In rural areas of South Africa, there is a lack of education and implementation of menstrual hygiene management. The purpose of the study was to evaluate the suitability and hygienic safety of the menstrual cup used by girls and young women who have harsh living conditions. The study was performed in uMkhanyakude, KZN, South Africa, where the menstrual cup was introduced. The evaluation of the menstrual cup and the usage of it was carried out through interviews, forms, discussions and observations. Finally, the results from the follow-up was compiled to adapt the menstrual cup to the environment of rural areas of South Africa. It appeared that culture related problems were those which made the menstrual cup hard to implement. To minimize these issues, an idea was developed in the form of a model of a kit with a menstrual cup, a kettle and an informatory book. / WoMensCup

Menstrual health is a crucial yet often ignored need during emergencies and humanitarian interventions. The present thesis aims at understanding the perception of humanitarian workers of menstrual health management and the related challenges during displacement, and the best ways how to address them. The present study is qualitative: the author conducted semi-structured interviews with humanitarian workers and examined the results with thematic analysis. The results were interpreted with the theory of needs and the theorization of the menstrual health management components. The results show that menstrual health management is an interconnected need involving several actors, especially during displacement, and it has a strong health component. The stigmatisation of period heavily influences the way how humanitarians can respond to people’s menstrual needs, also because humanitarians are not always trained on the topic. Menstrual health management is often disregarded as a need during humanitarian emergencies. Menstrual needs can be classified following the hierarchization  of  needs approach,  but  more flexibility is required in order to improve humanitarian response to such a neglected need. The sector could benefit from more prioritization of menstrual health management, more male and community participation in the interventions, increased people-centred design of facilities, more awareness raising initiatives and improved coordination among clusters and organizations.

Bakgrund: Ätstörningsproblematik är ett hälsoproblem som sjuksköterskan upplever som komplext. Detta eftersom det innefattar ett psykosomatiskt sjukdomstillstånd med en komplicerad sjukdomsbild. De vanligaste ätstörningsdiagnoserna är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i att hjälpa den sjuke individen till att nå ett tillfrisknande. Individer med ätstörningsproblematik besitter ofta en låg sjukdomsinsikt och har en ambivalens för behandling. Det kan upplevas problematiskt ur sjuksköterskans perspektiv, detta för att problem uppstår när den sjuke individen inte är samarbetsvillig i omvårdnaden. Syfte: Att uppmärksamma sjuksköterskans förståelse för att tillämpa en god omvårdnad av individer med ätstörningsproblematik Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats föreligger denna studie. Tio artiklar varav nio artiklar med kvalitativ metod och en artikel med mixed- method analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att skapa en god relation samt att ställas inför utmaningar i omvårdnaden med tillhörande underrubriker. Sjuksköterskan menade att den terapeutiska relationen var en viktig del att kunna tillämpa, detta för att tillgodose en god omvårdnad. Sjuksköterskan hade en förståelse för att det kunde vara utmanande att ständigt agera professionellt i vårdrelationen till den sjuke individen. Det framgick att sjuksköterskan upplevde omvårdnaden som komplex för individer med ätstörningsproblematik och önskade därför kunna besitta djupare kunskap kring sjukdomen och dess följder. Slutsats: Individer med ätstörningsproblematik innebär utmaningar för sjuksköterskan. Sjukdomen som vårdas upplevs komplicerad utifrån sjuksköterskans perspektiv. Personcentrerad omvårdnad har visat sig ha en betydande roll i omvårdnaden av ätstörningsproblematik. Genom att sjuksköterskan placerar den sjuke individen i centrum, kan sjuksköterskan tillsammans med teamet möjliggöra ett tillfriskande.

No description available.

Inledning: När patient- och medborgardeltagande i forskningsstudier diskuteras i Sverigegörs sällan en tydlig skillnad i retoriken mellan de två grupperna. Istället klumpas patienteroch medborgare ihop och betraktas som en grupp med lekmannaexpertis i förhållande tillhälso- och sjukvårdens professioner och beslutsfattare. Den akademiska litteraturen gördäremot en distinktion mellan grupperna och teoretiserar att de olika rollerna har skildaperspektiv, erfarenheter, förväntningar och intressen med sitt deltagande. Trots att det finnsmånga teorier som beskriver skillnaden mellan patienter och medborgare är frågan i stortempiriskt outforskad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader irollen som patient respektive medborgare har med avseende på attityden till fördelningen avhälso- och sjukvårdens resurser. Metod: Ett enkätexperiment som inhämtade kvantitativadata användes för att studera syftet. Sammanlagt deltog 1032 deltagare i studien. Resultat: Studiens resultat visade att deltagare som blivit tilldelade rollen som patient respektivemedborgare hade skilda åsikter gentemot varandra. Åsikterna skilde sig från grupperna ifrågor om resursfördelning (r = 0,182, p <,001) och patientgruppers inflytande (r = -0,206, p<,001) i hälso- och sjukvården. Studien visade även att det fanns skillnader i attityder somhörde samman med utbildningsnivåer, könsidentitet samt ålder. Resultaten går i linje med deteoretiska ramverk som studien hade för avsikt att hypotespröva. Däremot var medborgaremer benägna att anta åsikter som i teorin relaterade till patienter. En möjlig förklaring är attmedborgare intuitivt antar ett patientperspektiv i frågor som berör hälso- och sjukvården,något som inte tidigare teoretiseras.

Hälsoskillnader förekommer mellan individer som bor i städer och på landsbygden och en orsak till dessa är fysisk aktivitet. Individers förutsättningar för fysisk aktivitet och hälsa påverkas av den närmiljö där de bor. Syftet var att göra jämförelser mellan stad och landsbygd gällande vuxna invånares upplevelser av samhällsplaneringen för fysisk aktivitet i sin hemkommun och i sitt närområde. En kvantitativ empirisk tvärsnittsstudie gjordes med 321 vuxna invånare som bodde i ett landskap med både stad och landsbygd i Finland. En webbenkät som studerade respondentens bakgrund och upplevelser gjordes, piloterades och delades på Facebook under två veckor våren 2023. Jämförande analyser gjordes med chi-två test mellan stad och landsbygd och upplevelserna samt mellan olika bakgrundsfaktorer och upplevelserna. Multivariata logistiska regressioner gjordes för att utesluta påverkan av andra möjliga samband. Respondenterna var överlag nöjda med samhällsplaneringen gällande både motionsmöjligheterna och rörelsemöjligheterna i sina hemkommuner och närområden. Skillnader förekom mellan respondenterna som bodde på landsbygden och dem som bodde i en stad men utanför centrum (OR: 2,1 95% KI: 1,13-4,06) samt dem som bodde centralt i en landsbygdskommun (OR: 2,4 95% KI: 1,21-4,65) i att uppleva att de kunde utöva den motion som önskas. Skillnaderförekom mellan dem som bodde på landsbygden och dem som bodde centralt i en landsbygdskommun (OR: 3,4 95% KI: 1,39- 8,30) gällande trygghet att motionera i sitt närområde. Invånarna verkar överlag nöjda med samhällsplaneringen gällande både motionsmöjligheterna och rörelsemöjligheterna i hemkommunen och närområdet. / <p>Betyg i Ladok 231010.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: tidigare studier tyder på att sociala medier har en negativ inverkan på det psykiska välmåendet. Samtidigt som användningen av sociala medier ökat bland unga vuxna, tenderar även det psykiska välmåendet försämras bland målgruppen. En grupp vars nedsatta psykiska välmående är särskilt utmärkande jämfört med jämnåriga yrkesverksamma, är studenter. Syfte: syftet är att undersöka förekomsten av psykiskt välmående och användandet av sociala medier bland studenter, samt undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och studenters psykiska välmående. Metod: en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades för att besvara studiens syfte. Data samlades in genom enkäter, som besvarades av 109 studenter på ett universitet i Mellansverige. Insamlat material analyserades genom frekvenstabeller och Spearman´s rho i SPSS. Resultat: studenter som ägnade mindre tid på sociala medier, främst på helger i högre utsträckning upplevde lycka och glädje, var nöjda och tillfreds samt kände att de tillhörde en gemenskap. Däremot påvisades inga signifikanta samband gällande användande av sociala medier och studenternas självuppskattade psykiska välbefinnande, känslan av varma och tillitsfulla relationer eller självförtroende att ha egna tankar och åsikter. Slutsats: ett svagt negativt samband påvisades gällande tidsåtgången på sociala medier och ett fåtal aspekter utifrån självuppskattat välmående.Nyckelord: sociala medier, socialt kapital, student, ung, välbefinnande

The Swedish school is not only an institution for learning. It is also the most significant social context for its students. In the Swedish regulatory documents for school the importance of democracy, democratic values and becoming a citizen of a democratic society is emphasized, as is the importance of interaction. When the number of students with foreign background is increasing in Swedish classrooms, there can be cultural and linguistic challenges to this. Getting students, as well as their parents, who might be newly arrived in Sweden or have lesser linguistic skills to participate in the school context demands to overcome language as well as cultural barriers. This research emanates from the notion of positive academic outcomes due to increasing participation in school. The studies focus on the relationships between teachers’ and students’ ratings of availability of school related activities and the frequency of attending them. Students’ and teachers’ ratings are subjected to principal component analysis showing different outcomes where teachers have an academic focus and students have a social focus. Teacher ratings of frequency of attending are related to academic achievement while student ratings are not. Parental involvement in terms of communication with school is also explored showing over all coherence between parents and teachers. Teachers rate the communication and trust between school and home higher regarding students with lower grades. Students with native and non-native mother tongue rate the availability and frequency of attending in school activities differently. Student with a non-native mother tongue rate the availability lower but their frequency of attending higher. Teachers’ ratings do not differ between students with native or non-native mother tongue. This thesis assesses participation in terms of attending but not involvement. A review of studies in the Nordic countries that study participation shows that attendance is often used as a measurement of participation but often rated by an observer. This research shows that the complexity of the concept of participation creates challenges in the pursuit of capturing it in scientific studies. The results show that students experience their school context differently than teachers, there are also differences between students with native and non-native mother tongue. Teachers have an academic focus while students have more of a social focus. This is especially pronounced for students with non-native mother tongue. As the number of students with foreign background is increasing, so is the number of students with non-native mother tongue. In order to promote participation in school for all students and to provide them with the prerequisites to become citizens of a democratic society, school needs to be more receptive to students own perception of the school context.

No description available.

Aim: The aim of the study was to explore the association between school pressure and psychosomatic health complaints and the potentially moderating effect of physical activity in a Swedish cohort of adolescents.Method: Cross-sectional data from the Swedish Health Behavior in School-aged Children (HBSC) survey of 2017/2018 was used, with participants aged 11-15 (n=3,745). The exposure was school pressure, which was measured with one question. The outcome was psychosomatic complaints, with information on the frequency of eight complaints which was added to an index. Physical activity was measured with one question. Covariates were gender, grade, and family affluence. First, Cross-tabulations with Chi squared tests were performed to examine patterns related to the exposure variable, school pressure and the covariates as well, and one- way ANOVA was used to explore the bivariate association between school pressure and psychosomatic complaints. Next, linear regression analyses were conducted to examine the association between school pressure and psychosomatic health complaints, with adjusted models including age, gender, familial socioeconomic status, and physical activity. Moderation was examined with a multiplicative interaction term which was evaluated with a Wald test, as well as with a combined variable of both school pressure and physical activity.  Results: The results suggest that higher levels of school pressure were significantly associated with higher levels of psychosomatic health complaints. The association persisted even after the adjustment for covariates. The interaction analyses did not present any moderating effect of physical activity. However, the combined variable analysis showed indications of a buffering effect: for students in the high school pressure group, those with low physical activity had more psychosomatic health complaints than those with high physical activity, the difference being statistically significant.  Conclusion: This study helps further the knowledge on how adolescents’ experiences of school pressure is associated with psychosomatic health complaints and how physical activity can buffer against this association. Suggestions on future research and important study strengths and limitations were discussed.  Keywords  School pressure, psychosomatic health complaints, physical activity, adolescents, moderation.