<p> </p><p>Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. Målet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbättrad hälsa leder till ekonomisk tillväxt, belysa vikten av en god hälsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillväxt och de olika mekanismer som hälsa antas påverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal läkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt Ohälsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohälsa leder till en minskad ekonomisk tillväxt. I slutsatsen poängterar jag med stöd av teorin, vikten av folkhälsobefrämjande insatser och ytterligare forskning inom området.</p><p> </p>

Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. Målet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbättrad hälsa leder till ekonomisk tillväxt, belysa vikten av en god hälsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillväxt och de olika mekanismer som hälsa antas påverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal läkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt Ohälsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohälsa leder till en minskad ekonomisk tillväxt. I slutsatsen poängterar jag med stöd av teorin, vikten av folkhälsobefrämjande insatser och ytterligare forskning inom området.

Syftet med denna uppsats är att studera om det finns ett samband mellan ett lands ekonomiska öppenhet och handel med ekonomisk tillväxt. Majoriteten av tidigare studier visar på ett positivt samband mellan handel och ekonomisk öppenhet med ekonomisk tillväxt. Det finns dock också forskare som ifrågasätter detta positiva samband. För vår analys på området har vi gjort en tvärsnitts-regressionsanalys på 73 länder, för åren 1995 till 2010. Som beroende variabel, i regressionen, har vi använt oss utav genomsnittlig BNP per capita tillväxt. Som oberoende variabler har vi använt oss utav två huvudvariabler, handelsvolym och ett ekonomiskt frihetsindex. Studien finner att ekonomisk öppenhet har ett positivt signifikant samband med ekonomisk tillväxt. Handelsvolym visar dock ingen signifikant effekt på ekonomisk tillväxt.

<p>Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt genom att undersöka 14 länder under perioden 1985-2006.</p><p>Uppsatsen bygger på ett argument om att hög skatt på arbete, och därmed också hög kostnad på arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande från ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsäger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrågar undersökningar som bygger på en mikroekonomisk angreppsvinkel istället för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger på.</p>

Kina har under de senaste 30 åren haft en ekonomisk tillväxt med närmare 10 procent per år. Men i takt med den ekonomiska utvecklingen har också inkomstskillnaderna mellan kust‐ och inlandsregionerna ökat. I den här uppsatsen har jag valt att studera skillnaderna i utländska direktinvesteringar, humankapitalsatsningar och infrastrukturinvesteringar mellan regionerna för att se om dessa faktorer kan förklara den ojämna inkomstfördelningen. Min slutsats är att det finns stora skillnader i investeringsnivåer, främst i FDI, mellan kust‐ och inlandsregionerna. Och att den kinesiska staten har haft stor påverkan på inkomstgapet, kanske kan den tises som den drivande kraften bakom de växande inkomstskillnaderna.

Denna uppsats består av två delar, den första behandlar kortfattat elementens och solsystemets genes för att fortsätta med en mer omfattande beskrivning av meteoriterna, deras klassifikation, mineralogi och upprinnelse. Den andra delen av uppsatsen beskriver prepareringen, innefattande montering, slipning, polering och etsning, samt undersökningen av Muonionalustameteoriten. Muonionalusta är en Fe,Ni-meteorit av typen oktaedrit tillhörande den kemiska gruppen IVA. Meteoriten undersöks både med hjälp av malmmikroskopi och med FE-EPMA/WDS-analys. Fem stycken metalliska faser identifierades, nämligen kamacit, taenit, troilit, schreibersit och daubréelit samt viss förekomst av vad som tros vara kromit. Texturer av olika slag identifierades även, däribland chockinducerade Neumannlinjer.

Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt genom att undersöka 14 länder under perioden 1985-2006. Uppsatsen bygger på ett argument om att hög skatt på arbete, och därmed också hög kostnad på arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande från ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsäger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrågar undersökningar som bygger på en mikroekonomisk angreppsvinkel istället för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger på.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler. Dessa variabler är; handel, initial BNP per capita år 2000, kapital, förväntat antal år i skolan, befolkningstillväxt samt hur stor andel av befolkningen som är med i arbetskraften. För att ge en teoretisk förståelse för det valda problemområdet har flertalet teorier rörande ekonomisk tillväxt och handel behandlats. Merparten av tidigare studier och teorier pekar på att graden av öppenhet har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. Till detta ges flera förklaringar men en av de vanligast återkommande är att en större öppenhet resulterar i en ökad interaktion som leder till kunskapsspridning och teknologiöverföringar. Resultatet från regressionsanalysen uppvisade dock inte några signifikanta resultat för handelsvariabeln. Således är det inte möjligt att fastslå hur ett lands ekonomiska tillväxt påverkas av dess handelsöppenhet baserat på denna studie.

I samband med en växande urbaniseringstrend blir landsbygderna allt mer glesbebyggda vilket har bidragit till ett minskat serviceunderlag. Region Gotland är en av flera svenska regioner som har valt att motarbeta detta genom att skapa serviceutbud på landsbygden. Gotland är fortfarande i inledningen av detta arbete men har skapat en strategi för serviceutbud som gäller från år 2019. Utifrån denna har det utförts en behovsutredning på Hemse år 2020. Denna uppsats undersöker hur Region Gotland arbetar med centralortsteorin i en neo-endogen utvecklingskontext för att utveckla servicepunkter. Då centralortsteorin förlorade sin status globalt under 1970-talet undersöker uppsatsen huruvida denna teori är en rimlig utgångspunkt för landsbygdsutveckling. Uppsatsen undersöker även hur centralortsteorin faller samman med den neo-endogena utvecklingsinriktningen som Gotlands landsbygd utvecklas inom. Detta görs genom en tematisk innehållsanalys som lyfter fram utvalda indikatorer för centralortsteorin och den neo-endogena utvecklingsteorin. Planeringen för serviceutbud belyser tydliga drag som i långa loppet stärker den urbana hierarkin. Den neo-endogena utvecklingsinriktningen har haft liten betydelse i utvecklingen av servicestrategin men har större prägel i planeringen på lokal skala.

<p>Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital.</p>