This paper analyses text on Swedish trade union newspaper Arbetet about taking advantage of immigrants of home service corporation Enklare Vardag.The theoretical framework consists of theories about critical discourse analysis. The analysis is done by employing Norman Fairclough's CDA model, combined with other tools of critical linguistics.The aim is to detect how the idea of ‘othering' and common sense on power relations between employees and employers marries and divorces with each other in this context on benefit cheat. And to define how the signifier and signified work together in the constructed subject position of the cheater in citizens and media representation. To identify that, interviews of different groups of wardship workers speculations towards the article are included. Aside from a "cheater", understanding of common - sense ground in society and media within the field of immigration, labor´s right incorporate the analysis purpose.The chosen article is analyzed from contradicting perspectives of benefit cheat discourse that often supports with right-wing media and criticizes welfare state and on the other hand criticism towards power relation between capitalistic oppression of the working class.

<p>Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.</p><p>Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.</p><p>Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.</p><p>Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det. Troligen beror skillnader på att ländernas struktur skiljer sig åt och därför är det inte möjligt att kopiera ett annat lands system gällande revisionsplikt utan hänsyn måste tas till det enskilda landets förutsättningar och struktur. Intressenterna i undersökningen anser att den externa revisionen är en kvalitetsstämpel och höjer den ekonomiska informationens trovärdighet. Därmed är ingen av intressenterna villiga att helt släppa kontrollen av mindre aktiebolag och föreslår ett antal alternativ varav ett enklare revisionsförfarande, en så kallad review, vilket är det förslag som tillfredsställer flest intressenters behov. Därför föreslås att dagens revisionsplikt för mindre aktiebolag ersätts med ett enklare revisionsförfarande.</p> / <p>Background: As a result of the scandals in the economic life during the latest years several laws and regulations have been tightened up. In Sweden for example new and more stringent rules concerning statutory audit has been introduced by Revisionsstandard i Sverige, RS. Today RS is enforced to both private and public limited companies. This together with the proposition from the swedish government to forbid “kombiuppdrag” have arisen a debate concerning the statutory audit in small private limited companies. In many other European countries small private limited companies are exempted from statutory audit.</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to give a proposition, from a stakeholder viewpoint, of how the statutory audit in small Swedish private limited companies ought to look like in the future.</p>

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”. Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen. Samtidigt var det intressant och se hur revisorer ser på utredningen, då de ofta har en annan insynsvinkel. Syftet lyder därför som följer: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisionsbolag och remissinstanser till SOU:n uppfattar förslaget om Enklare redovisning (SOU 2008:67). Undersökningen är gjord utifrån en så kallad fenomenografisk metod, vilket innebär att det endast är remissinstansernas och revisorernas uppfattningar som har undersökts – inte hur det faktiskt är. En stor del av arbetetstiden har distribuerats till att läsa, tolka och förstå utredningen samtidigt som mycket av innehållet har fått kompletterats och undersökts i annan litteratur. Intervjuerna har gjorts via personliga möten samt internetbaserade dialoger i form av e-post. Resultatet visar att alla välkomnar förenklingsarbetet och anser att det är viktigt, då svenska företag ska ha en jämförlig konkurrensmöjlighet gentemot europeiska företag. Vissa av aspekterna, såsom borttagandet av det vanliga årsbokslutet, har bemötts positivt av remissinstanserna, men inte från revisorerna. Slutsatsen av detta är att från ett bredare intressentperspektiv, spelar inte det vanliga årsbokslutet en avgörande roll. Borttagandet av förvaltningsberättelsen för mindre företag anses som onödigt då den mesta informationen ändå kommer att bibehållas i noterna. Då de flesta mindre företag har mer eller mindre standardiserade förvaltningsberättelser, innebär det ändå ingen förenkling, utan kanske till och med en försvåring. / During 2007, the Swedish government issued a group to be in charge of the simplification regarding simpler accounting as a part of the large simplification in Sweden. The goal is to lower the administrative costs that are regulated by law with 25 per cent until 2010. During 2008, one of the Swedish Government Official Reports regarding the simplification was presented named; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”. Some of the suggested changes would result in that normative organs, and especially the Swedish Accounting Standard Board, should be given more responsibility through standardsetting. Since the proposal presents several changes that could affect companies, interested parties and auditors, the authors found it interesting to investigate the answers and comments from consultation bodies of the proposal. At the same time, it was interesting to investigate how the auditors perceive the proposal, since they often has another point of view. The purpose is therefore: The purpose with this thesis is to investigate how auditing firms and consultation bodies to the Swedish Government Official Report perceive the proposal regarding simplified accounting. (SOU 2008:67) The investigation is done from a phenomenographical method, which means that it is only the consultation bodies and the auditors’ perception that is investigated – not how the reality actually is. A large part of the working hours has been distributed to read, interpret and understand the investigation. At the same time, a lot of the content had to be complemented and investigated in literature. The interviews have been done through face-to-face dialogues and via e-mail dialogues. The result shows that everyone welcomes the simplification and believes it is important, since Swedish companies should have an even chance towards the rest of Europe when it comes to competition. Some of the aspects, such as the removal of the “ordinary” annual accounts, have been treated positively from the consultation bodies, but not from the auditors. The conclusion from this is that from the interested parties’ point of view, the ordinary annual accounts are not considered to be of great importance. The removal of the management report for smaller companies is perceived as unnecessary, since most of the content will be kept and placed in the notes. Since most of the smaller companies have more or less standardized management reports, will the change not result in a simplification, but perhaps instead make it even more difficult.

<p>Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”.</p><p>Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen. Samtidigt var det intressant och se hur revisorer ser på utredningen, då de ofta har en annan insynsvinkel. Syftet lyder därför som följer:</p><p><p><em>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisionsbolag och remissinstanser till SOU:n uppfattar förslaget om Enklare redovisning (SOU 2008:67).</em></p><p>Undersökningen är gjord utifrån en så kallad fenomenografisk metod, vilket innebär att det endast är remissinstansernas och revisorernas uppfattningar som har undersökts – inte hur det faktiskt är. En stor del av arbetetstiden har distribuerats till att läsa, tolka och förstå utredningen samtidigt som mycket av innehållet har fått kompletterats och undersökts i annan litteratur. Intervjuerna har gjorts via personliga möten samt internetbaserade dialoger i form av e-post.</p><p>Resultatet visar att alla välkomnar förenklingsarbetet och anser att det är viktigt, då svenska företag ska ha en jämförlig konkurrensmöjlighet gentemot europeiska företag. Vissa av aspekterna, såsom borttagandet av det vanliga årsbokslutet, har bemötts positivt av remissinstanserna, men inte från revisorerna. Slutsatsen av detta är att från ett bredare intressentperspektiv, spelar inte det vanliga årsbokslutet en avgörande roll. Borttagandet av förvaltningsberättelsen för mindre företag anses som onödigt då den mesta informationen ändå kommer att bibehållas i noterna. Då de flesta mindre företag har mer eller mindre standardiserade förvaltningsberättelser, innebär det ändå ingen förenkling, utan kanske till och med en försvåring.</p></p> / <p>During 2007, the Swedish government issued a group to be in charge of the simplification regarding simpler accounting as a part of the large simplification in Sweden. The goal is to lower the administrative costs that are regulated by law with 25 per cent until 2010. During 2008, one of the Swedish Government Official Reports regarding the simplification was presented named; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”.</p><p>Some of the suggested changes would result in that normative organs, and especially the Swedish Accounting Standard Board, should be given more responsibility through standardsetting. Since the proposal presents several changes that could affect companies, interested parties and auditors, the authors found it interesting to investigate the answers and comments from consultation bodies of the proposal. At the same time, it was interesting to investigate how the auditors perceive the proposal, since they often has another point of view. The purpose is therefore:</p><p><p><em>The purpose with this thesis is to investigate how auditing firms and consultation bodies to the Swedish Government Official Report perceive the proposal regarding simplified accounting. (SOU 2008:67)</em></p><p>The investigation is done from a phenomenographical method, which means that it is only the consultation bodies and the auditors’ perception that is investigated – not how the reality actually is. A large part of the working hours has been distributed to read, interpret and understand the investigation. At the same time, a lot of the content had to be complemented and investigated in literature. The interviews have been done through face-to-face dialogues and via e-mail dialogues.</p><p>The result shows that everyone welcomes the simplification and believes it is important, since Swedish companies should have an even chance towards the rest of Europe when it comes to competition. Some of the aspects, such as the removal of the “ordinary” annual accounts, have been treated positively from the consultation bodies, but not from the auditors. The conclusion from this is that from the interested parties’ point of view, the ordinary annual accounts are not considered to be of great importance. The removal of the management report for smaller companies is perceived as unnecessary, since most of the content will be kept and placed in the notes. Since most of the smaller companies have more or less standardized management reports, will the change not result in a simplification,</p><p>but perhaps instead make it even more difficult.</p></p>

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden. Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker. Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas. Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det. Troligen beror skillnader på att ländernas struktur skiljer sig åt och därför är det inte möjligt att kopiera ett annat lands system gällande revisionsplikt utan hänsyn måste tas till det enskilda landets förutsättningar och struktur. Intressenterna i undersökningen anser att den externa revisionen är en kvalitetsstämpel och höjer den ekonomiska informationens trovärdighet. Därmed är ingen av intressenterna villiga att helt släppa kontrollen av mindre aktiebolag och föreslår ett antal alternativ varav ett enklare revisionsförfarande, en så kallad review, vilket är det förslag som tillfredsställer flest intressenters behov. Därför föreslås att dagens revisionsplikt för mindre aktiebolag ersätts med ett enklare revisionsförfarande. / Background: As a result of the scandals in the economic life during the latest years several laws and regulations have been tightened up. In Sweden for example new and more stringent rules concerning statutory audit has been introduced by Revisionsstandard i Sverige, RS. Today RS is enforced to both private and public limited companies. This together with the proposition from the swedish government to forbid “kombiuppdrag” have arisen a debate concerning the statutory audit in small private limited companies. In many other European countries small private limited companies are exempted from statutory audit. Purpose: The purpose of this paper is to give a proposition, from a stakeholder viewpoint, of how the statutory audit in small Swedish private limited companies ought to look like in the future.