International Telemetering Conference Proceedings / October 20-23, 2003 / Riviera Hotel and Convention Center, Las Vegas, Nevada / An artifact of QPSK modems is ambiguity of the recovered data. There are four variations of the output data for a given input data stream. All are equally probable. To resolve this ambiguity, the QPSK data streams can be differentially encoded before modulation and differentially decoded after demodulation. The encoder maps each input data pair to a phase angle change of the QPSK carrier. In the demodulator, the inverse is performed - each phase change of the input QPSK carrier is mapped to an output data pair. This paper discusses a very simple and unique differential encoder/decoder that handles all possible data pair/phase change permutations.

Film is a medium which is mainly used for entertainment. It is a medium that is constantly expanding, and beside from it being a relaxing activity it can also be used for educational purposes. This is an aspect of film that should be valued, since it has the possibility to engage, educate and move its viewers. This is a study which aim is to analyze how employees within the care of disabled in Umeå have perceived educational movies. The movies that the staff has watched are a part of a basic training program, which all employees are required to fulfill. It is a total of three movies that have been watched by the workers. To examine their opinions six qualitative interviews were held with members of the staff. This study has therefor analyzed the employees’ views of the movies, rather than the movies themselves. The interviews were later analyzed in relation to the study’s theories, which include reception analyses, encoding/decoding and learning within an organization.The study has shown that the educational movies had both positive and negative aspects. When it comes to the movies' content, the informants had mostly positive things to say. They liked the information, the way the movies were made and have in some aspects incorporated what they learnt from the movies in their everyday life. When it comes to the experience of watching the movies, the informants have a more negative view. This mostly comes from the fact that they were disturbed while watching the movies, but also tired since they watched the movies late in the afternoon. These factors made it hard for the employees to concentrate while watching the movies.The study have shown that both the movies' content and the experience of watching the movies play two key roles in how the employees have perceived them. It is important that both parts satisfy the staff, in order for the organization to get their message across.

För ett framgångsrikt varumärke är det viktigt att konsumenterna ser på företaget på samma sätt som företaget ser på sig själv. Det vill säga att ett företags identitet stämmer överens med företagets image. Om identitet och image faller långt ifrån varandra kan problem uppstå för företaget och det blir svårare att reparera sin image (Kapferer, 2005). När en ny juicebar intog den svenska marknaden med ett annorlunda koncept som alkoholfri cocktailbar ställdes identitet och image mot varandra. Med hjälp av Stuart Halls teori om encoding/decoding, Kapferers Brand Identity Prism och associationsteorier undersöktes Juiceverkets image och identitet. Det visade sig att det existerar ett gap mellan dem. Vissa delar av identiteten stämde överens med mottagarnas image av företaget, medan andra delar inte gjorde det. Ett gap existerar mellan mottagarnas image av företaget som fokus på hälsa, medan företaget menar att de inte är ett hälsoföretag. Mottagarna tolkar också företaget som trendigt och modernt medan Juiceverket menar att de undviker att följa trender. Kanske den största skillnaden i gapet mellan Juiceverkets identitet och image står i företagets identifiering av sig själva som en alkoholfri cocktailbar, medan mottagarna beskriver företaget som en trendig juicebar med hälsofokus.

Social media play a significant role in people’s daily communication and life. Even companies use them to reach a broader audience. This study aims to explore if Snapchat can be a useful platform for companies in their strategic communication, especially regarding corporate branding. Snapchat is the fastest growing social media today and they use content in a completely different way than other major social medias. This paper will show how Arla Sweden is using Snapchat to communicate with a specific target group, create engagement and strengthen brand identity. The study focuses on how users understand Arla´s content and is divided into two parts, where two qualitative methods are used. The first part focuses on Arla´s use of Snapchat and is conducted by an interview with an expert from Arla´s social media department. The second one aims to understand the user experience and is collected through four focus group interviews. The study is based on theories about corporate branding and Stuart Hall´s theory of encoding/decoding. The result shows that the users are critical to companies using Snapchat. The users view Snapchat as a private medium for friends and are negative to companies using it as a marketing tool. However, the study shows a positive result regarding users’ first experience with Arla´s content. The conclusion is that Snapchat can be used for corporate branding as long as companies make sure that the content is interesting enough for the target group.

This essay is about the hate Ghostbusters (2016) has received. To find out why the film is hated, a reception study has been done. YouTube and IMDb are the two websites used in this study to collect the hate-comments and reviews. Ghostbusters (2016) is a remake of the original film with the same name from 1984, the original solely has men in the main roles. A big difference between the two films is that the remake contains women instead of men in the main roles. The trailer of Ghostbusters (2016) got many “downvotes” on YouTube and there after the hatred streamed in. Why is the film hated?The theories used in this study contains subjects of representation, attraction and fat studies. As a method Stuart Hall’s Encoding/decoding was used to analyze the reception of the film. This essay contains content which can be connected to cultural studies and feminism.

<p>I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen <em>Crash </em>för åtta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier. Något som blev framträdande var att de applicerade problematiken som den amerikansktillverkade filmen tar upp, på ett svenskt samhälle. Vi kom fram till att filmen som populärkulturellt medel hjälper till att reproducera gamla maktordningar och fördomar. Trots att detta inte var filmskaparens intention, blir det här till fördomar och stereotypa föreställningar om att det finns rasskillnader. Med den här studien har vi synliggjort att filmen medverkar till att reproducera maktordningar. Film och dess folkliga inflytande, skulle kunna bli ett redskap för nytänkande runt klass, kön och etnicitet med mera.</p>

I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för åtta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier. Något som blev framträdande var att de applicerade problematiken som den amerikansktillverkade filmen tar upp, på ett svenskt samhälle. Vi kom fram till att filmen som populärkulturellt medel hjälper till att reproducera gamla maktordningar och fördomar. Trots att detta inte var filmskaparens intention, blir det här till fördomar och stereotypa föreställningar om att det finns rasskillnader. Med den här studien har vi synliggjort att filmen medverkar till att reproducera maktordningar. Film och dess folkliga inflytande, skulle kunna bli ett redskap för nytänkande runt klass, kön och etnicitet med mera.

SAMMANFATTNING Denna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser. Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar att olika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har. Jag har även tagit upp grundbegreppen för kriskommunikation, vad samhällsvetenskaplig forskning innebär och kriterier för Krisberedskapsmyndighetens forskningsfinansiering för att få en ökad förståelse för rapporterna. För att komma fram till studiens resultat har jag använt mig av metoden sekundäranalys och har valt ut sju rapporter från Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Studiens resultat visar att flera av forskningsrapporterna förenklar mottagarnas roll då kriskommunikation undersöks. Detta får konsekvensen att flera av rapporterna är sändarinriktade. Jag har reflekterat i hur Krisberedskapsmyndigheten kan utveckla forskningen kring kriskommunikation och mottagarna, och det handlar främst om att göra fler mottagarstudier och att ge mottagarna en mer komplex roll. Min studie visar på att det finns fyra forskningsområden som kan undersökas ytterligare; mottagarnas tolkning av sändarens kommunikation, mottagarnas kommunikation med varandra, mottagarnas kommunikation med myndigheter och medier och medierna som något mer än en informationskanal. Genom denna studie har jag visat på att det finns outforskade områden som är relevanta för kriskommunikationen. Jag ifrågasätter främst Krisberedskapsmyndigheten för frånvaron av dessa outforskade områden. Uppdraget hos myndigheten är mycket sändarinriktad och jag reflekterar omkring att det kan vara en orsak till att de flesta av forskningsrapporterna har inriktning på sändarna. Jag antyder att Krisberedskapsmyndighetens rapporter har drag av processkolan som ser på kommunikation som en styrd överföring av budskap från sändare till mottagare. Fokus i rapporterna ligger nämligen någon annanstans än på mottagarna och deras komplexitet vilket jag ser som ett problem.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Denna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.</p><p>Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar att</p><p>olika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har. Jag har även tagit upp grundbegreppen för kriskommunikation, vad samhällsvetenskaplig forskning innebär och kriterier för Krisberedskapsmyndighetens forskningsfinansiering för att få en ökad förståelse för rapporterna. För att komma fram till studiens resultat har jag använt mig av metoden sekundäranalys och har valt ut sju rapporter från Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar.</p><p>Studiens resultat visar att flera av forskningsrapporterna förenklar mottagarnas roll då kriskommunikation undersöks. Detta får konsekvensen att flera av rapporterna är sändarinriktade. Jag har reflekterat i hur Krisberedskapsmyndigheten kan utveckla forskningen kring kriskommunikation och mottagarna, och det handlar främst om att göra fler mottagarstudier och att ge mottagarna en mer komplex roll. Min studie visar på att det finns fyra forskningsområden som kan undersökas ytterligare; mottagarnas tolkning av sändarens kommunikation, mottagarnas kommunikation med varandra, mottagarnas kommunikation med myndigheter och medier och medierna som något mer än en informationskanal.</p><p>Genom denna studie har jag visat på att det finns outforskade områden som är relevanta för kriskommunikationen. Jag ifrågasätter främst Krisberedskapsmyndigheten för frånvaron av dessa outforskade områden.</p><p>Uppdraget hos myndigheten är mycket sändarinriktad och jag reflekterar omkring att det kan vara en orsak till att de flesta av forskningsrapporterna har inriktning på sändarna. Jag antyder att Krisberedskapsmyndighetens rapporter har drag av processkolan som ser på kommunikation som en styrd överföring av budskap från sändare till mottagare. Fokus i rapporterna ligger nämligen någon annanstans än på mottagarna och deras komplexitet vilket jag ser som ett problem.</p>

This thesis compares the speech quality of Code Excited Linear Predictor (CELP, Federal Standard 1016) speech coder with a new wavelet method to compress speech. The performances of both are compared by performing subjective listening tests. The test signals used are clean signals (i.e. with no background noise), speech signals with room noise and speech signals with artificial noise added. Results indicate that for clean signals and signals with predominantly voiced components the CELP standard performs better than the wavelet method but for signals with room noise the wavelet method performs much better than the CELP. For signals with artificial noise added, the results are mixed depending on the level of artificial noise added with CELP performing better for low level noise added signals and the wavelet method performing better for higher noise levels.