<p>Våra kyrkor är en viktig del av samhället, och är en kulturskatt som måste vårdas. Kyrkorna använder dock väldigt mycket energi till uppvärmning varje år. Detta beror på att de flesta av dem är gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad fråga i deras verksamhet. Grinstad kyrka är en kyrka med hög energianvändning som trots att den endast är uppvärmd vid förrättningar använder lika mycket energi som två medelvillor. Kyrkan är från 1200-talet, är byggd i tegel och värms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt några elradiatorer. Det finns planer på att byta ut oljepannan mot närvärme.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka och ge församlingen en inblick i vart den energi som tillförs kyrkan tar vägen, hur mängden tillförd energi kan minskas genom energieffektiviseringsåtgärder samt vilken miljöpåverkan värmekällan i dagens uppvärmningssystem har jämfört med värmekällan i det planerade närvärmenätet.</p><p>Målet var att svara på följande frågor:</p><p>•Var sker de största energiförlusterna i kyrkan och hur skall dessa kunna minskas genom energieffektiviseringsåtgärder?</p><p>•Hur skall kyrkans värmesystem dimensioneras med avseende på kyrkans värmeeffektbehov?</p><p>•Hur skulle miljöpåverkan till följd av kyrkans uppvärmning förändras vid anslutning till det planerade närvärmenätet.</p><p>Det värmesystem som ansågs passa Grinstad kyrka bäst var ett vattenburet värmesystem som värmer kyrkan intermittent. Det ansågs även lämpligt att värma upp på 6 timmar från en grundtemperatur av 8°C till en förrättningstemperatur av 18°C. Värmesystemet måste då ha effekten 22,5 kW, vilket är en effekt som är högre än dagens system kan avge. Därför gavs förslaget att komplettera dagens system med kamflänsrör under några av kyrkbänkarna.</p><p>De största energiförlusterna i kyrkan visade sig vara genom taket och genom att isolera detta kan förlusterna genom det minskas med 85 %. Grundtemperaturen i kyrkan är idag högre än vad som behövs och genom att sänka den 4ºC kan energianvändningen för grundvärmen minskas med 18 %.</p><p>Bytet från en central oljepanna till biobränsleeldad närvärme skulle leda till att utsläppen av koldioxid och svavel att minska, medan utsläppen från stoft, koloxid och svavel kommer att öka.</p> / <p>Our churches are an important part of the community, and a cultural treasure that need to be preserved. The most of the churches are old and energy efficiency has not been prioritized earlier. Because of that the churches uses a lot of energy for heating each year. The church in Grinstad is a church with high energy usage. It is not frequency used, but in spite of that it uses as much energy for heating as two average hoses. The church was built of brick in the 1300th century. The heating system today consists of a couple of electric radiators and an oil furnace connected to a hot water system.</p><p>The purpose of this report was to investigate and to give the congregation in Grinstad insights in where the energy supplied to the church disappears, how the amount of energy supplied could be reduced by energy efficiency actions and also which environmental influence the heating system today has compared to the heat source in the planned small district heating system.</p><p>The aim was to answer these questions:</p><p>•Where do the greatest energy losses in the church occur and how could these be reduced by energy efficient actions?</p><p>•How should the heating system in the church be designed depending on the need for effect of heat in the church?</p><p>•How would the environmental influence change if the church connects to the planned small district heating system?</p><p>The heating system that was considered to be the most suitable for the church in Grinstad was a heat water system that warms up the church intermittent. If the church is heated up from the ground temperature 8°C to the ceremony temperature 18°C in 6 hours the heating system need to have the effect 22,5 kW. This is a higher effect than the system today can emit, and therefore extra radiators need to be installed.</p><p>Calculations showed that the greatest energy losses in the church occurred through the roof. By isolating it the losses could be reduced by 85 %. Today the ground temperature is higher than needed. If the ground temperature is decreased with 4ºC, the energy usage for ground heating could be reduced with 18 %.</p><p>By changing from the oil furnace to biofuel fired small district heating the emission of carbon dioxide and sulphur will decrease, and the emissions of dust, carbon monoxide and volatile organic compounds will increase.</p>

Våra kyrkor är en viktig del av samhället, och är en kulturskatt som måste vårdas. Kyrkorna använder dock väldigt mycket energi till uppvärmning varje år. Detta beror på att de flesta av dem är gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad fråga i deras verksamhet. Grinstad kyrka är en kyrka med hög energianvändning som trots att den endast är uppvärmd vid förrättningar använder lika mycket energi som två medelvillor. Kyrkan är från 1200-talet, är byggd i tegel och värms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt några elradiatorer. Det finns planer på att byta ut oljepannan mot närvärme. Syftet med examensarbetet var att undersöka och ge församlingen en inblick i vart den energi som tillförs kyrkan tar vägen, hur mängden tillförd energi kan minskas genom energieffektiviseringsåtgärder samt vilken miljöpåverkan värmekällan i dagens uppvärmningssystem har jämfört med värmekällan i det planerade närvärmenätet. Målet var att svara på följande frågor: •Var sker de största energiförlusterna i kyrkan och hur skall dessa kunna minskas genom energieffektiviseringsåtgärder? •Hur skall kyrkans värmesystem dimensioneras med avseende på kyrkans värmeeffektbehov? •Hur skulle miljöpåverkan till följd av kyrkans uppvärmning förändras vid anslutning till det planerade närvärmenätet. Det värmesystem som ansågs passa Grinstad kyrka bäst var ett vattenburet värmesystem som värmer kyrkan intermittent. Det ansågs även lämpligt att värma upp på 6 timmar från en grundtemperatur av 8°C till en förrättningstemperatur av 18°C. Värmesystemet måste då ha effekten 22,5 kW, vilket är en effekt som är högre än dagens system kan avge. Därför gavs förslaget att komplettera dagens system med kamflänsrör under några av kyrkbänkarna. De största energiförlusterna i kyrkan visade sig vara genom taket och genom att isolera detta kan förlusterna genom det minskas med 85 %. Grundtemperaturen i kyrkan är idag högre än vad som behövs och genom att sänka den 4ºC kan energianvändningen för grundvärmen minskas med 18 %. Bytet från en central oljepanna till biobränsleeldad närvärme skulle leda till att utsläppen av koldioxid och svavel att minska, medan utsläppen från stoft, koloxid och svavel kommer att öka. / Our churches are an important part of the community, and a cultural treasure that need to be preserved. The most of the churches are old and energy efficiency has not been prioritized earlier. Because of that the churches uses a lot of energy for heating each year. The church in Grinstad is a church with high energy usage. It is not frequency used, but in spite of that it uses as much energy for heating as two average hoses. The church was built of brick in the 1300th century. The heating system today consists of a couple of electric radiators and an oil furnace connected to a hot water system. The purpose of this report was to investigate and to give the congregation in Grinstad insights in where the energy supplied to the church disappears, how the amount of energy supplied could be reduced by energy efficiency actions and also which environmental influence the heating system today has compared to the heat source in the planned small district heating system. The aim was to answer these questions: •Where do the greatest energy losses in the church occur and how could these be reduced by energy efficient actions? •How should the heating system in the church be designed depending on the need for effect of heat in the church? •How would the environmental influence change if the church connects to the planned small district heating system? The heating system that was considered to be the most suitable for the church in Grinstad was a heat water system that warms up the church intermittent. If the church is heated up from the ground temperature 8°C to the ceremony temperature 18°C in 6 hours the heating system need to have the effect 22,5 kW. This is a higher effect than the system today can emit, and therefore extra radiators need to be installed. Calculations showed that the greatest energy losses in the church occurred through the roof. By isolating it the losses could be reduced by 85 %. Today the ground temperature is higher than needed. If the ground temperature is decreased with 4ºC, the energy usage for ground heating could be reduced with 18 %. By changing from the oil furnace to biofuel fired small district heating the emission of carbon dioxide and sulphur will decrease, and the emissions of dust, carbon monoxide and volatile organic compounds will increase.

Hus byggs idag allt tätare för att möta högre miljökrav, ställda av både konsumenter och politiker. När hus byggs täta minskar luftläckaget genom klimatskalet. Tack vare det sänks energiåtgången då nästan all luft styrs genom en värmeväxlare. Tätheten i de nya husen har lett till att utsugande köksfläktar inte fungerar som de ska, beroende på att de behöver mycket luft. I detta projekt utvecklades ett utsugande köksfläktsystem för passivhus, de allra tätaste husen på marknaden. Resultatet blev en utsugande köksfläkt som hela tiden tillförs luft utifrån huset. Tilluften sugs in i huset med hjälp av det undertryck som köksfläkten skapar, luften sprutas in i kåpan och sugs sedan ut ihop med matoset. För att hålla nere energiförbrukningen användes en svag köksfläkt. För att hjälpa fläkten att fånga upp matoset är fläktkåpan utformad för att utnyttja ejektorverkan och coandaeffekten. Under projektet utvecklades även en värmeväxlare som tar tillvara på värmen i frånluften. / Today houses are built more airtight to meet higher environmental standards, initiated by both consumers and politicians. When houses are built airtight it reduces air leakage through the building, which gives reduced energy consumption since almost all air is guided throw a heat exchanger. Since the new houses are very airtight it has caused extractor hoods to work improperly, because they need a lot of air. In this project a extractor hood system has been developed for passive houses, which are the most airtight houses on the market. The result was an extractor hood which is constantly getting air from outside the house. The air from outside is sucked into the house because of the vacuum created by the extractor hood, the air is injected into the hood and then sucked out together with the cooking odors. In order to minimize the energy consumption a weak extractor fan was used. To help the fan capture the cooking fumes, the hood is designed to use ejector- and coandaeffect. During the project a heat exchanger was also developed, which transfer the heat from the cooking odors to the air from the outside.

The inclusion of electric vehicles in the automotive industry represents an opportunity for lubricating grease producers. Different speed, loads, and electric conditions are present in the bearings of the electric vehicles when compared with the conditions in a traditional internal combustion engine vehicle. Therefore, the development of new grease formulations is desired to overcome these, and other challenges introduced by this new technology. This project aims to compare two grease-thickener technologies through the installation, development, and validation of a novel high-speed bearing-grease test HSBT machine. This rig allows emulating the conditions present in the bearings of an electric vehicle. In this thesis, 6208 deep groove ball bearings were used to compare the mechanical performance of the greases. The comparative study of lithium complex and polypropylene greases was performed through the analysis of the frictional moment and self-induced temperature of the tested grease-bearing combinations. The results present the energy-saving potential of both greases and show the feasibility of using the HSBT machine as a grease testing machine. This project is the first step in an ambitious plan of enhancing e-mobility through grease research. It gives the input for future development of the machine and the creation of new standards for testing electric vehicle greases. / Införandet av elfordon i bilindustrin utgör en möjlighet för smörjfettproducenter. Olika hastigheter, belastningar och elektriska förhållanden är närvarande i de elektriska fordonens kullager i jämförelse med förhållandena i ett traditionellt förbränningsmotorfordon. Detta kräver utveckling av nya fetter som kan hantera de utmaningar som uppkommer med denna nya teknik. Detta projekt ämnar jämföra två fettförtjockningstekniker genom att installera, utveckla och validera en ny höghastighetslagermaskin (HSBT-maskin) för smörjfettstestning. Denna maskin möjliggör att förhållanden som finns i lagren hos ett elektriskt fordon kan efterliknas. I denna masteruppsats användes spårkullager med beteckningen 6208 för att jämföra smörjfettens mekaniska prestanda. I denna studie jämfördes litiumkomplex- och polypropenfetter genom att analysera friktionsmomentet och den självinducerade temperaturen för de testade kullagersmörjfettskombinationerna. Resultatet av studien visar energibesparingspotentialen för båda smörjfetterna och visar möjligheten att använda HSBT-maskinen för att testa smörjfetter. Detta projekt är det första steget i en ambitiös plan att förbättra e-mobilitet genom smörjfettsforskning. Studien ger indata för framtida utveckling av elektriska maskiner och bidrar till skapandet av nya standarder för testning av fetter för elektriska fordon.