Stroke har visat sig öka bland yngre individer. Cirka 1 av 5 som insjuknar är under 65 år vilket i studien beskrivs som unga eller unga vuxna. En del som insjuknar drabbas av kvarvarande symtom som kan innefatta fysiska och/eller kognitiva symtom vilka kan påverka upplevelsen av hälsa, förändra livsvärlden, leda till förlust av sammanhang och skapa lidande. Det framkommer att vården för yngre strokedrabbade inte är anpassad efter den livssituation och de behov som många yngre har. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta och ska vårda med livsvärlden som grund. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vuxna i åldrarna 18-64 år erfar livet efter en stroke. Vald metod var allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har utgjort resultatet som resulterade i två huvudkategorier; den levda kroppen som förändrad och medvetenhet om livets ändlighet med flera underkategorier. Resultatet visade att de yngres dagliga liv påverkades utav de kvarvarande symtomen som medföljde stroke och begränsade framförallt deltagande i aktiviteter. De yngre upplevde en rädsla för hur framtiden kommer att påverkas, och vikten av stöd efter insjuknande för att dela upplevelser för att hantera den nya situationen. De yngre upplevde en ökad medvetenhet och reflektion kring den egna dödligheten och reflekterade över den tidigare för givet tagna vardagen. Resultatet visade att yngre beskriver ett liv före och ett efter stroke och att identiteten förändras och/eller förloras till följd av sjukdom. Resultatet önskar kunna bidra till att anpassa vården för de yngre utefter deras livssituation och unika behov.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en närstående drabbats av stroke och fått bestående funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade påverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kände sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vändes upp och ner och många var missnöjda med vården och dess bemötande. Anhöriga upplevde brist på information och kände att de saknade kunskap om området. Känslor som oro, frustration, sorg, nedstämdhet och skuldkänslor beskrevs. De anhöriga kände sig tvingade att hålla tillbaka sina känslor och de uppgav att stöd från familj, vänner och personal var viktigt och gav dem styrka. Kvinnliga anhöriga visade sig vara mer utsatta än manliga. Anhöriga kände tacksamhet för att den strokedrabbade överlevt. De upplevde brist på egentid, stagnerade framtidsplaner och många kände sig socialt isolerade. De förändrade rollerna som stroken innebar upplevdes som påfrestande. Slutsats: Kunskap om hur anhöriga upplever livet efter en närståendes stroke kan ge vägledning i sjuksköterskans arbete med att stödja och informera anhöriga. / Purpose: The purpose of this study was to illuminate the adult relatives experiences of life after a close person suffered a stroke and become permanently disabled. Method: The study was conducted as a literature review, 16 research articles were examined and then compiled from a physically, mentally and socially perspective. Main results: The literature study shows that relatives of stroke survivors were affected from a physical, mental and social perspective. They felt fatigued as a result of the increased responsibility that the stroke resulted in. Their lives were turned upside down and many were dissatisfied with the care and treatment. Family members felt a lack of information and felt they lacked knowledge of the area. Feelings of anxiety, frustration, grief, depression and guilt were described. The relatives felt compelled to hold back their emotions and they indicated that support from family, friends and staff was important and gave them strength. Female relatives were found to be more vulnerable than male relatives. Relatives felt gratitude for the survival of the stroke victim. They experienced lack of own time, stagnated plans of the future and experienced being socially isolated. The changed roles was experienced as stressful. Conclusion: Knowledge about how family members experience life after a stroke of a close one, may give guidance to the nurse in the work of supporting and informing relatives.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomar. År 2018 drabbades cirka 25 500 individer och närmare 6 200 avled av sjukdomen i Sverige. Kvarstående symtom som förekommer vid stroke, beroende på vilken sidan av hjärnhalvan som blir drabbat inverkar på patienten fysiskt  och psykiskt, vilken i sin tur påverkas patienten socialt. Sjuksköterskan i detta fall har ett stort ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och omvårdnadsbehov efter en stroke.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter en stroke. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databasen Medline via PubMed tillämpades för att söka fram artiklarna. Huvudresultat: Efter en stroke kan det uppkomma flertal kvarstående symtom, vilket kan påverka personernas fysiska, psykiska, samt sociala liv. Funktionshinder var den vanligaste kvarvarande symtom till personernas förändrade liv. Flera av dem upplevde en känsla av rädsla, oro, skuldkänslor, depression, förändrad självbild och självkänsla. Alla dessa omständigheter ledde till att drabbade personerna självmedvetet isolerade sig, vilket påverkade deras sociala nätverk. Trots dessa faktorer upplevde  de drabbade personerna ett hopp av att återhämtning skulle uppnås så småningom. Slutsats: Personer som drabbats av stroke beskrev upplevelser av olika psykiska, fysiska och sociala hinder till följd av en stroke. Trots dessa faktorer upplevde personerna ett hopp, motivation och positiva känslor. För sjuksköterskan är det viktigt att ha en tillräcklig kunskap om allt som gäller stroke för att kunna tillgodose personers omvårdnadsbehov, vilket hjälper de att kunna förstå, hantera tillståndet samt återhämta sig utan större svårigheter. / Background: Stroke is a widespread disease that affected approximately 25 500 people in 2018 and nearly 6 200 died of the disease in Sweden. Remaining symptoms that occur at stroke, depending on which side of the brain that been affected, effects the patient physically and psychically, which in turn affects the patient socially. The nurse in this case has a great responsibility to take  a deference about patient's condition and nursings needs after the stroke. Aim: The aim with this literature study was to describe person’s experience of the life after a stroke.  Method: A descriptive literature study that includes 15 scientific articles with both qvalitativ and qvantitativ sample. The Medline database via PubMed was used to search for the articles. Results: Persons who affected of stroke described experiences about their physically changes, psychically changes, and sociallity life changes. The functional obstacle created for example fear, depression, anxiety, debt feeling, changes of self-image and self-feeling. All of these circumstances led the affected individuals to self-isolate themselves, which affected their social network. Despite these factors, the affected person’s experienced a hope that recovery would eventually be achieved. Conclusion: The persons who affected of stroke described experiences of various psychically and sociality obstacles as result of a stroke. Despite these factors, persons experienced a hope, motivation and positive emotions. For the nurse it’s important to have sufficient knowledge about everything that concerns stroke, to be able to cater for person’s nursing needs, which help them to understand, manage the condition and recover themselves without any major difficulties.

Bakgrund: stroke betraktas som ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke är ett globalt folkhälsoproblem som tillhör de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Risken att drabbas av stroke skiljer sig mellan åldrar, socioekonomi och insjuknandet ser olika ut även geografiskt. Stroke kan förekomma i olika åldrar, men äldre personer har större risk att drabbas av stroke än yngre personer. Stroke kan orsaka funktionsnedsättningar och leda till många olika begränsningar i patients vardagsliv. Antalet strokefall har minskat bland både kvinnor och män under perioden 2007–2018. Syfte: Var att undersöka patientens upplevelse av sitt liv efter stroken. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats valde och endast vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har använts i studien. För analysering av data användes Fribergs (2017) metod för kvalitativ forskning. Resultat: Litteratursökningen gav tio artiklar för vidare analys. Resultatet av samtliga artiklar har tillsammans bildat underlag för den kvalitativa innehållsanalysen. Resultatet redovisar strokepatienters känslor och upplevelser i vardagen och presenterar följder och konsekvenser av stroke. Huvudresultatet av studien var att patienter upplevde besvär av såväl fysisk, psykisk, emotionell som social karaktär. Slutsats: Patienten upplever en förändrad syn över sin livsvärld efter stroke. Sjukdomen kan leda till förlust av förmågor och många begränsningar i det vardagliga livet. / Introduction: stroke is considered a collective name for cerebral infarction and cerebral hemorrhage. Stroke is a global public health problem that is one of the five most common causes of death in Sweden. The risk of suffering a stroke differs between ages, socioeconomics and the disease also differ geographically. Stroke can occur at different ages, but older people are at greater risk of having a stroke than younger people. Stroke can cause disabilities and lead to many different limitations in the patient's daily life. The number of stroke cases has decreased among both women and men during the period 2007–2018. Aim: was to examine the patient's experience of his life after the stroke. Method: a literature review with an inductive approach was chosen and only scientific articles with a qualitative method were used in the study. For analysis of data, Friberg's (2017) method was used to qualitative research.  Results: The literature search yielded ten articles for further analysis. The results of all articles have together formed the basis for the qualitative content analysis. The results report stroke patients' feelings and experiences in everyday life and present the consequences and consequences of stroke. The main result of the study was that patients experienced problems of a physical, mental, emotional and social nature. Conclusion: The patient experiences a changed view of their life world after stroke. The disease can lead to loss of abilities and many limitations in everyday life.

Ungefär 40 procent av de som insjuknar i stroke varje år drabbas av afasi som följd. Hjärnskadan som uppstår påverkar personens förmåga att uttrycka sig i ord vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inom vården utgör kommunikationen en viktig roll för att skapa delaktighet för patienten. Då patienten lever med kommunikationssvårigheter behöver sjuksköterskan anpassa sitt sätt att kommunicera på. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans levda erfarenhet av att kommunicera med patienter med afasi efter stroke och användandet av strategier vid kommunikationen. Valet av metod är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman med två underteman vardera. De olika teman visar negativa upplevelser relaterat till kommunikationen ur ett sjuksköterskeperspektiv, hinder för kommunikation, användandet av samtalsstrategier och kommunikationsprogram. I diskussionen lyfts och diskuteras fynd som framkommit i resultatet, bland annat behovet av ökad kunskap och träning för sjuksköterskor inom kommunikation med denna patientgrupp. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att ytterligare forskning krävs inom området för att vidareutveckla strategier för kommunikationen och att undervisning kring icke-verbal kommunikation borde utgöra en större del av sjuksköterskeutbildningen.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomarna i Sverige och årligen drabbas cirka 30 000 personer av stroke. Sjukdomen är en livshotande händelse och kan medföra funktionsnedsättningar i olika grad som påverkar på personers liv. Det kan även påverka på de anhörigas liv som tar hand om sin familjemedlem som har insjuknat. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med funktionsnedsättningar det första året efter en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Upplevelser som framkom i resultatet delades in i två teman: förlorad kontroll över kroppen och återfå kontroll över livet. Utifrån dessa teman framkom sex underteman: att bli instängd, att bli orkeslös, att leva med förlorad identitet, att leva med förändrad sinnesstämning, att anpassa sig till funktionsnedsättningar och att uppleva hopp. Slutsats: Att leva med funktionsnedsättningar efter en stroke påverkar på patienters kropp, själ och ande samt leder det till ett nytt och annorlunda liv. Sjuksköterskan bör uppmärksamma upplevelser som medförs av funktionsnedsättningar och anpassa vården efter detta. Att kunna lyssna, ge stöd och använda sin kunskap vid bemötande av patienter efter en stroke medför att kvalitén på omvårdnaden kan förbättras. / Background: Stroke is one of the most common widespread diseases in Sweden and approximately 30 000 people suffers each year. The disease is a life-threatening experience and can lead to disabilities and affect the patient’s lifestyle. It can also affect the lives of the relatives who take care of their family member who has been diagnosed with a stroke. Aim: To describe patient’s experiences of living with the disabilities the first year after a stroke. Method: A systematic literature study of nursing research articles with qualitative approach according to Evans descriptive synthesis. Results: Experiences, which were identified in the result, were divided into two themes: Lost control of the body and regain control of their life. Based on the themes six sub-themes appeared: To be trapped, to be decrepit, to live with lost identity, to live with altered mood, to adapt to the disabilities and to experience hope. Conclusion: Living with disabilities after a stroke affect a patient’s body, mind and spirit, and lead to a new and different life. Nurses should pay attention to victim’s experiences of the disabilities and adapt the nursing accordingly. Being able to listen, provide support and use their knowledge in the treatment of patients after a stroke can improve the quality of healthcare.