Frågan om elnätspriser och investeringar i elnät kan tyckas banal, men den är viktig ur flera dimensioner. Elnäten är en absolut tvingande förutsättning för det samhälle vi har i Sverige idag. Detta genom att det inte finns någon funktion i samhället som fungerar några längre stunder utan elkraft. Naturligtvis kan elkraft från elnäten ersättas lokalt och under begränsade tider, men det finns idag inte något sätt att vidmakthålla ens de mest grundläggande samhällsfunktionerna någon längre tid utan ett fungerande elnät. Inte heller kommer någon del av den svenska basindustrin fungera utan elkraft. De senaste åren har diskussionens vågor gått höga kring de svenska elnäten. Det diskussionerna kring elnäten handlar om är sällan tillgängligheten, tillförlitligheten eller strömkvalitetsperspektiv utan det som diskussionen oftast handlar om är kostnaden för kunden att vara ansluten till ett elnät och för att ha möjligheten för att ta emot elkraft. För att ett elnät skall kunna fortsätta sin verksamhet krävs det att elnätsföretaget har ekonomisk möjlighet att styra, övervaka, drifta och underhålla infrastrukturen samt att ha möjlighet att reinvestera i den befintliga nätinfrastrukturen. För att elnätet skall kunna växa krävs det att det är möjligt att ansluta nya kunder med lönsamhet. Det kan sägas vara ett elnäts ekonomiska randvillkor att det kan påräkna en skälig avkastning för att inte ägarna, i förlängningen, inte skall avveckla verksamheten eller tvingas bedriva verksamheten på ett sådant sätt att den levererade tjänstekvaliteten inte motsvarar kundernas behov och efterfrågan. Mot behovet av en skälig avkastning ställs kundernas rätt till rimliga priser. Dessutom torde det ligga i alla intressenters intresse att elnätens verksamhet innehåller möjligheten till en utveckling av hållbarheten ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Baserat på problemdiskussionen ovan har följande frågeställning valts:  -  Hur kan elnätens intäktsreglering utvecklas för att göra den mer hållbar ur ett intressentperspektiv? Syfte Syftet med denna uppsats är att visa på hur regleringen av de naturliga elnätsmonopolen kan utvecklas för att tillvarata elnätens intressenters och själva elnätsverksamhetsutövarnas intressen i form av såväl tillgänglighet och kvalitet som skäliga priser och acceptabel avkastning. Metod Inledningsvis företas en litteraturstudie av litteratur och artiklar med anknytning till problemområdet samt den tillämpliga lagstiftningen med tillhörande regelverk i form av föreskrifter och förordningar. Efter litteraturstudien genomförs semistrukturerade intervjuer med representanter för olika intressenter eller intressentgrupper. Erfarenheterna från de mera ostrukturerade intervjuerna med företrädare för olika intressentgrupper sammanfattas sedan för ge uppslag till hur intäktregleringen av elnäten kan utvecklas för att uppnå en ökad hållbarhet över tid. Avgränsningar Uppsatsen avser att behandla distribution via elnät ur ett konsumtionsperspektiv och har därför inte för avsikt att behandla frågeställningar rörande anslutning av elanläggningar eller frågeställningar som primärt berör elproducenter eller elhandel.  Avgränsning görs också till lokalnät/områdesnät. Särskilt fokus ligger på intäktsregleringen. Övriga delar av regleringen av elnäten kommer inte att beröras annat än möjligen i förbigående. Undersökningen utgår från innevarande reglerperiod för 2016-2019 och skall ses som en ansats till diskussionsunderlag inför reglerperioden 2020-2023. Resultat och slutsatser De slutsatser som kan dras av det genomförda arbetet är att det finns ett upplevt behov av en utveckling av elnätens intäktsreglering. Den upplevda utvecklingspotentialen finns främst inom det ekonomiska området, men de miljömässiga aspekterna måste beaktas för att undvika ekonomisk och miljömässig suboptimering över tid. Utvecklingen bör fokusera på att skapa en acceptans för intäktsmodellen bland intressenterna samt att skapa en samsyn på vilka överordnade principer som skall gälla för elnätens intäktsreglering.

Den 24:e oktober 2017 presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei), som reglerar elnätsmarknaden, nya förslag gällande WACC-metoden som används för att beräkna elnätsbolagens kalkylränta. Denna uppsats har undersökt Ei:s föreslagna regeländringar gällande kalkylräntan, hur känslig metoden som används är, hur regeländringarna upplevs påverka elnätsbolagens investeringar och hur regleringen överlag upplevs fungera. Uppsatsens empiriska material är till viss del baserat på intervjuer som författarna genomfört med tre olika elnätsbolag samt en intervju med en representant från Ei. Författarna har också tagit del av ett webinarium där deltagare från ytterligare elnätsbolag, forskare och politiker delgett sina åsikter kring de nya förslagen. Känslighetsanalysen visade att den parameter som har störst inverkan på den slutliga storleken på kalkylräntan är den riskfria räntan. Studiens resultat visar också att de nya reglerna skulle, om de blev implementerade, enligt elnätsbolagen få stora inverkningar på deras verksamheter. Flera elnätsbolag skulle förändra sin investeringsstrategi och enbart genomföra de allra nödvändigaste investeringarna. Det vore fördelaktigt om regleringen fungerade på ett mer objektivt sätt.

Sättet som el konsumeras och produceras i Sverige och i världen kommer att ändras de kommande årtiondena. En mer variabel elproduktion ska integreras i vår energimix samtidigt som ett användande av exempelvis elbilar kommer att ändra vårt konsumtionsmönster. För att möjliggöra denna förändring kommer nya krav att ställas på elnätet, vilket utgör länken mellan produktion och konsumtion. Eftersom elnät i Sverige är naturliga monopol måste elnätsbolagen regleras för att kunderna inte ska riskera att bli utnyttjade. Idag är det Energimarknadsinspektionen (Ei) som avgör hur mycket varje elnätsbolag får fakturera sina kunder. Det gör de via den så kallade intäktsramen. Intäktsramen är ett tak för hur mycket elnätsbolagen får ta betalt av sina kunder. Dock är många elnätsbolag i Sverige kommun- eller medlemsägda, vilket gör att deras huvudsakliga mål inte är att maximera vinsten. Dessa företag strävar alltså inte efter att utnyttja hela intäktsramen. Samtidigt finns det elnätsbolag som aktivt arbetar för att maximera vinsten. En följd av detta är att elnätskostnaderna varierar beroende på var man är lokaliserad i landet och vilket elnätsbolag man är hänvisad till. En tanke med intäktsramen är att den ska påverka hur elnätsbolagen väljer att investera. Det finns exempelvis incitament i intäktsramen som gör att elnätsbolagens vinst kan bli högre om de utnyttjar elnätet effektivt. Syftet med denna uppsats har varit att utreda vad som triggar eller motverkar investeringar för elnätsbolag som inte påverkas av intäktsramen i så stor utsträckning. Genom att undersöka två elnätsbolag, varav ett är kommunägt och det andra är medlemsägt, är målet att få en förståelse för deras syn på dagens reglering och hur de arbetar med investeringar. För att uppnå detta har intervjuer genomförts med de två vd:arna för de båda elnätsbolagen. Intervjun har kompletterats med rapporter från bland annat myndigheter och intresseorganisationer. Studien påvisar att det fanns en tydlig samstämmighet i hur investeringar i elnätet görs hos de båda elnätsbolagen. Elnätsbolagen utgår dels från underhållsplaner som finns upprättade för elnäten, men också från regelbundna besiktningar av elnäten. En plan för vilka investeringar som ska göras det kommande året klubbas igenom varje år. Elnätsbolagens strategi för investeringar och tankar om hur deras verksamheter ska drivas är alltså inte något som har påverkats av förändringarna som skett med olika regleringsmodeller. Dock kan det förslag rörande en sänkt intäktsram, vilken kommer att träda i kraft år 2020, få en påverkan för hur de båda elnätsbolagen väljer att göra investeringar.

No description available.

No description available.