse och insikt om vad som motiverar medarbetarna då det påverkar engagemanget, prestationen och arbetstillfredsställelsen men även trivseln och effektiviteten. Det framkommer i studien att ledaren bör vara närvarande på arbetsplatsen för att medarbetarna skall känna tillit och förtroende samt för att bli uppmärksammade i sin yrkesroll. Att vara en närvarande ledare och vilja lära känna varje individ på arbetsplatsen och i dess yrkesroll, kan vara en viktig motivationsfaktor för medarbetarna.