Bakgrund   Muskuloskeletala systemet, även benämnt som rörelseapparaten, kräver alltid postoperativ omvårdnad efter operation i de nedre extremiteterna. En viktig aspekt av vårdprocessen är personcentrerad omvårdnad, som betonar vikten av preoperativ information, postoperativ rehabilitering och aktiv patientmedverkan. Tidig mobilisering efter operation är avgörande för att minska risken för komplikationer och förkorta sjukhusvistelsen, samtidigt som det finns en strävan att förbättra patientens livskvalitet och återställa funktion. Denna studie fokuserar på att analysera den postoperativa vården efter ortopedisk kirurgi. Syfte  Syftet var att belysa postoperativ vård efter ortopedisk kirurgi. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixad design. Artiklarna valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet sammanställdes med hjälp av två huvudkategorier: Tidig mobilisering och Vårdandets perspektiv. Resultatet visade att tidig mobilisering är fördelaktigt i det tidiga stadiet av postoperativ omvårdnad då det påskyndar rehabiliteringen, förbättrar behandlingsprocessen och sänker vårdkostnaderna. Dessutom framhölls vikten av väl anpassad patientinformation för att stärka den personcentrerade vården. Det är avgörande att vårdgivarna anpassar informationen för att optimera varje patients behandlingsupplevelse och resultat. Slutsats Denna litteraturöversikt understryker vikten av tidig mobilisering efter ortopedisk kirurgi för att påskynda patientens återhämtning, förkorta sjukhusvistelser samt minska smärta, vilket förbättrar både fysiska och psykiska utfall. Genom att implementera ett personcentrerat förhållningssätt som anpassade smärtbehandlingsprotokoll och grundlig preoperativ utbildning kan vårdgivare övervinna hinder som åldersfaktorer och rörelserädsla. Tidig mobilisering, som en del av ERAS-program, visar även ekonomiska fördelar genom minskade vårdkostnader och effektivare resursanvändning, vilket gör det till en kritisk komponent i postoperativ vård. / Background The musculoskeletal system always requires postoperative care after surgery in the lower extremities. An important aspect of the care process is person-centered nursing, which emphasizes the importance of preoperative information, postoperative rehabilitation, and active patient participation. Early mobilization after surgery is essential to reduce risk of complications and shorten the hospital stay, while striving to improve the patient's quality of life and restore function. This study focuses on analyzing the postoperative care after orthopedic surgery. Aim The aim was to shed light on postoperative care after orthopedic surgery. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The articles have been quality checked based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were compiled with the help of two main categories: Early Mobilization and the Nursing perspective. The result showed that early mobilization is beneficial in the early stage of postoperative care that accelerates rehabilitation, improves the treatment process and lowers costs. Additionally, the importance of well-adapted patient information to strengthen person-centered care was highlighted. It's critical that caregivers adapt the information to optimize each patient's treatment experience and outcomes. Conclusions This literature review highlights the importance of early mobilization after orthopedic surgery to accelerate recovery, shorten hospital stays, and reduce pain, improving both physical and psychological outcomes. Implementing person-centered approaches such as customized pain management protocols and thorough preoperative education, caregivers can overcome barriers like age factors and movement fear. Early mobilization, as part of ERAS, also demonstrates economic benefits through reduced healthcare costs and more efficient resource usage, making it a critical component of postoperative care.

Atrial fibrillation (AF), the most common cardiac arrhythmia in persons over age 65, is associated with an increased stroke risk necessitating the need for long-term oral anticoagulation for risk reduction. With the introduction of direct thrombin and factor Xa inhibitors in the US since 2010, these novel oral anticoagulants (NOACs) are increasingly being prescribed, replacing the use of warfarin, a vitamin K antagonist. AF catheter ablation (CA), an elective procedure requiring femoral vascular access is a treatment for drug refractory and persistent AF. Bedrest, limb immobilization, and limited head of bed elevation are nursing measures utilized following femoral venous, and sometimes arterial, sheath removal and hemostasis. Limited research is available on the appropriate duration of bedrest to minimize bleeding complications associated with AF ablation in patients who use NOACs. The purpose of this quality improvement project was to compare and evaluate the effect of bedrest duration on post-procedure bleeding outcomes, urinary complaints, and back pain among patients taking NOACs while undergoing AFCA. Thirty patients undergoing elective AFCA on NOACs were orally consented to participate in the study and placed on shortened (8 hours) or prolonged (>8 hours) bedrest following vascular hemostasis. Outcome measurements included bleeding after ambulation, back pain, and urinary complaints. Fifteen patients (50%) were on shortened bedrest and 15 (50%) were on prolonged bedrest. No statistically significant difference in bleeding, urinary complaints, or back pain were found. Since there is no clear advantage to prolonged bedrest for patients on NOACS after an AFCA procedure, clinicians should consider this when deciding on bedrest duration for their patients.