Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

<p>Effektivisering av datastöd i mindre entreprenadföretag</p>

<p>Vi har valt att inrikta oss på ekonomisystemet i företag under tillväxt. Dagens företag måste enligt lagar och regler genomföra en mängd administrativa uppgifter. En del av detta arbete omfattas av det så kallade ekonomisystemet där redovisning, budgetering och kalkylering ingår. Vi har med denna studie inte för avsikt att undersöka ekonomisystemet i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till den förändring vilken sker under tillväxt. Det blir under tillväxt svårare för företag att arbeta med sitt ekonomiska system, då företaget behöver gå igenom olika tillväxtfaser där organisationen förändras. Detta leder till att ekonomisystemet ständigt måste utvecklas för att följa organisationens förändring under tillväxten. Vi har därför valt att studera det problem företag kan ställas inför vilket har mynnat ut i följande problemformulering:</p><p>Hur utvecklar företag i åkeribranschen sitt ekonomisystem under olika tillväxtfaser?</p><p>För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Detta mycket beroende av att vi inte fann några tidigare studier inom området och därför inte heller några modeller eller teorier att jämför med. Vi ville undersöka en bransch med många aktiva företag samt hård konkurrens och då ansåg vi åkeribranschen som lämplig. Vi genomförde till en början fem intervjuer på respondenternas arbetsplats, tre inom Umeåregionen samt två i Dalarna. Vidare stärktes studien med 13 stycken kortare telefonintervjuer med företag på varierande orter i landet.</p><p>Som teoretisk utgångspunkt användes till en början litteratur kring ekonomisystemet och dess delar och sedan två studier angående tillväxt. Det lades extra stor vikt vid en tillväxtmodell i Greiners artikel Evolution and revolution as organizations grow. Där beskrivs olika faser ett företag går igenom när det växer varvid vi valde en liknande strategi och byggde, utifrån Greiners modell, en egen med faser ekonomisystemet genomgår.</p><p>Vår studie visar att företag, med ekonomisystemet i avseende, går igenom olika faser där problem måste övervinnas för att kunna utvecklas och ta sig till nästa fas. Då vi utgick från Greiners tillväxtmodell utvecklades utifrån analysering av empirin vår egen modell där vi kunde identifiera de verkliga faserna. Det empiriska material vi samlat in kunde placeras i vår modell och vi kunde utifrån det se vilka problem våra undersökta företag tagit sig igenom eller kommer att behöva ta sig igenom för att ta sig till nästa fas i utvecklingen gällande ekonomisystemet.</p>

Effektivisering av datastöd i mindre entreprenadföretag

Vi har valt att inrikta oss på ekonomisystemet i företag under tillväxt. Dagens företag måste enligt lagar och regler genomföra en mängd administrativa uppgifter. En del av detta arbete omfattas av det så kallade ekonomisystemet där redovisning, budgetering och kalkylering ingår. Vi har med denna studie inte för avsikt att undersöka ekonomisystemet i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till den förändring vilken sker under tillväxt. Det blir under tillväxt svårare för företag att arbeta med sitt ekonomiska system, då företaget behöver gå igenom olika tillväxtfaser där organisationen förändras. Detta leder till att ekonomisystemet ständigt måste utvecklas för att följa organisationens förändring under tillväxten. Vi har därför valt att studera det problem företag kan ställas inför vilket har mynnat ut i följande problemformulering: Hur utvecklar företag i åkeribranschen sitt ekonomisystem under olika tillväxtfaser? För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Detta mycket beroende av att vi inte fann några tidigare studier inom området och därför inte heller några modeller eller teorier att jämför med. Vi ville undersöka en bransch med många aktiva företag samt hård konkurrens och då ansåg vi åkeribranschen som lämplig. Vi genomförde till en början fem intervjuer på respondenternas arbetsplats, tre inom Umeåregionen samt två i Dalarna. Vidare stärktes studien med 13 stycken kortare telefonintervjuer med företag på varierande orter i landet. Som teoretisk utgångspunkt användes till en början litteratur kring ekonomisystemet och dess delar och sedan två studier angående tillväxt. Det lades extra stor vikt vid en tillväxtmodell i Greiners artikel Evolution and revolution as organizations grow. Där beskrivs olika faser ett företag går igenom när det växer varvid vi valde en liknande strategi och byggde, utifrån Greiners modell, en egen med faser ekonomisystemet genomgår. Vår studie visar att företag, med ekonomisystemet i avseende, går igenom olika faser där problem måste övervinnas för att kunna utvecklas och ta sig till nästa fas. Då vi utgick från Greiners tillväxtmodell utvecklades utifrån analysering av empirin vår egen modell där vi kunde identifiera de verkliga faserna. Det empiriska material vi samlat in kunde placeras i vår modell och vi kunde utifrån det se vilka problem våra undersökta företag tagit sig igenom eller kommer att behöva ta sig igenom för att ta sig till nästa fas i utvecklingen gällande ekonomisystemet.

<p>Ett företag kan göra sina för- och efterkalkyler i MPS-systemet eller i ekonomisystemet. Hur den ekonomiska uppföljningen är fördelad mellan de olika systemen är helt upp till företaget med avseende på företagets olika behov och krav.</p><p>Den centrala delen av detta examensarbete är de besöksintervjuer som genomförts på fyra utvalda företag. Dessa intervjuer ligger till grund för mitt resultat och analys. Utifrån det insamlade materialet har jag besvarat den frågeställning jag hade: Hur hantering med för- och efterkalkyler sköts samt hur ekonomisk uppföljning är fördelad mellan MPS-system och ekonomisystem.</p><p>Det resultat och slutsatser som jag kommit fram till finns presenterat i denna rapport. Det visade sig att de undersökta företagen sköter arbetet med förkalkyler noggrant. Arbetet med systematisk efterkalkylering brister dock hos de flesta av de undersökta företagen</p>

Ett företag kan göra sina för- och efterkalkyler i MPS-systemet eller i ekonomisystemet. Hur den ekonomiska uppföljningen är fördelad mellan de olika systemen är helt upp till företaget med avseende på företagets olika behov och krav. Den centrala delen av detta examensarbete är de besöksintervjuer som genomförts på fyra utvalda företag. Dessa intervjuer ligger till grund för mitt resultat och analys. Utifrån det insamlade materialet har jag besvarat den frågeställning jag hade: Hur hantering med för- och efterkalkyler sköts samt hur ekonomisk uppföljning är fördelad mellan MPS-system och ekonomisystem. Det resultat och slutsatser som jag kommit fram till finns presenterat i denna rapport. Det visade sig att de undersökta företagen sköter arbetet med förkalkyler noggrant. Arbetet med systematisk efterkalkylering brister dock hos de flesta av de undersökta företagen

<p>Bakgrund: Forskningen kring hur företag använder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad på stora företag. Kunskapen kring hur småföretag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning är relativt begränsad och behovet av ytterligare kunskap är stort. </p><p>Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem är utformade, hur de används samt hur ekonomisk information värderas som beslutsunderlag i småföretag med mindre än 20 anställda. </p><p>Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten riktades till 350 tillverknings-, tjänste- och handelsföretag med 5-19 anställda i Östergötland. Frågeställningarna i enkäten behandlade företagsledaren, ekonomifunktionen, utformning och användning av ekonomisystem samt värdering av ekonomisk information. Datamaterialet har analyserats med hjälp av statistiska metoder och resultaten har jämförts med tidigare gjorda studier inom området. </p><p>Resultat: Företagsledarens egenskaper är av central betydelse för att förstå hur ekonomistyrningen ser ut i småföretag. En annan viktig aspekt är påverkan från externa parter, såsom redovisningsbyråer. Användningen av formella ekonomiska rapporter och finansiella nyckeltal kan klassas som hög. Cirka 2/3 av företagen använder fem eller fler rapporter i den ekonomiska styrningen och 1/3 av företagen har ett fulltständigt ekonomisystem, innefattande redovisnings- , budget- och kalkylsystem. Det största problemet med den ekonomiska informationen är att den är på en för aggregerad nivå.</p>

No description available.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag använder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad på stora företag. Kunskapen kring hur småföretag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning är relativt begränsad och behovet av ytterligare kunskap är stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem är utformade, hur de används samt hur ekonomisk information värderas som beslutsunderlag i småföretag med mindre än 20 anställda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten riktades till 350 tillverknings-, tjänste- och handelsföretag med 5-19 anställda i Östergötland. Frågeställningarna i enkäten behandlade företagsledaren, ekonomifunktionen, utformning och användning av ekonomisystem samt värdering av ekonomisk information. Datamaterialet har analyserats med hjälp av statistiska metoder och resultaten har jämförts med tidigare gjorda studier inom området. Resultat: Företagsledarens egenskaper är av central betydelse för att förstå hur ekonomistyrningen ser ut i småföretag. En annan viktig aspekt är påverkan från externa parter, såsom redovisningsbyråer. Användningen av formella ekonomiska rapporter och finansiella nyckeltal kan klassas som hög. Cirka 2/3 av företagen använder fem eller fler rapporter i den ekonomiska styrningen och 1/3 av företagen har ett fulltständigt ekonomisystem, innefattande redovisnings- , budget- och kalkylsystem. Det största problemet med den ekonomiska informationen är att den är på en för aggregerad nivå.