Thesis (doctoral)--Hochschule St. Gallen für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwissenschaften, 1995.

Little research exists on early childhood development in Manitoba’s Francophone community. The objective was to investigate whether children in the Division scolaire franco-manitobaine (DSFM) were different from other children in Manitoba on Early Development Instrument (EDI) outcomes, when controlling for neighbourhood, family and individual factors. Using multilevel modelling, 944 DSFM children were compared to 25,950 children from other schools. DSFM children scored higher on physical health and well-being, and scored lower on language and cognitive development, and communication and general knowledge compared to other children. DSFM children living in communities with a high proportion of Francophones scored higher on four of the five EDI domains, compared to other DSFM children. DSFM children whose first language was not French had significantly lower scores on all domains. Results demonstrate the importance of developing the French language in the home and the need for the Francophone community to provide support for child development.

No description available.

Este trabalho apresenta a proposta de uma arquitetura e o modelo de um Agente de Intercâmbio Eletrônico de Dados, Agente EDI, cuja função é, permitir a troca de dados estruturados entre Sistemas de Informações Distribuídos através da Internet. A estratégia de interação dos agentes possibilita uma maneira alternativa de tratar a recuperação, o armazenamento e a distribuição de dados, permitindo assim, o desenvolvimento de um modelo de Sistema de Informações baseado em Web, igualmente proposto neste trabalho. É apresentado também o desenvolvimento do Agente EDI proposto. O qual poderá ser utilizado por entidades que necessitam disponibilizar ou recuperar dados estruturados via Web, como por exemplo: informações de produtos, listas de preços, dados cadastrais, etc. A relevância deste trabalho está no fato de apresentar uma tecnologia simples e acessível, capaz de ser implementada sem a necessidade de altos investimentos e capaz de facilitar a implementação de Sistemas Distribuídos via Internet.

Este trabalho apresenta a proposta de uma arquitetura e o modelo de um Agente de Intercâmbio Eletrônico de Dados, Agente EDI, cuja função é, permitir a troca de dados estruturados entre Sistemas de Informações Distribuídos através da Internet. A estratégia de interação dos agentes possibilita uma maneira alternativa de tratar a recuperação, o armazenamento e a distribuição de dados, permitindo assim, o desenvolvimento de um modelo de Sistema de Informações baseado em Web, igualmente proposto neste trabalho. É apresentado também o desenvolvimento do Agente EDI proposto. O qual poderá ser utilizado por entidades que necessitam disponibilizar ou recuperar dados estruturados via Web, como por exemplo: informações de produtos, listas de preços, dados cadastrais, etc. A relevância deste trabalho está no fato de apresentar uma tecnologia simples e acessível, capaz de ser implementada sem a necessidade de altos investimentos e capaz de facilitar a implementação de Sistemas Distribuídos via Internet.

<p>Electronic data interchange (EDI) är en teknik vilken används för att utbyta elektroniska dokument mellan köpare och säljare. Dessa dokument överförs på en strikt elektronisk standardiserad väg, dokumenten kan vara fakturor, beställningsformulär, leveransplaner etc. EDI har funnits i över 25år och är vida spridd över världen. För att använda EDI krävs det stora resurser i form av kapital och kunskap. Små och medelstora företag har ofta inte de resurser som krävs för att kunna använda EDI.</p><p>Nya tekniker utvecklas ständigt. Extensibel Markup Language (XML) är en ny teknik vilken är avsedd att användas främst på Internet. XML delar upp dokumenten med hjälp av etiketter vilket hjälper läsaren att identifiera innehållet i dokumenten. XML har väckt EDI-samhällets intresse då XML anses ha kapaciteten att kunna användas som ett EDI-format samtidigt som XML är Internetanpassat vilket betyder att EDI enklare skulle kunna användas på Internet.</p><p>I mitt examensarbete har jag utrett om EDI-användande företag avser använda XML/EDI. Jag har genomfört intervjuer för att besvara problemformuleringen. Resultaten jag kommit fram till är att företagen avser använda XML/EDI om en ordentlig standard blir framtagen. Företagen är dessutom positivt inställda till XML/EDI samt Internetbaserad EDI. Anledningen till den positiva inställningen är främst att XML/EDI samt Internetbaserad EDI skulle innebära lägre kostnader vilket i sin tur skulle innebära att även små och medelstora företag skulle kunna använda tekniken.</p>

Electronic data interchange (EDI) är en teknik vilken används för att utbyta elektroniska dokument mellan köpare och säljare. Dessa dokument överförs på en strikt elektronisk standardiserad väg, dokumenten kan vara fakturor, beställningsformulär, leveransplaner etc. EDI har funnits i över 25år och är vida spridd över världen. För att använda EDI krävs det stora resurser i form av kapital och kunskap. Små och medelstora företag har ofta inte de resurser som krävs för att kunna använda EDI. Nya tekniker utvecklas ständigt. Extensibel Markup Language (XML) är en ny teknik vilken är avsedd att användas främst på Internet. XML delar upp dokumenten med hjälp av etiketter vilket hjälper läsaren att identifiera innehållet i dokumenten. XML har väckt EDI-samhällets intresse då XML anses ha kapaciteten att kunna användas som ett EDI-format samtidigt som XML är Internetanpassat vilket betyder att EDI enklare skulle kunna användas på Internet. I mitt examensarbete har jag utrett om EDI-användande företag avser använda XML/EDI. Jag har genomfört intervjuer för att besvara problemformuleringen. Resultaten jag kommit fram till är att företagen avser använda XML/EDI om en ordentlig standard blir framtagen. Företagen är dessutom positivt inställda till XML/EDI samt Internetbaserad EDI. Anledningen till den positiva inställningen är främst att XML/EDI samt Internetbaserad EDI skulle innebära lägre kostnader vilket i sin tur skulle innebära att även små och medelstora företag skulle kunna använda tekniken.

<p>This essay describes some factors that may effect small business survival in relation to becoming a supplier for bigger companies that may implement the use of EDI for electronic invoicing.</p><p>The purpose of this study is to analyse and evaluate what impact may occur during the introduction of EDI between small and big business.</p><p>Following on from the introduction of methods used in this study there will be a complete analysis made detailing results.</p><p>From our research we have found that most small business have developed a professional working relationship between themselves and their clients.</p><p>The adoption of EDI by big business has revolutionised the day to day dealings between both supplier and consumer in that EDI has empowered both chains to collaborate data in real time.</p><p>In conclusion our research illustrates that in order for small business to survive the must implement EDI. The results of our study have shown that the introduction of EDI to both small and big business has had a positive outcome.</p>

<p>Elektroniska affärer innebär att affärssystem kopplas upp mot varandra i nätverk för att effektivisera överföringen av information. I dag skickar företag standardiserade meddelanden direkt mellan administrativa system för t.ex. order, lager och fakturering (OLF). Detta kallas EDI, Electronic Data Interchange, och följer i de flesta fall en standard för elektroniska meddelanden som kallas EDIFACT. Användningen av EDIFACT kräver mycket kunskap vilket ofta småföretag saknar. Internet har inneburet ett nytänkande och ifrågasättande av existerande mönster även inom EDI. Den välkända EDIFACT-standarden för elektroniska meddelanden har nu fått konkurrens av XML.</p><p>I detta examensarbete utreds orsakerna till varför företag idag använder EDIFACT och inte XML. Jag har genomfört intervjuer för att studera orsakerna. Resultatet som framkommit är att det finns flera orsaker, som gör att företag idag använder EDIFACT. För det första är EDIFACT en standard som de flesta i Sverige använder. För det andra vill företag inte överge en fungerande EDI-standard för att investera till en ny standard t.ex. XML/EDI. Men företag är medvetna om fördelarna med XML/EDI och vill se dess spridning.</p>

<p>Abstract</p><p>Today, the market is getting tougher and tougher and organisations need to concentrate more on the organisations core competence, to become successful and gain competitive advantage. One way to get this competitive advantage for an organisation is to start using Vendor Managed Inventory (VMI) system. A VMI system, with the help of Electronic Data Interchange (EDI), manages the informational and material flow between the distributor and the supplier by automation. This means that the supplier receives accurate information from the distributor, and can thereby plan deliveries of products when needed and at the right amount. These deliveries are done by automation and are based on the distributor’s shared information such as inventory- and sales figures. We have as a goal for this thesis to examine if the positive benefits described by literature do reflect those benefits with the benefits experienced by organisations.</p><p>The following question will be discussed and answered during this thesis:</p><p>• Do the benefits of a VMI system described in theories, match the benefits experienced by an organisation?</p><p>To answer our question, we have interviewed two managers about their companies’ way to use VMI. One interview was performed at a store working in the retail market and the other interview was performed at a grocery store. The interviews were performed to receive a deeper understanding of what the managers think about VMI, and also to understand how these benefits have been beneficial for their company. After the interviews, we started to compare and analyse the benefits gathered from literature with the benefits experienced by the managers for the companies. The analysis and comparison proved that there is a similarity between the benefits gathered from literature and the benefits experienced by the interviewees. We decided to categorise the benefits into three different categories: costs, service and inventory. Believing that this categorization was a good way to get you as a reader to have a lucid overview of which the benefits are, and which area of business they are beneficial in. Many of the gathered benefits could affect more than one area of business, and many cases benefits are created through chain reactions, benefits breeds new benefits.</p><p>The similarity of the benefits collected from the empirical findings compared with the benefits from theories, are striking, and we can thereby concluded that the experienced benefits by an organization using a VMI system highly represents the benefits described in the theories from literature.</p> / <p>I dagens hårda verklighet så måste varje organisation koncentrera sig mer och mer på sin kärnkompetens, om det ska vara med ute och slåss på den allt hårdare marknaden. Ett sätt att göra detta är att börja använda sig av ett Vendor Managed Inventory (VMI) system. Ett VMI system med hjälp av Electronic Data Interchange (EDI) styr informations- och materialflödet mellan organisationen och dess leverantörer automatiskt. Detta betyder att leverantören får rätt information om sin kunds behov, och kan därmed planera tids- och kvantitetskorrekta leveranser till sin kund. Denna leverans görs automatiskt genom informationsdelningen så som lager nivåer, försäljningssiffror osv. överförs från distributören till leverantören. Vi har i denna kandidatuppsats koncentrerat oss på att undersöka om de positiva fördelarna som står i litteratur verkligen stämmer överens med upplevda fördelar som olika organisationer har uppmärksammat vid användningen av VMI. Frågan som styrt denna uppsats är följande;</p><p>• Stämmer de fördelar som står i litteraturen överens med de upplevda fördelar som organisationer har märkt?</p><p>För att få svar på vår fråga har vi använt oss av att intervjua två butikschefer om sina respektive företag. En intervju utfördes på en affär inom detaljhandeln och den andra utfördes i en matvarubutik Intervjuerna användes för att få en djupare förståelse om vad de intervjuade tyckte om användandet av VMI, samt för att försöka förstå hur fördelarna av VMI har varit till fördel för deras företag. Efter att ha analyserat och jämfört de fördelar som vi fann i litteraturen med de upplevda fördelar funna hos de intervjuade organisationerna analyserade vi dem. Analysen visade att de fördelar som finns i litteraturen överensstämde med de upplevda fördelar som organisationerna har uppmärksammat. Vi kategoriserade fördelarna i tre skilda kategorier; kostnader, service och lager. Detta gjordes i tron på att det skulle underlätta för läsarna att lättare kunna skapa sig en överblick över vilka fördelar som fanns och för vilka område dessa fördelat påverkar. Många av de funna fördelarna kan dock påverka mer än ett område, det kan också skapas kedjereaktioner på vissa fördelar, fördelar föder nya fördelar.</p><p>Likheterna mellan de insamlade fördelarna från litteraturen jämfört med de insamlade fördelarna från intervjuerna är slående, vi kan härmed säkerställa att de upplevda fördelarna från intervjuerna mycket väl överensstämmer med de fördelar som vi fann i litteraturen.</p>