Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory. Studien visar att socialarbetarna arbetar utifrån en erfarenhetsbaserad teori, en så kallad praxisteori då de använder sig av sina tidigare erfarenheter inom det sociala arbetet för att lösa de uppkomna händelserna. Praxisteorin syftar även till att metoden inom det sociala arbete är påverkad av den kontext och därmed politiska och ekonomiska situation som arbetet finns i. Med andra ord att socialarbetare måste förhålla sig till de lagar som finns och samtidigt se till de resurser som finns för den enskilda individen. Samtidigt är socialarbetarens syn på gravida kvinnor i ett missbruk tydligt influerad av andra teorier så som systemteori, inlärningsteori och empowerment teori. Detta visar sig i att socialarbetarna utgår från ett individperspektiv där klienten är den som har makten samtidigt som de ser till vilka resurser och tillgångar som finns i klientens liv. / The purpose of my study is to highlight how social workers think about and look at pregnant women in the abuse. To examine this, I conducted group interviews, so-called focus groups, with social workers working with women in the abuse. The starting point for the group interview discussions was the so-called vinjetter, namely the fictitious case of pregnant women with different types of addiction problems. The four VINJETT were designed as four stories of women with different abuse problem in which all four women were pregnant. The study is inductive and the analysis of the material is inspired by grounded theory. The study shows that social workers working on an experience-based theory, a so-called practice theory when they use the its previous experience in social work to resolve the events. Practice theory aims also that the method in the social work is influenced by the context and thus political and economic situation, the work is in. In other words that social workers must respond to the laws that exist, while ensuring the resources available for the individual. At the same time, social worker approach to pregnant women in an abuse clearly influenced by other theories such as systems theory, learning theory and empowerment theory. This is reflected in that social workers from an individual perspective in which the client have the power while the socialworker look at the resources and assets in the client's life.

<p>Den här uppsatsen ämnar undersöka hur ett fenomen, som i vardagstal inte anses vara religiös, kan uppfattas utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. Det valda fenomenet är Vit Maktkulturen i Sverige. Analysen bygger på tre religionsvetenskapliga definitioner ur tre olika religionsvetenskapliga horisonter. För att kunna analysera resultateta av dessa horisonter konstrateras de olika horisontera med hjälp av Pierre Bourdieus praxisteori.</p>

Den här uppsatsen ämnar undersöka hur ett fenomen, som i vardagstal inte anses vara religiös, kan uppfattas utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. Det valda fenomenet är Vit Maktkulturen i Sverige. Analysen bygger på tre religionsvetenskapliga definitioner ur tre olika religionsvetenskapliga horisonter. För att kunna analysera resultateta av dessa horisonter konstrateras de olika horisontera med hjälp av Pierre Bourdieus praxisteori.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde. Resultatet visade att VFU-lärarna samtalar mycket med sina lärarstudenter och att samtalen mest handlar om konkreta saker och mindre om övergripande pedagogiska teorier. Resultatet visade också att utbildade VFU-lärare oftare för handledningssamtal runt pedagogiska teorier och övergripande normer och värderingar, jämfört med icke utbildade VFU-lärare. VFU-lärarna i undersök-ningen uttrycker missnöje över villkoren för VFU-läraruppdraget. VFU-lärarna ser som sin främsta uppgift att säkra återväxten i yrket och att inspirerar lärarstudenterna och menar att man inte får göra yrket för akademiskt.

<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde. Resultatet visade att VFU-lärarna samtalar mycket med sina lärarstudenter och att samtalen mest handlar om konkreta saker och mindre om övergripande pedagogiska teorier. Resultatet visade också att utbildade VFU-lärare oftare för handledningssamtal runt pedagogiska teorier och övergripande normer och värderingar, jämfört med icke utbildade VFU-lärare. VFU-lärarna i undersök-ningen uttrycker missnöje över villkoren för VFU-läraruppdraget. VFU-lärarna ser som sin främsta uppgift att säkra återväxten i yrket och att inspirerar lärarstudenterna och menar att man inte får göra yrket för akademiskt.</p>

Med utgångspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundläggande värde- och normprinciper. Studien har fokus på den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och värderingarna) samt värdebasen (värdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. Värdebasen jämförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen värden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstå essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig på den värdeobjektivistiska teorin. Värdena blir föremål för efterliknande och ledning av vårt sociala varande i världen. Värden står att finna i den intersubjektivistiska konstruktionen, i den sociala samvaron, där värdediskurser uppstår. Forskningen bedrivs inom områdena pedagogik och filosofi. Det empiriska materialet har främst samlats in genom tekniken fokusgrupp. I studien framträder pedagogiska och etiska värden så som de uttrycks av lärarna. De pedagogiska värdena Utveckling, Delaktighet och Autonomi är enheter som är värdefulla för den konkreta undervisningens gestaltning och utveckling. De pedagogiska värdena bygger upp undervisningsfundamentet, det undervisande uppdraget. De etiska värdena Respekt, Utveckling, Plikten att utföra uppdraget, Frihet och Individens integritet är samtliga grundläggande enheter som är av vikt vid skapandet av den goda skolan. Kopplat till undervisningspraxis så innebär de etiska värdena en legitimering för det som sker. De etiska värdena står för fostransuppdragets utgångspunkter i organisationen kring Den Tionde Dagen. De pedagogiska och etiska värdena inom kontexten lokal skolutveckling visar hur de olika värdediskurserna som förekommer i styrdokumenten har förståtts. I denna helhet finns lärares värden i den pedagogiska gärningen och värden för den pedagogiska gärningen. Tillämpas dessa två perspektiv blir det en undervisningspraxis som rymmer samspelet mellan lärare (konstruktionen av den praktiska yrkesteorin) samt mellan lärare och elever (normerna) konstruerad utifrån de värden som utgör helhetens bas (värdebasen). Studien genererar teoretiska bidrag i form av olika analysmodeller som är användbara i fortsatt forskning kring skolans utveckling. Genom att problematisera de centrala begreppen för kontexten och diskursen och använda dessa för att på praxisnära håll förstå och analysera underliggande, ännu icke synliga, värden kan organisationens grundantaganden bli medvetna. Studien förser även med ett nytt perspektiv att betrakta och förstå skolutveckling. / In a local school development project the principles of values and norms are studied. The focus of the study is set on the moral of the collective (norms), the praxis theory (norms and valuations) and the value foundation within the context of a local school development project. The value base is compared to the value discourse in the national curriculum. In a greater perspective the study is about understanding the essence of school development. The ontological and epistemological perspectives make the value objective theory. Values become objects for assimilation and guidance of humans as social beings in the world. The values are found in the intersubjectiv construction, in the social community, where values come to exist. The research is in the areas of pedagogy and philosophy. The main technique used for collecting empirical materials is focus groups. Pedagogical and ethical value discourses come in to sight and are expressed by the teachers. The pedagogical values Development, Participation and Autonomy are all of great importance in the practice of teaching. On the one hand the teaching fundament is constituted by the pedagogical values, the duty of teaching. The ethical values Respect, Development, The duty to do the assignment, Freedom and The integrity of the individual, are, on the other hand all units of importance in the construction of a good school. In teaching praxis the ethical values legitimate the things that are going on. In the organization of The Tenth Day the ethical values stand for the duty of educating children. In the context of local school development pedagogical and ethical values show the existing understanding of the national curriculum. In this wholeness teachers’ values in the pedagogical deed and values for the pedagogical deed exist. If those two perspectives are used they will create a teaching praxis that contains the interaction between teachers as well as between teachers and their pupils. This interaction constructs the value base as a whole. The theoretical contribution of this study contains a new perspective of approaching school development. They are closely related to the praxis and they also show the underlying values in an organization by defining the central concepts/ideas and using them as tools.

<p>Med utgångspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundläggande värde- och normprinciper. Studien har fokus på den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och värderingarna) samt värdebasen (värdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. Värdebasen jämförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen värden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstå essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig på den värdeobjektivistiska teorin. Värdena blir föremål för efterliknande och ledning av vårt sociala varande i världen. Värden står att finna i den intersubjektivistiska konstruktionen, i den sociala samvaron, där värdediskurser uppstår. Forskningen bedrivs inom områdena pedagogik och filosofi. Det empiriska materialet har främst samlats in genom tekniken fokusgrupp.</p><p>I studien framträder pedagogiska och etiska värden så som de uttrycks av lärarna. De pedagogiska värdena Utveckling, Delaktighet och Autonomi är enheter som är värdefulla för den konkreta undervisningens gestaltning och utveckling. De pedagogiska värdena bygger upp undervisningsfundamentet, det undervisande uppdraget. De etiska värdena Respekt, Utveckling, Plikten att utföra uppdraget, Frihet och Individens integritet är samtliga grundläggande enheter som är av vikt vid skapandet av den goda skolan. Kopplat till undervisningspraxis så innebär de etiska värdena en legitimering för det som sker. De etiska värdena står för fostransuppdragets utgångspunkter i organisationen kring Den Tionde Dagen. De pedagogiska och etiska värdena inom kontexten lokal skolutveckling visar hur de olika värdediskurserna som förekommer i styrdokumenten har förståtts. I denna helhet finns lärares värden i den pedagogiska gärningen och värden för den pedagogiska gärningen. Tillämpas dessa två perspektiv blir det en undervisningspraxis som rymmer samspelet mellan lärare (konstruktionen av den praktiska yrkesteorin) samt mellan lärare och elever (normerna) konstruerad utifrån de värden som utgör helhetens bas (värdebasen). Studien genererar teoretiska bidrag i form av olika analysmodeller som är användbara i fortsatt forskning kring skolans utveckling. Genom att problematisera de centrala begreppen för kontexten och diskursen och använda dessa för att på praxisnära håll förstå och analysera underliggande, ännu icke synliga, värden kan organisationens grundantaganden bli medvetna. Studien förser även med ett nytt perspektiv att betrakta och förstå skolutveckling.</p> / <p>In a local school development project the principles of values and norms are studied. The focus of the study is set on the moral of the collective (norms), the praxis theory (norms and valuations) and the value foundation within the context of a local school development project. The value base is compared to the value discourse in the national curriculum. In a greater perspective the study is about understanding the essence of school development. The ontological and epistemological perspectives make the value objective theory. Values become objects for assimilation and guidance of humans as social beings in the world. The values are found in the intersubjectiv construction, in the social community, where values come to exist. The research is in the areas of pedagogy and philosophy. The main technique used for collecting empirical materials is focus groups.</p><p>Pedagogical and ethical value discourses come in to sight and are expressed by the teachers. The pedagogical values Development, Participation and Autonomy are all of great importance in the practice of teaching. On the one hand the teaching fundament is constituted by the pedagogical values, the duty of teaching. The ethical values Respect, Development, The duty to do the assignment, Freedom and The integrity of the individual, are, on the other hand all units of importance in the construction of a good school. In teaching praxis the ethical values legitimate the things that are going on. In the organization of The Tenth Day the ethical values stand for the duty of educating children. In the context of local school development pedagogical and ethical values show the existing understanding of the national curriculum. In this wholeness teachers’ values in the pedagogical deed and values for the pedagogical deed exist. If those two perspectives are used they will create a teaching praxis that contains the interaction between teachers as well as between teachers and their pupils. This interaction constructs the value base as a whole.</p><p>The theoretical contribution of this study contains a new perspective of approaching school development. They are closely related to the praxis and they also show the underlying values in an organization by defining the central concepts/ideas and using them as tools.</p>

Det är numera konstaterat att klimatförändringar kommer förändra förutsättningarna förmänniskor på jorden. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka vad som motiverarpersoner att minska sina klimatutsläpp och vilka hinder de kan stöta på. Med hjälp av fyra intervjuer och nio frågeformulär har uppsatsens två forskningsfrågor kunnat besvaras då det har ställts frågor till personer som har valt att sänka sina utsläpp genom att förändra sina vanor gällande flygning, bilägande och konsumtion. Studien visade att miljöengagemang är kopplat till miljökunskaper samt att det kan utveckla förståelse för de negativa konsekvenser en högkonsumerande livsstil kan leda till. För respondenterna i studien har det lett till en känsla för både ansvar och direkt eller indirekt moralisk plikt att sänka sina växthusgasutsläpp då det har utvecklat en hög miljöhänsyn. Detta tillsammans med positiva förebilder och en positiv självbild har fungerat som motivation till en förändrad livsstil. Bristande kunskaper, kontrolluppfattning, identitet, vanor, civilstånd samt sociala och subjektiva normer har verkat som hinder och lett till att respondenternas omställning har tagit tid. Respondenterna i studien har hunnit olika långt till följd av de olika hinder de stött på under resans gång men resultatet visar att de innehar en stark intern attitydstruktur då de trots hinder inte har gett upp och istället börjat omvärdera sin syn på livskvalitet genom att ändra inställning till vad som är lycka och lyx. Det går att koppla teorierna VBN och TPB till varandra då värden, uppfattning och personliga normer formar den miljöhänsyn som inverkar på attityd, subjektiva normer och uppfattad kontroll. / It is now established that climate change will change the conditions for people on Earth. The purpose of the thesis is thus to investigate what factors motivate people to reduce their climate emissions and what obstacles they may encounter. With the help of four interviews and nine questionnaires, the essay's two research questions have been answered by asking questions to people who have chosen to reduce their emissions by changing their habits regarding flying, car ownership and consumption. The study showed that environmental commitment is linked to environmental knowledge and that it can develop an understanding of the negativec onsequences a high-consumption lifestyle can lead to. For the respondents in the study, it has led to a sense of responsibility and direct or indirect moral duty to reduce their greenhouse gas emissions as it has developed a high environmental consideration. This together with positive role models and a positive self-image has served as motivation for a changed lifestyle. Lack of knowledge, control perception, identity, habits, marital status and social and subjective norms have acted as obstacles and led to the respondents' adjustments taking time. The respondents in the study have made different achievements due to the various obstacles they encountered. The results show that they have a strong internal attitude structure as despite obstacles they have not stopped trying to change and instead started to re-evaluate their view of quality of life by changing attitudes toward what is happiness and luxury. It is possible to link the theories VBN and TPB to each other as values, perceptions and personal norms shape the environmental considerations that affect attitude, subjective norms and perceived control.

Aging buildings will sooner or later be in need of renovation, which opens opportunities to reduce energy use. Even if economically feasible energy measures or technologies exist, they are not always implemented, leading to an energy efficiency gap. This dissertation deals with how energy measures are handled and why they are enabled or disabled during the planning and design of renovations. During renovations, different kinds of building professionals are engaged, here referred to as middle professionals. The meeting practice of the professionals is investigated, with a focus on how the middle professionals exert influence from the middle-out and to the top and bottom, and how and why they enable or disable measures aimed at energy efficiency or reduction. Three renovation projects are followed in the municipality-owned housing company Stångåstaden, in Linköping, Sweden. The housing company’s goal is to reduce the amount of purchased energy by 25% by 2025. Methods applied during the research are semi-structured interviews, participant observations and document analysis. The conclusions show that energy measures were implemented, but more can be done in renovations. Predefined meeting agendas make the process efficient but not flexible, thus it can be difficult to introduce innovations and alternative ways of thinking into the process. The professionals usually selected measures they had used before. Energy calculations attracted little interest compared to the aggregated knowledge from previous projects, and experience and tacit knowledge were highly valued. This and more lead to a renovation process where it is difficult for energy to enter the current meeting practice. / Byggnader behöver förr eller senare renoveras, vilket ger möjligheter att minska energianvändningen. Existerande energieffektiva och lönsamma åtgärder genomförs emellertid inte i tillräcklig utsträckning, det så kallade energieffektiviseringsgapet. Avhandlingen handlar om implementering av energieffektiviseringsåtgärder vid renovering av flerfamiljshus och varför vissa åtgärder genomförs medan andra väljs bort. I avhandlingen undersöks hur de professionella i mitten av beslutshierarkin, kan påverka implementeringen av energieffektiva åtgärder uppåt och nedåt i en organisation men även utåt, i en horisontell riktning. Undersökningen rör de professionella aktörernas inflytande i planerings- och designfasen, och hur de fattar beslut om att inkludera eller exkludera energieffektiva åtgärder. Studien omfattar tre renoveringsprojekt i det kommunägda bostadsbolaget Stångåstaden i Linköping. Bostadsbolagets mål är att minska mängden köpt energi med 25% till år 2025. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och dokumentanalys. Slutsatserna är att även om bostadsföretaget genomför energiåtgärder, kan mer göras i renoveringsprocesser för att förbättra energieffektiviteten. Förbestämda agendor på projektgruppsmötena gör processen effektiv men inte flexibel, och det kan vara svårt att introducera innovationer och alternativa sätt att tänka kring energi. De professionella i mitten valde oftast åtgärder som de tidigare hade använt, energiberäkningar spelade en liten roll och erfarenhetsbaserad kunskap värderades högt. Allt detta och mer leder till en renoveringsprocess där det är svårt att föra in energi i dagens mötespraktik.