I denna studie undersöks XLANCE® som ett alternativt elastiskt garn emot LYCRA®. Syftet är att jämföra egenskaper och livslängd för att kunna ersätta det etablerade garnet av elastomerer på dagens marknad. Möjligheten till kemisk återvinning och cirkulära resurser har uppvisat vara möjligt med XLANCE®, som är aktuellt för att minimera det textila avfallet av material innehållandes av flera syntetiska fibrer. Genom att konstruera XLANCE® respektive LYCRA® med PES, som huvudmaterial, visar resultateten inga markanta skillnader under ISO-standardiserade tester av elasticitet, draghållfasthet och dimensionsstabilitet både före samt efter 50 tvättar. En ersättning av elastiskt garn kan därför vara möjlig. Slutsatsen bekräftas genom litteraturstudien om att XLANCE® kan separeras ifrån PET genom en filtrering utan att smälta samman, som beskrivs vara utmaningen med spandexfibrer från LYCRA®. XLANCE® höga resistens emot värme och kemikalier möjliggör denna filtrering med glykolsyra och pyrolysoljor som kan användas på nytt. Om framtida forskning kan visa praktiska resultat för separation och kemisk återvinning av XLANCE®, kan detta bli en lösning för att åstadkomma cirkulära modeller efter långvarig användning av elastiska trikåmaterial. / In this study, XLANCE® is investigated as an alternative elastic yarn to LYCRA®. The purpose is to compare properties and longevity to be able to replace the established yarn of elastomers on today’s market. The possibility of chemical recycling and circular resources has been shown to be feasible with XLANCE®, which is relevant to minimizing textile waste of materials containing several synthetic fibers. By constructing XLANCE® and LYCRA® respectively with PES as the main material, the results show no marked differences during ISO standardized tests of elasticity, tensile strength and dimensional stability both before and after 50 washes. A substitution of elastic yarn may therefore be possible. The conclusion confirms through the literature study that XLANCE® can be separated from PET by filtration without fusing, which is described as the challenge with spandex fibers from LYCRA®. XLANCE®’s high resistance to heat and chemicals enables this filtration with glycolic acid, and pyrolysis oils that can be reused. If future research can show practical results for the separation and chemical recycling of XLANCE®, this could become a solution to achieve circular models after long-term use of elastic knitted fabrics.

This doctoral thesis concerns flanking transmission in light weight, wooden multi-storey buildings within the low frequency, primarily 20-120 Hz. The overall aim is to investigate how the finite element method can contribute in the design phase to evaluate different junctions regarding flanking transmission. Two field measurements of accelerations in light weight wooden buildings have been evaluated. In these, two sources; a stepping machine, and an electrodynamic shaker, were used. The shaker was shown to give more detailed information. However, since a light weight structure in field exhibit energy losses to surrounding building parts, reliable damping estimates were difficult to obtain. In addition, two laboratory measurements were made. These were evaluated using experimental modal analysis, giving the eigenmodes and the damping of the structures. The damping for these particular structures varies significantly with frequency, especially when an elastomer is used in the floor-wall junction. The overall damping is also higher when elastomers are used in the floor-wall junction in comparison to a screwed junction. By analysing the eigenmodes, using the modal assurance criterion, of the same structure with two types of junctions it was concluded that the modes become significantly different. Thereby the overall behavior differs. Several finite element models representing both the field and laboratory test setups have been made. The junctions between the building blocks in the models have been modeled using tie or springs and dashpots. Visual observation and the modal assurance criterion show that there is more rotational stiffness in the test structures than in the models. The findings in this doctoral thesis add understanding to how modern joints in wooden constructions can be represented by FE modelling. They will contribute in developing FE models that can be used to see the acoustic effects prior to building an entire house. However, further research is still needed. / Denna doktorsavhandling behandlar flanktransmission i flervåningshus med trästomme, inom det lågfrekventa området, främst 20-120 Hz. Det övergripande målet är att undersöka hur finita elementmetoden kan bidra i konstruktionsfasen för att utvärdera olika knutpunkters inverkan på flanktransmissionen. Två fältmätningar av accelerationer i trähus har utvärderats. I dessa har två olika lastkällor använts, i den första en stegljudsapparat och i den andra en elektrodynamisk vibrator (shaker). Det visades att shakern kan ge mer detaljerad information, men eftersom vibrationerna även sprider sig till omgivande byggnadsdelar vid fältmätningarna var det svårt att estimera tillförlitliga dämpningsdata även då shaker användes. Fältmätningarna följdes av två mätningar i laborationsmiljö. Dessa två experiment utvärderades med experimentell modalanalys, vilket ger egenmoder och dämpning hos strukturerna. Dämpningen för dessa trähuskonstruktioner varierar kraftigt med frekvens. Extra stora variationer registreras då en elastomer användes i knutpunkten mellan golv och vägg. Den totala dämpningen är generellt högre när elastomerer används i knutpunkten mellan golv och vägg i jämförelse med då knutpunkten är skruvad. Genom att analysera egenmoder och deras korrelationer (MAC), för samma trästruktur men med olika typer av knutpunkter, drogs slutsatsen att knutpunkten drastiskt förändrar strukturens dynamiska beteende. Flera finita elementmodeller av både fält- och laboratorieuppställningar har gjorts. I dessa har knutpunkterna mellan byggnadsdelar modellerats helt styvt eller med hjälp av fjädrar och dämpare. Visuella observationer av egenmoder och korrelationen dem emellan visar att det finns mer rotationsstyvhet i försöken än i finita elementmodellerna. Resultaten i denna doktorsavhandling har gett förståelse för hur knutpunkter i träkonstruktioner beter sig och kan simuleras med finit elementmodellering. Vidare kan resultaten bidra till utvecklingen av FE-modeller som kan användas för att kunna se de akustiska effekterna redan under konstruktionsstadiet. Dock behövs ytterligare forskning inom området.