No description available.

År 2002 kom EU-direktivet om byggnaders energiprestanda vilket senare ledde till lagen om energideklarationer som hade som syfte att skapa ett effektivt styrmedel för energianvändning i Sverige. Brister med systemet som ett effektivt styrmedel har sedan införandet av lagen uppdagats. Syftet med arbetet är att ta fram vilka metoder som energiexperterna använder sig av vid framtagning av förslag till energieffektivisering och se om metodvalet har någon påverkan på kvalitén av förslaget. Följande frågeställningar har hanterats: Vilka metoder används vid framtagning av förslag till energieffektivisering? Hur påverkar metoderna kvalitén på energiexperternas förslag till energieffektivisering? Vad är energiexperternas syn på arbetet med att ta fram förslag till energieffektivisering? Målet med studien är att öka kvalitén på åtgärdsförslagen i energideklarationer. För kunna genomföra granskningen har en enkätundersökning och sju intervjuer genomförts med energiexperter registrerade i Skåne. Resultatet av enkätundersökningen visar energiexperternas metodval i form av användande av beräkningsprogram, handberäkning, erfarenhetsmässiga antaganden och besiktning av byggnaden samt energiexpertens syn på arbetet med att ta fram förslag till energieffektivisering. Resultatet av intervjuerna visar energiexperternas tillvägagångssätt, syn på kvalitet i åtgärdsförslag samt syn på arbetet med energideklarationer. Energiexperternas arbete med att ta fram energieffektiviserande åtgärder grundas till stor del på besiktningen av byggnaden de ska energideklarera tillsammans med de underlag energiexperten får av fastighetsägaren. Jämförelsen av energiexperternas metoder visade att kvalitén i åtgärdsförslag inte avgörs av vilken beräkningsmetod som används utan snarare av energiexpertens erfarenhet och förmåga att identifiera kostnadseffektiva åtgärdsförslag under besiktning och vid granskning av underlag. Energiexperternas syn på arbetet med att ta fram åtgärdsförslag till energieffektivisering är varierade. Flera anser att arbetet med att ta fram kostnadseffektiva åtgärdsförslag är enkelt och systemet med energideklarationer fungerar som det ska medans andra anser att det finns brister i systemet och att arbetet med att ta fram åtgärdsförslag skulle kunna förbättras. / Since the EU-directive about energy performance of buildings in 2002, the Swedish government passed a law about energy declaration of buildings that came into effect in 2009. From that point forwards buildings have been required to have an energy declaration stating the buildings energy performance and also including suggestions of energy efficiency improvements that can be made for the building. Responsible for producing energy declarations are energy experts whom have been evaluated by certificate authority to be fit for doing energy declarations. The purpose of this study has been to find out which methods the energy experts use when developing proposals for energy efficiency improvments and to see if the choice of method has any impact on the quality of proposed improvements. Questions that have been addressed are: What methods are used when making proposals for energy efficiency improvements? How do the methods affect the quality of proposed energy efficiency improvements? What are the energy experts' view on their work of producing proposals for energy efficiency? The study was carried out by doing a survey and several interviews with energy experts. The results show that the energy experts' work to propose energy efficiency improvements is largely based on the inspection of the building together with the building data that the energy expert gets access to. Comparison of the energy experts' methods showed that the quality of proposed energy efficiency improvements is not determined by the calculation method used but rather by the energy expert's experience and ability to identify cost-effective energy efficiency improvements. The energy experts' views on the work of developing proposed energy efficiency improvements are mixed.