Denna avhandling belyser hur elevdiskussioner om begreppskartor kan bidra till en ökad förståelse för innebörden av de utvalda biologiska begreppen hos de elever som deltar. Som bakgrund till avhandlingen redovisas forskningsresultat vilka visar ett antal svårigheter elever kan ha inom det cellbiologiska ämnesområdet. Två exempel på detta är de många ämnesspecifika begreppen och att det i cellbiologin finns flera organisationsnivåer. En viktig orsak till dessa svårigheter är naturvetenskapens karaktär, där konkreta fenomen förklaras med abstrakta modeller och teorier. I bakgrunden finns också tidigare forskning som visat att elevers diskussioner med varandra har positiv inverkan på lärandet. Syftet med studierna är att undersöka vilken typ av samtal som uppkommer i en elevgrupp vid konstruktionen av en begreppskarta och vad deltagarna tyckte om uppgiften.Resultat från två delstudier redovisas och diskuteras i avhandlingen. Den första av dessa studier redovisas i Artikel I. Insamlingen av data gjordes då eleverna genomförde en uppgift där de, under diskussioner i små grupper, konstruerade begreppskartor inom ämnet cellandning. Eleverna gick i en avgångsklass på det naturvetenskapliga programmet. Ytterligare data samlades in vid enskilda intervjuer med elever efter genomförandet. Analysen inriktades på i vilken utsträckning uttalanden i diskussionerna var biologiskt korrekta, vilken typ av samtal grupperna genomförde och hur deltagarna upplevde uppgiften. Resultaten visar att många uttalanden är helt eller delvis korrekta. Samtalen innehöll delar där eleverna enbart samtyckte till vad någon annan sagt, men också delar där deltagarna argumenterade för sitt synsätt. Eleverna uttryckte en positiv upplevelse av uppgiften i de efterföljande intervjuerna.Den andra studien redovisas i Artikel II. Studien gjordes i en klass som studerade genetik. Även här diskuterade elevgrupper hur en begreppskarta skulle konstrueras. Data insamlades under diskussioner och vid efterföljande, enskildavintervjuer. Analysen inriktades på tidigare kända svårigheter i genetik, det naturvetenskapliga innehållet i samtalen, samtalens karaktär och hur eleverna upplevde uppgiften. Resultaten visar att elevernas diskussioner utvecklas mot det naturvetenskapliga synsättet genom samtal där de flesta eleverna deltar aktivt och också uttrycker egna synpunkter. I intervjuerna uttrycker eleverna sig positivt om arbetsuppgiften och flera anser att de fått en bättre förståelse av ämnet.Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen att samtal om begreppskartor kan bidra till en förbättrad förståelse i cellbiologi.

Muntlig kommunikation mellan elever genomsyrar skolans styrdokument och syns i allt från skolans värdegrund och uppgifter till matematikens ämnes- och kursplan. Vår undersökning behandlar hur matematiklärare resonerar kring muntlig kommunikation mellan elever och hur lärare verkställer dessa resonemang i sin praktik. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Materialet analyserades sedan utifrån grundad teori och tre diskurser genererades. Den första diskursen är att den muntliga kommunikationsförmågan är lågt prioriterad. Den andra är att syftet med muntlig diskussion mellan elever är att de ska fördjupa sin matematiska förståelse. Den tredje är att lärare använder olika aktiviteter för att uppnå syftet med den muntliga diskussionen.