The topic of this paper is job satisfaction within social services. More specifically is the purpose of this paper to investigate which factors that do affect job satisfaction for the staff within the departement of finacial aid. The base for this study has been a qualitative method where I have made four semistrucked interviews with staff within the department of financialaid in a local municipality in Sweden. Herzberg's two factor theory has been the base for my study. This is a well established theory when reseachers want to investigate job satisfaction.The result shows that the work itself, the leadership and social interactions are factors that do affect job satisfaction for the straff within the departement of finacial aid.

Abstract Our purpose was to understand how social workers experience the possible complexities that working with economical aid can entail. As an example we chose to focus on long-term economical aid work. We aimed to address the question of which factors could affect their work. In a prior study, done by Dellgran & Höjer (2003) the conclusion was drawn  that  the combination of economical aid, healthcare and schools makeup a third of  practical social work in the terms of the proportion of the amount of social workers, but only 8 percent of the research is done in those areas. Other studies (Stranz, 2007) demonstrate that the research that is done on working with economical aid is deficient. We interviewed six social workers in two smaller municipalities in the southern of Sweden. Our result indicated that the social workers felt pressured by their work-load and the fact that the amount of new cases had increased. They thought that a possible reason for this could be the weak economic climate and changes in the labour market policies. They also felt that alterations and long office turnaround times at other administrative authorities also contributed. The results showed that the majority of the social workers in our study used a motivational approach in their meetings with clients and they also had the best interest in mind for each and every client. We chose to use the theoretical perspectives of Human service organizations by Yeheskel Hasenfeld (1983) and Demokratins väktare (our translation: the guardians of democracy) by Lennart Lundquist (1998) when we analyzed our results.   Keywords: Economical aid, social workers, long-termed economical aid, human service organizations.

Det övergripande syftet med denna studie är att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, med målet att klienten ska bli självförsörjande. Tidigare forskning inom området har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förväntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsätter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhängigt organisationstypen. Tidigare forskning har även visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjänsten är tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan ärenden. Det är i ljuset av vad tidigare forskning visat om bland annat organisationsform och arbetsbörda som det ter sig relevant att utforska vad socialsekreterare själva anser om möjligheter till att bedriva förändringsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt åtta socialsekreterare från fyra olika svenska kommuner. Resultatet, det vill säga bland annat vad som informanterna anser vara viktiga faktorer samt vad som utgör hinder för förändringsarbetet inom ekonomiskt bistånd, analyseras och diskuteras utifrån Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer samt Lipskys teori om gräsrosbyråkrater. Resultatet pekar bland annat mot att socialsekreterarna anser sig behöva organisatoriska förutsättningar, såsom en rimlig mängd ärenden, för att kunna bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Vidare anser informanterna att individuella faktorer, såsom klientens motivation, är av vikt för processen bort från ett biståndsberoende. Bland hindrande faktorer på individnivå nämns diskrepans mellan socialsekreterarens och klientens målbilder gällande vilken förändring som ska uppnås hos klienten som ett exempel. På organisationsnivå anser socialsekreterarna den höga arbetsbelastningen, som ofta råder inom arbetet med ekonomiskt bistånd, vara det största hindret för ett aktivt klientarbete mot självförsörjning. Informanterna betonar att ärendemängden i dagsläget ofta är så hög att det inte är möjligt att träffa klienterna så ofta som det skulle behövas. I ljuset av vad tidigare forskning och vad analysen av den insamlade empirin visar, identifierades i denna studie, utifrån socialsekreterares synvinkel, flera faktorer som anses vara av vikt för ett välfungerande förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Det intervjuade anser att de (som socialsekreterare) behöver både individuella ”verktyg” och organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete på det sätt som fastställs i Socialtjänstlagen.

No description available.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur handläggningen av ekonomiskt bistånd kan förstås utifrån ett barnperspektiv samt utifrån det sociala arvets betydelse. En djupare förståelse för dessa perspektiv nås genom jämförelse av en kommuns ordinarie verksamhet samt ett projekt i samma kommun där ett uttalat barnperspektiv finns. Studien bygger på tre frågeställningar: (a) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt inom projektet förstås med utgångspunkt i ett barnperspektiv, (b) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt projektet förstås med utgångspunkt i en förståelse för det sociala arvets betydelse samt (c) hur kan barnperspektivet och det sociala arvet förstås i relation till varandra inom handläggningen? För att besvara dessa frågeställningar tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt där empirin har insamlats utifrån fyra semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom studiekommunen. Studiens resultat visar att dilemman kan uppstå i handläggningsarbetet då socialsekreteraren dels ska se barnet som en egen aktör och dels som en produkt av sitt sociala sammanhang.

During our time as substitute social secretaries within financial support we heard colleges that criticized the magnitude of documentation. This critique sparked our interest of documentations relation to client focused work. The aim of this study was to create an understanding regarding how the duty of documentations takes form in the work of social secretaries. We seek clarity in what purpose social secretaries pay documentation and what function it plays in their work. We met with six social secretaries involved with financial support and interviewed them, using semi structured interviews. The answers received showed an understanding of the importance of documentation but also that it is a time consuming task. Documentation within itself does not lead to anyone being self-contained regarding their financial situation, yet the results show that documentation make up over 60% and sometimes 80% of the worktime of social secretaries within financial support. The time spent on documentation was thought of as necessary to fulfill the task the social secretaries are handed. One of the interviewed secretaries expressed that this balance of work tasks shapes their work in a way that cannot be considered “social work”. The phenomenon is analysed using professionalism theory and “acting space” as a theoretical concept.

<p>Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har vi bland annat undersökt vad socialsekreterarna kan om barnperspektivet och hur de praktiserar det. Intervjuerna har analyserats och utifrån analysen tillsammans med tidigare forskning och teorier har vi fått fram ett resultat. Resultatet visade att flertalet av respondenterna kunde svara för sig gällande barnperspektivets betydelse och hur man ska jobba utefter det men ändå var det inte alla som arbetade så. Slutsatsen av studien är att socialtjänsten i X kommun verkar kunna en hel del om barnperspektivet men ändå verkar de inte arbeta utefter det. Så samtidigt som socialsekreterarna vet om barnperspektivet så finns en hel del brister i hur de arbetar.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.</p><p>Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. En avgränsning var att ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet.</p><p>Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul.</p><p>Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden. De kunde tänka sig att flytta för att få den utbildning de vill ha.</p><p>Sammanfattningsvis visade resultatet att ungdomarna föredrog att försörja sig genom arbete, studielån eller att ta emot hjälp från föräldrar. De såg ekonomiskt bistånd som en sista utväg som de dock skulle ta emot om inget annat återstod.</p>

Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har vi bland annat undersökt vad socialsekreterarna kan om barnperspektivet och hur de praktiserar det. Intervjuerna har analyserats och utifrån analysen tillsammans med tidigare forskning och teorier har vi fått fram ett resultat. Resultatet visade att flertalet av respondenterna kunde svara för sig gällande barnperspektivets betydelse och hur man ska jobba utefter det men ändå var det inte alla som arbetade så. Slutsatsen av studien är att socialtjänsten i X kommun verkar kunna en hel del om barnperspektivet men ändå verkar de inte arbeta utefter det. Så samtidigt som socialsekreterarna vet om barnperspektivet så finns en hel del brister i hur de arbetar.

No description available.