Syftet med denna studie var att undersöka möjliga orsaker till unga vuxnas (18-24 år) behov av ekonomiskt bistånd, upplevelsen av att uppbära detta samt att nå ökad kunskap om vilket stöd unga vuxna behöver från kommunen för att öka möjligheten att bli självförsörjande. I denna kvalitativa studie genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna som uppbar ekonomiskt bistånd. Resultat av studien visar att den främsta orsaken till behovet av ekonomiskt bistånd är att respondenterna saknar arbete. Resultat indikerar att detta är till följd av låg utbildningsnivå. Studien visar att respondenterna har positiva och negativa upp-levelser av att uppbära ekonomiskt bistånd. De positiva upplevelserna som respondenterna uttrycker är att det ges möjlighet till eget boende. Respondenterna uppger att de negativa upplevelserna är att de känner att andra i omgivningen ser ner på dem på grund av behovet av ekonomiskt bistånd. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna önskar personligt och regelbundet stöd från socialsekreterarna för att vägen mot självförsörjning ska underlättas. / The intention of this study was to learn about possible causes of young adults (18-24 years) need of social welfare as well as their experience of receiving it. The intention was also to achieve more knowledge of what kind of support the young adults need from the social ser-vices to reach economic independence. The authors of this qualitative study did semi struc-tured interviews with six young adults who receive social welfare. The result indicates that the main reason for the need of social welfare is that the respondents are unemployed as a result of low levels of education. The study shows that the respondents have both positive and negative experiences of receiving social welfare. The positive experience is that the respond-ents express that they are having the opportunity to have their own apartment. The respond-ents indicated that the negative experience is that they feel that others around them dispar-age them because of their need of social welfare from social services. Finally, the result of this study shows that the respondents wish more personal and regular support from the social workers to become economic independent.

The overall aim of this study is to investigate how social workers who are dealing with financial assistance are experiencing discretion in their daily work. The aim of the study is also to examine how social workers who are dealing with financial assistance relates to the controlling and the supporting functions of their daily work and how this in turn affects the attitude to the client. In order to examine the aim of the study, qualitative method was used. Eight social workers have been interviewed and presented with two fictitious cases that they have been able to discuss. Theories regarding the street-level bureaucrat and its discretion have been used to interpret and understand the collected material. Kerstin Svenssons’ (2001) theory regarding the social worker’s position has also been used to analyse the study’s gathered material. The study shows that social workers consider themselves to have a relatively large discretion in their daily work. However, the majority of the social workers agree that despite the great discretion they can at times feel limited in their work. Findings of the study also show that social workers are either more controlling or more supportive in meeting with the client.

This study is about a social workers’ knowledge of shame. Shame in this context is the embarrassment and humiliation that many people feel when they have to apply for financial assistance which equates to approximately half a million people each year in Sweden. The aim of this study is to understand if and how social workers in this field become acquainted with shame, and how it is exposed and then handled by the social workers in the meeting and work with clients. In order to achieve the purpose of the study, we also to some extent, need to study knowledge and how social workers obtain knowledge in social work. To analyse the results and to answer the aim of the qualitative study, the study relied on the concepts of knowledge and embarrassment. Informal interviews were conducted with both managers and social workers at two smaller social offices. Results showed that respondents, as previous research shows, think it is important to use new knowledge and new science in their daily work, but contend that there is a lack of time that makes it difficult for them to assimilate these things. There were different opinions among the social workers and the managers as to what information and research was being communicated. The study showed that none of the respondents knew any research of shame or about how clients perceive the visit to the social services office. The social workers indicated that there was shame clearly evident in the meetings, but that it differs between different categories of people. Remarkably, the respondents stated that they believed that immigrants do not feel shame, while previous research shows that immigrants belong to the group of people that feel most ashamed of having to apply for financial help. How social workers handle shame in meetings with clients differs, and the development of knowledge occurs in different ways. The study concluded that there is a substantial sort of knowledge, and that this takes place along with needs and interests. / Den här studien handlar om handläggares kunskap om skam. Den skam många människor känner som är tvungna att ansöka om ekonomiskt bistånd, vilket cirka en halv miljon människor är i Sverige varje år. Studiens syfte är att förstå om och hur handläggare inom ekonomiskt bistånd får kunskap om skam, hur den eventuellt märks och i så fall hanteras av handläggarna i mötet och arbetet med klienter. För att kunna nå studiens syfte måste vi även i viss mån studera kunskap och hur handläggare får kunskap i det sociala arbetet. För att analysera resultaten och kunna besvara den kvalitativa studiens syfte har studien utgått ifrån begreppen kunskap och skam, och informella intervjuer har genomförts med både handläggare och chefer på två mindre socialkontor. Resultaten visade att respondenterna, enligt vad tidigare forskning visar, anser att det är viktigt med ny kunskap och forskning, men menar att det råder en tidsbrist på arbetsplatserna som gör att de har svårt att tillgodogöra sig detta. Det visade sig råda delade meningar mellan handläggare och chefer när det gäller vilken information och forskning som förmedlas. Studien visade vidare att ingen av respondenterna kände till någon forskning om skam, eller om hur klienter upplever besöket på socialkontoret. Handläggarna uppgav dock att skammen tydligt visar sig i mötet, men att den skiljer sig mellan olika kategorier av människor. Anmärkningsvärt var att respondenterna uppgav att de inte tror att utlandsfödda känner skam, medan tidigare forskning visar att just utlandsfödda tillhör den grupp som känner mest skam över att behöva ansöka om ekonomisk hjälp. Hur handläggarna hanterar skam i mötet med klienter skiljer sig åt, och utvecklandet av kunskap sker på olika sätt utefter erfarenhet. Studien visade vidare att det sker en kraftig sortering av kunskap, och att denna sker utefter behov och intresse.

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda. Konsekvensen av detta blir att de hindras från möjligheten till jämlikt deltagande i det samhälle de befinner sig i. Resultatet visar också att avsaknaden av både kunskap och tillgång till resurser försvårar det sociala arbetets genomförande när det kommer till gruppen utsatta EU-medborgare.

Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor. Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. En avgränsning var att ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet. Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul. Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden. De kunde tänka sig att flytta för att få den utbildning de vill ha. Sammanfattningsvis visade resultatet att ungdomarna föredrog att försörja sig genom arbete, studielån eller att ta emot hjälp från föräldrar. De såg ekonomiskt bistånd som en sista utväg som de dock skulle ta emot om inget annat återstod.

The general purpose of this work is to study how social welfare offices organization affect accessibility for those seeking immediate financial assistance in the municipality of Stockholm. Accessibility in this study is principally defined by Swedish Law. The study is based on an empowerment perspective. Data was collected by qualitative interviews of officials in eight social welfare offices. Search path to reach the officials was registered by participant observations. The results indicate variation in the organization of the social welfare offices and the majority have specialized intake units. Officials are available, but both information about and how to get help for immediate financial assistance is missing. Financial assistance is rarely available for those who can not provide identification. The mode of dispersing financial assistance is deemed to affect the accessibility. A conclusion is that information is important for empowerment for the individuals to access to immediate financial assistance. Words: 16298

Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd upplever sina möjligheter att stödja klientens situation mot en egen försörjning. Detta genomfördes med kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med sex socialsekreterare verksamma inom ekonomiskt bistånd. Empirin analyserades utifrån innehållsanalys och resultatet analyseras sedan med känsla av sammanhang (KASAM) och empowerment. Undersökningen visade på att socialsekreterarna upplever sitt arbete som meningsfullt trots att det är hög arbetsbelastning. De anser att de har en god relation till de flesta av sina klienter, men att de också möter motstånd från klienterna. De upplever att de kan stödja klienterna mot en egen försörjning förutsatt att klienterna själva är motiverade till att göra det största jobbet. En fungerande samverkan med andra instanser framhölls som betydelsefull för att arbetet med och kring klienterna skulle vara som mest gynnsamt. Socialsekreterarna önskar att de hade färre klienter för att få mer tid till att kunna arbeta aktivt med varje enskild klient, se till deras individuella behov och motivera de som saknar motivation. / The purpose of this thesis was to investigate how social workers, working within financial assistance, perceive their opportunities to support the client's situation towards selfsufficiency. This was done with a qualitative method in the form of individual interviews with six social workers working within financial assistance. The empirical data was analysed based on content analysis and the results were then analysed with sense of coherence (SOC) and empowerment. The investigation revealed that social workers find their work meaningful even though they have a high workload. They think they have a good relationship with most of their clients, but they also encounter resistance from the clients. They feel that they can support the clients toward self-sufficiency provided that the clients themselves are motivated to do most of the work themselves. An effective interaction with other authorities was highlighted as important so that the work done with and for the clients would be the most beneficial. The social workers wish they had fewer clients so they could have more time to actively work with each individual client, refer to their individual needs and motivate those who lack motivation.

What Places Adolescents and Adults, Respectively, in Need of Social Assistance?  A Qualitative Study of How Social Workers Whom Administrate Financial Assistance for Adolescents and Adults, Respectively, Describe Reasons Behind the Need of Social Assistance Amongst Their Clients The purpose of this essay was to study and compare how social workers whom administrate social assistance for adolescents and adults, respectively, describe reasons behind the need of social assistance amongst their clients. This was done due to the use of qualitative interviews with a total of six social workers. Of these six, three administrated social assistance for adolescents while the other three did the same for adults. Prior research of poverty attribution greatly inspired this essay. This research shows that public explanations for poverty vary from individualistic to structuralistic/social and fatalistic attributions. Research also argues that explanations amongst social workers, specifically, may constitute further attributions which are unique to that group and that can appear alongside the aforementioned attributions. The results of this essay showed that both groups of administrators explained the need of social assistance in similar ways. Although many of the mentioned reasons were similar, making up several of the aforementioned attributions, some of them varied between the groups. Furthermore, a new set of attributions emerged from one group of administrators. / Syftet med denna uppsats var att studera och jämföra hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd för ungdomar respektive vuxna beskriver orsaker till biståndsbehovet hos sina klienter. Detta genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken socialsekreterare; tre ungdomshandläggare och tre vuxenhandläggare. Studien inspirerades till stor del av tidigare forskning om fattigdom, som bl.a. pekar på att fattigdom allmänt förklaras enligt tre olika förklaringsmodeller - individuella, strukturella/sociala eller fatalistiska sådana. Denna forskning visar också att det hos vissa socialarbetare kan finnas ytterligare förklaringsmodeller utöver de som nämnts ovan. I denna uppsats framkom att ungdoms- och vuxenhandläggarna i huvudsak förklarade biståndsbehovet genom att använda gemensamma förklaringsmodeller - både de mer allmänna och de övriga som förekommit bland socialarbetare. Vad gäller de specifika orsaker som lyftes upp var vissa gemensamma för båda handläggargrupperna medan andra endast förekom hos en av grupperna. Hos en av grupperna framkom dessutom en helt ny förklaringsmodell.

This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker’s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker’s personal beliefs about their way of conducting social work. With the support of previous research in this area, the study has produced its information in the form of deep interviews. The study chose to confine the study to the Stockholm region and received a total of eight informants who represent a significant part of the empirical material. The result demonstrates that there is a difficulty for the social worker in applying the Social Services Act, the Administrative Act and the policies of the workplace in full. This is due to various factors which the social workers feel they encounter in their work. These factors that cause difficulties are caused by the position of power the social worker holds in their professional capacity and the power of jurisdiction the social worker has in its official authority when handling clients’ cases.  These factors arise from the position of power the social worker has through their professional role and the power of jurisdiction worker has over his powers. The results also revealed that there are differences in how attitudes brought to bear on clients in financial assistance and that there are different factors that are the basis for this.  The conclusion of this study demonstrates that the social worker feels that their actions and capability is affected by lack of time, stress, financial budget, guidelines and unreasonable demands of the profession. That leads to the social worker as an official person ending up in a complex situation, where contradictions are between the client's needs and the organization's guidelines. / Denna studie syftar till att studera hur socialarbetaren inom ekonomiskt bistånd förhåller sig kring sitt myndighetsutövande, gällande socialtjänstlagen och förvaltningslagen i mötet med klienten. Samt hur detta bemötande har för inverkan på handläggningen av klienters ärenden, men även vilken betydelse socialtjänstens riktlinjer och verksamhetsmål har för inverkan på socialarbetarens yrkesroll och formandet av dennes yrkesidentitet. För att kunna besvara dessa frågor valdes en kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien var att studera hur socialarbetarens personliga uppfattningar kring dennes arbete påverkar arbetssättet. Med stöd av tidigare forskning inom ämnet, har studiens information införskaffats genom djupintervjuer. Studien avgränsades till Stockholms län och med sammanlagt åtta informanter.Resultatet påvisar att det råder svårigheter för socialarbetaren att förhålla sig till socialtjänstlagen, förvaltningslagen och till verksamhetens riktlinjer fullt ut. Studien visar att detta beror på olika faktorer som påverkar den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme, såsom lagrum, riktlinjer, egna värderingar och privata föreställningar. I synnerhet när dessa privata föreställningar och värderingar motsätter sig socialtjänstens och klientens behov. Då det kan påverka handläggningen av klienters ärenden. Dessa faktorer uppstår på grund av den maktposition socialarbetaren har genom sin yrkesroll och den maktbehörighet socialarbetaren har via sin myndighetsutövning. I resultatet framkom även att det råder skillnader i hur förhållningssättet utövas gentemot klienterna inom ekonomiskt bistånd och att det är olika faktorer som ligger till grund för detta. Studiens slutsats påvisade att socialarbetaren upplever handlingsutrymmet påverkas av följande faktorer som tidsbrist, stress, ekonomiska resurser, riktlinjer och kraven på yrkesprofessionen. Detta leder till att socialarbetaren som myndighetsperson hamnar i en komplicerad situation, där motsättningar ställs mellan klientens behov och organisationens riktlinjer.

Income support is granted to those who are not by themselves or in any other way able toachieve a decent standard of living. Assessment of entitlement to income support is based onan individual evaluation and equal treatment (Kjellbom, 2009). Administrators of economicaid should therefore not judge clients differently depending on, for example, gender. The aimof this study was to commence from a gender perspective in understanding howadministrators of economic aid think of equality and inequality between the sexes whenheterosexual couples apply for income support. Based on this objective we arrived at twomain formulations of questions; how administrators of economic aid deliberate aroundequality and inequality between sexes in connection to applications for financial support, aswell as which variables in organisations sustain or discourage inequalities between genders inaid management. Previous research demonstrates that gender inequalities have been sustainedwithin organisations and that has been the basis for our study. The method used is qualitativeinterviews. The study's result is based on eight interviews with administrators at centres foreconomic aid at two medium-sized municipalities in Sweden. Our theoretical starting positionhas been power relations and gender perspective. Our result demonstrates that theadministrators’ perception of a lack of guidelines regarding the pay-out of income supportcontributes to retaining power relations between genders when heterosexual couples apply forincome support.