<p>Empati och självkänsla hos kvinnliga pedagoger</p><p>Anna Iwarson</p><p>Syftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan empati och självkänsla hos pedagoger. En enkätundersökning med 38 kvinnliga pedagoger genomfördes där de fick läsa fiktiva berättelser och skriva ner sina upplevelser av berättelserna. Studiens resultat visade inte något samband mellan empati och självkänsla. Däremot visade resultatet att empatin varierade med situationen: de äldre uppvisade mer empati än de yngre för en berättelse om att mista ett husdjur, samtidigt som de yngre uppvisade mer empati än de äldre för en berättelse som handlade om att mista en förälder. Resultatet visade även att bassjälvkänslan var högre hos respondenterna i medelåldern. En tendens till att empati ökar med stigande ålder kunde även påvisas.</p><p>Key words: empathy, self-esteem, women, teacher, perspective taking.</p>

<p>Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen. Dock bör det göras fler undersökningar därför att begreppen har gemensamt perspektivtagande aspekter samt att läroplanen lägger stor vikt att undervisa eleverna att vara kritiska i grupp som benämns som demokratisk värdegrund, där medkänsla till andras åsikter bör tänkas över, som är en av aspekterna på emotionell empati.</p>

<p>Caring for the suffering, dying patients and giving support to relatives is probably one of the toughest jobs a nurse can encounter. Palliative caring is, with different measures, the prolonging of life whereas hospice caring is giving patients a meaningful and natural journey toward death. The hospice philosophy is grounded on comfort, communication and peace. The expectation is that patients will have a dignified, peaceful death. The purpose of this study was to describe the nurse's role in palliative care. A literature study was used to analyze previously publicized scientific articles within the field. Relieving of pain was primary in palliative caring in hospice as well as in hospital. An earnest relationship between nurse, patient and relatives was of utmost importance. This relationship gave a sense of safety and had positive effects on patient's quality of life and well-being although death was near. An empathic nurse was aware and sensitive, showing respect, patience, and integrity, giving time needed to patients and was accessible, while simultaneously keeping a certain distance. The nurse was observant to the patient's facial expressions as well as body language, giving room for spiritual needs and a caring hand to both patient and relatives.</p>

No description available.

No description available.

Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen. Dock bör det göras fler undersökningar därför att begreppen har gemensamt perspektivtagande aspekter samt att läroplanen lägger stor vikt att undervisa eleverna att vara kritiska i grupp som benämns som demokratisk värdegrund, där medkänsla till andras åsikter bör tänkas över, som är en av aspekterna på emotionell empati.

Utgångspunkten för uppsatsen var mitt intresse för omsorgsmötet inom social omsorg. Syftet med studien är att studera begreppet empati utifrån olika teorier, att se vilka kopplingar jag kan göra mellan empati och social omsorg samt att se på vilka sätt empatibegreppet kan bidra till att belysa olika förhållningssätt inom social äldreomsorg. Metoden är kvalitativ litteraturstudie och jag har låtit mig inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteori och som tolkningsmetod. Studiet av begreppet empati visar att empati innebär en känsloaspekt och en förståelseaspekt men olika teorier betonar de olika aspekterna olika mycket och lägger olika betydelser i aspekterna. Det visade sig också att man kan ha empati och att man kan vara empatisk. Att ha empati är att känna med och förstå den andra men att vara empatisk innebär att uttrycka empatin för den andra i handling. Fem avhandlingar om social äldreomsorg studeras och analyseras med hjälp av de olika teorierna om empati. Resultatet visar generellt att personalen har empatiska förmågor och att de känner empati med de äldre, men resultatet visar även att det till stor del stannar vid känsla och förståelse och att förståelsen inte leder till empatisk handling. På det sättet är personalens förhållningssätt till omsorgsmottagarna bara delvis empatiskt. Resultatet visar att bristande empatiskt förhållningssätt kan bero på omständigheter som organisationsstruktur och arbetets organisering. Även personalens inre psykologiska, känslomässiga och sociala behov samt lojalitetskonflikter och grupptryck kan hindra ett empatiskt förhållningssätt till de äldre. Personalens förståelse för de äldre kan utgå från en generell bild av gruppen äldre och inte från den individuella omsorgsmottagaren. Förhållningssättet är då inte empatiskt, som jag tolkat det. Studien visar att en personlig medvetenhet och ett personligt ansvarstagande i det konkreta omsorgsmötet kan leda till ett empatiskt förhållningssätt.

Empati och självkänsla hos kvinnliga pedagoger Anna Iwarson Syftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan empati och självkänsla hos pedagoger. En enkätundersökning med 38 kvinnliga pedagoger genomfördes där de fick läsa fiktiva berättelser och skriva ner sina upplevelser av berättelserna. Studiens resultat visade inte något samband mellan empati och självkänsla. Däremot visade resultatet att empatin varierade med situationen: de äldre uppvisade mer empati än de yngre för en berättelse om att mista ett husdjur, samtidigt som de yngre uppvisade mer empati än de äldre för en berättelse som handlade om att mista en förälder. Resultatet visade även att bassjälvkänslan var högre hos respondenterna i medelåldern. En tendens till att empati ökar med stigande ålder kunde även påvisas. Key words: empathy, self-esteem, women, teacher, perspective taking.

Caring for the suffering, dying patients and giving support to relatives is probably one of the toughest jobs a nurse can encounter. Palliative caring is, with different measures, the prolonging of life whereas hospice caring is giving patients a meaningful and natural journey toward death. The hospice philosophy is grounded on comfort, communication and peace. The expectation is that patients will have a dignified, peaceful death. The purpose of this study was to describe the nurse's role in palliative care. A literature study was used to analyze previously publicized scientific articles within the field. Relieving of pain was primary in palliative caring in hospice as well as in hospital. An earnest relationship between nurse, patient and relatives was of utmost importance. This relationship gave a sense of safety and had positive effects on patient's quality of life and well-being although death was near. An empathic nurse was aware and sensitive, showing respect, patience, and integrity, giving time needed to patients and was accessible, while simultaneously keeping a certain distance. The nurse was observant to the patient's facial expressions as well as body language, giving room for spiritual needs and a caring hand to both patient and relatives.

No description available.