Tankar om den nationella ämnesutvärderingen i bild, som menar att pojkar presterar sämre och att elever har en snäv syn på vad bild kan vara, och Wery och Thomsons Motivationsstrategier användes för att formulera syften och frågeställningar. Det första syftet med undersökningen är att sätta strategier för ökad elevmotivation i en bildspecifik och bildpedagogisk kontext. Detta ledde till en teoretisk positionering i Wery och Thomsons Motivationsstrategier, som handlar om att förhålla sig till en problemformulering inom pedagogik, nämligen den om motivationsstrategier och hur sådana kan förmå elever att genomföra bilduppgifter. Det andra syftet är att undersöka om elever kan få ökad motivation i bildämnet genom implementering av elevintressen i undervisningen, med Minecraft som exempel. Intervjusvar från två pojkar i 18-årsåldern analyseras och kategoriseras med Wery och Thomsons Motivationsstrategier för att svara på frågeställningarna: - Vilka effekter kan elevers egna intressen i undervisningen ha på motivationen? - Hur kan Minecraft användas för att öka elevers motivation? Svaret på den första frågeställningen blir att intressen kan vara till stor hjälp. En uppgift behöver kännas relevant både i nutid och för framtiden för att vara motiverande. För att uppgiften ska vara relevant behöver den tydligt kunna kopplas till elevers intressen, nutid och framtid. Svaret på den andra frågeställningen blir att Minecraft kan användas för att göra en uppgift relevant, då spelet kopplas till eleversintressen, men också till digitala tekniker de kan komma att arbeta med i framtiden. Elevers yttre värld består av deras intressen och jag som lärare kan inte göra min undervisning relevant om jag inte har kännedom vad de gör på fritiden.

En del av svenskämnets kärna är litteratur och skönlitteraturen har därmed sin givna plats i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Dock är inte gymnasieelevers motivation att läsa skönlitteratur på förhand given och lärare gör sitt bästa för att inspirera och motivera sina elever att läsa. Syftet med denna undersökning är att beskriva och kritiskt diskutera de didaktiska överväganden ämneslärarstudenter med förstaämne svenska menar är viktiga att göra, i förhållande till elevers intresse och motivation att läsa skönlitteratur i skolan. Detta har vi undersökt genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer och sedan tolkat resultatet genom Self-Determination Theory som formulerats av Edward L. Deci och Richard M. Ryan, samt genom John Deweys erfarenhetspedagogik. Tidigare forskning inom området för läsmotivation behandlas också och ställs i relation till lärarstudenternas attityder. Elevers motivation att läsa skönlitteratur menar lärarstudenterna beror på en mängd olika faktorer men elevers intressen, tidigare erfarenheter och relationer i klassrummet står ut. Dock finns en osäkerhet i vilken utsträckning elevers intressen och erfarenheter ska utöva inflytande på undervisningen. Det visade sig att lärarstudenterna till stor del förväntade sig att elever ska vara extrinsikalt motiverade att läsa och att det främst är den typen av motivation som studenterna menar att de kan ge eleverna. Men vi fann även en vilja att ta tillvara ovan nämnda faktorer vilket tyder på att synsätten här går isär bland lärarstudenterna. Valet av litteratur i undervisningen menar lärarstudenterna också är en viktig aspekt för att motivera elever att läsa. Även vem som ska göra valet och hur det ska gå till togs upp av studenterna. Lärarstudenternas egna tidigare erfarenheter av litteratur, främst kanonlitteratur, visade sig även spela en avgörande roll i valet av litteratur. Detta visade sig i vissa fall innebära en uteslutning av litteratur och att valet av litteratur inte sattes i relation till elevernas redan gjorda eller potentiella erfarenheter utan istället grundades på lärarstudenternas erfarenheter. En av slutsatserna vi drar är att en uppfattning av olika typer av motivation kan underlätta för läraren att motivera sina elever genom att ägna sig åt autonomi- och kompetensstöttande praktiker samt värdesätta elevernas erfarenheter som utgångspunkter för undervisningen.