Sveriges elpris har under åren stigit avsevärt, något som har medfört att intresset för energieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att se över den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sänkas. Arbetet är fokuserat på belysningen i den del av fastigheten där åtgärder inte redan har genomförts. Energimätningar har utförts för att kartlägga det nuvarande tillståndet i deras belysningsanläggningar. Mätresultaten gav underlag till de åtgärdsförslag som redovisas i rapporten. Åtgärdsförslagen innehåller inga exakta investeringskostnader eller besparingskalkyler men beskriver hur omfattande åtgärden är. Resultatet visar på att de största energibesparingarna kan ske i de äldre belysningsanläggningarna i fastigheten. Byte av armaturer i kombination med styrning av dessa har tagits fram som det mest lönsamma och långsiktiga förslaget på energibesparing. Mindre kostsamma investeringar, som t.ex. lysrörsbyten och sektionering, har också redovisats som alternativ.

Svenskarna är med en elförbrukning av cirka 15000 kWh per person de fjärde största elför-brukarna i världen. Det beror främst på det kalla klimatet, men även stora industrier med hög elförbrukning bidrar till konsumtionen. Högskolan Väst förbrukar årligen 3 miljoner kWh. Med stigande elpriser och ett ökat fokus på miljöpåverkan önskar skolan att sänka sin förbrukning. Examensarbetet har utförts på uppdrag av kWh kontroll och NEA gruppen. Mätningar har utförts på matande ledning till skolans alla huskroppar samt dess ventilation. Syftet med examensarbetet var att lokalisera energiförbrukare inom Högskolan Väst och ge förslag för att minska förbrukningen med fokusering på minskad belysning nattetid och helger. För att mäta elförbrukningen användes elkvalitetsanalysatorer och enklare energimätare. kWh kontroll har som mål att sänka elförbrukningen med 6 % vilket motsvarar 180000 kWh per år. Under Earth Hour sänktes förbrukningen med 40 kW i huskropparna E-J och 10 kW i huskropparna B-D. Baserat på dessa resultat skulle det genom att släcka ner natte-tid, då skolan är larmad, innebära en årlig besparing på 115000 kWh. Energimätningar har även gjorts på datorer och resultatet visade att om strömmen till sko-lans datorer kan brytas under larmad tid skulle detta ge en besparing på cirka 8200 kWh om året. Rapporten visar att Högskolan Västs elförbrukning under nattetid går att reduceras enligt de olika förslag som beskrivs.

This thesis applies energy measurements to the domain of continuous integration (CI) and continuous delivery (CD) pipelines. The goal is to conduct transparent and fine-granular energy measurements of these pipelines, increasing awareness and allowing optimizations regarding their energy efficiency. CI and CD automate processes like compilation, running tests, and code analysis tools and can improve the software quality and developer experience and enable more frequent releases. Initially, the applicability of existing energy measurement approaches for these tasks is analyzed. Afterward, a generic framework consisting of a pipeline run analyzer, a resource consumption collector, and an energy calculator is proposed. A representative implementation for a state-of-the-art infrastructure is devised to demonstrate its functionality, enabling the collection, analysis, and interpretation of data from real-world examples. Finally, it is examined whether this data aligns with the theoretical considerations and can be used to optimize the pipelines. The overall goal is to contribute to the sustainability of DevOps processes and therefore counteract the disastrous consequences of unrestrained climate change. / Denna avhandling tillämpar energimätningar på området kontinuerlig integration (CI) och kontinuerlig leverans (CD). Målet är att genomföra transparenta och finkorniga energimätningar av dessa pipelines, vilket ökar medvetenheten och möjliggör optimeringar av deras energieffektivitet. CI och CD automatiserar processer som kompilering, testkörning och kodanalysverktyg och kan förbättra programvarukvaliteten och utvecklarens upplevelse samt möjliggöra tätare lanseringar. Inledningsvis analyseras tillämpligheten av befintliga metoder för energimätning för dessa uppgifter. Därefter föreslås ett generiskt ramverk som består av en analysator för pipelinekörning, en insamlare av resursförbrukning och en energikalkylator. För att demonstrera dess funktionalitet utarbetas en representativ implementering för en modern infrastruktur som möjliggör insamling, analys och tolkning av data från verkliga exempel. Slutligen undersöks om dessa uppgifter stämmer överens med de teoretiska övervägandena och kan användas för att optimera rörledningarna. Det övergripande målet är att bidra till hållbarheten i DevOpsprocesser och därmed motverka de katastrofala konsekvenserna av ohämmade klimatförändringar.

The interest in using State-Of-The-Art (SOTA) Pre-Trained Language Model (PLM) in product development is growing. The fact that developers can use PLM has changed the way to build reliable models, and it is the go-to method for many companies and organizations. Selecting the Natural Language Processing (NLP) model with the highest accuracy is the usual way of deciding which PLM to use. However, with growing concerns about negative climate changes, we need new ways of making decisions that consider the impact on our future needs. The best solution with the highest accuracy might not be the best choice when other parameters matter, such as sustainable development. This thesis investigates how to calculate an approximate total cost considering Operating Expenditure (OPEX) and CO2~emissions for a deployed NLP solution over a given period, specifically the inference phase. We try to predict the total cost with Floating Point Operation (FLOP) and test NLP models on a classification task. We further present the tools to make energy measurements and examine the metric FLOP to predict costs. Using a bottom-up approach, we investigate the components that affect the cost and measure the energy consumption for different deployed models. By constructing this cost model and testing it against real-life examples, essential information about a given NLP implementation and the relationship between monetary and environmental costs will be derived. The literature studies reveal that the derival of a cost model is a complex area, and the results confirm that it is not a straightforward procedure to approximate energy costs. Even if a cost model was not feasible to derive with the resources given, this thesis covers the area and shows why it is complex by examine FLOP. / Intresset att använda State-Of-The-Art (SOTA) Pre-Trained Language Model (PLM) i produktutveckling växer. Det faktum att utvecklare kan använda PLM har förändrat sättet att träna tillförlitliga modeller på och det är den bästa metoden för många företag och organisationer att använda SOTA Naturlig Språkbehandling (NLP). Att välja NLP-modellen med högsta noggrannhet är det vanliga sättet att bestämma vilken PLM som ska användas. Men med växande oro för miljöförändringar behöver vi nya sätt att fatta beslut som kommer att påverka våra framtida behov. Denna avhandling undersöker hur man beräknar en ungefärlig totalkostnad med hänsyn till Operating Expenditure (OPEX) och CO2~utsläpp för en utplacerad NLP-lösning under en given period, dvs slutledningsfasen. Vi försöker förutspå den totala kostnaden med flyttalsoperationer och testar mot en klassificerings uppgift. Vi undersöker verktygen för att göra mätningar samt variabeln Flyttalsoperationer för att förutspå energiförbrukning.