Aging buildings will sooner or later be in need of renovation, which opens opportunities to reduce energy use. Even if economically feasible energy measures or technologies exist, they are not always implemented, leading to an energy efficiency gap. This dissertation deals with how energy measures are handled and why they are enabled or disabled during the planning and design of renovations. During renovations, different kinds of building professionals are engaged, here referred to as middle professionals. The meeting practice of the professionals is investigated, with a focus on how the middle professionals exert influence from the middle-out and to the top and bottom, and how and why they enable or disable measures aimed at energy efficiency or reduction. Three renovation projects are followed in the municipality-owned housing company Stångåstaden, in Linköping, Sweden. The housing company’s goal is to reduce the amount of purchased energy by 25% by 2025. Methods applied during the research are semi-structured interviews, participant observations and document analysis. The conclusions show that energy measures were implemented, but more can be done in renovations. Predefined meeting agendas make the process efficient but not flexible, thus it can be difficult to introduce innovations and alternative ways of thinking into the process. The professionals usually selected measures they had used before. Energy calculations attracted little interest compared to the aggregated knowledge from previous projects, and experience and tacit knowledge were highly valued. This and more lead to a renovation process where it is difficult for energy to enter the current meeting practice. / Byggnader behöver förr eller senare renoveras, vilket ger möjligheter att minska energianvändningen. Existerande energieffektiva och lönsamma åtgärder genomförs emellertid inte i tillräcklig utsträckning, det så kallade energieffektiviseringsgapet. Avhandlingen handlar om implementering av energieffektiviseringsåtgärder vid renovering av flerfamiljshus och varför vissa åtgärder genomförs medan andra väljs bort. I avhandlingen undersöks hur de professionella i mitten av beslutshierarkin, kan påverka implementeringen av energieffektiva åtgärder uppåt och nedåt i en organisation men även utåt, i en horisontell riktning. Undersökningen rör de professionella aktörernas inflytande i planerings- och designfasen, och hur de fattar beslut om att inkludera eller exkludera energieffektiva åtgärder. Studien omfattar tre renoveringsprojekt i det kommunägda bostadsbolaget Stångåstaden i Linköping. Bostadsbolagets mål är att minska mängden köpt energi med 25% till år 2025. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och dokumentanalys. Slutsatserna är att även om bostadsföretaget genomför energiåtgärder, kan mer göras i renoveringsprocesser för att förbättra energieffektiviteten. Förbestämda agendor på projektgruppsmötena gör processen effektiv men inte flexibel, och det kan vara svårt att introducera innovationer och alternativa sätt att tänka kring energi. De professionella i mitten valde oftast åtgärder som de tidigare hade använt, energiberäkningar spelade en liten roll och erfarenhetsbaserad kunskap värderades högt. Allt detta och mer leder till en renoveringsprocess där det är svårt att föra in energi i dagens mötespraktik.