• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 868
  • 379
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1249
  • 1229
  • 1201
  • 1191
  • 1189
  • 1186
  • 1185
  • 1183
  • 1181
  • 1181
  • 126
  • 101
  • 95
  • 93
  • 92
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
211

Självmedkänsla som behandling vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Lundström, Susanna January 2017 (has links)
SAMMANFATTNING   Bakgrund Antalet människor som sjukskrivs i Sverige ökar. Den vanligaste anledningen till detta är på grund av psykisk ohälsa där stress är den vanligaste orsaken. Bland unga är stress ett växande problem. Många uppger höga krav och låg självkänsla vilket kan leda till psykosomatiska besvär och olika stressymtom. Därför är det angeläget att undersöka vad som har en skyddande effekt. Att öka medkänslan med oss själva i svåra situationer har visat sig kunna påverka det psykologiska välbefinnandet. Syfte Studiens syfte är att undersöka metoder som har utvärderats med fokus på att öka självmedkänsla och förbättra det psykiska välbefinnandet. Metod Systematisk litteraturstudie som baseras på nio kvantitativa artiklar. Resultat Denna litteraturstudie visade på goda resultat på att självmedkänsla kan tränas upp med hjälp av olika interventioner. Den visade att självmedkänsla har betydelse för den psykiska hälsan och att självmedkänsla kan ha en skyddande effekt mot stress och depression. Större studier med utvärderade långtidseffekter saknas i denna studie, ändå visar resultatet att även korta interventioner har en positiv effekt. Slutsats Resultatet talar för att interventioner för att öka självmedkänsla kan användas för att öka det psykiska välbefinnandet i gruppen unga. Mer forskning om självmedkänsla med avseende på ungdomar och deras psykiska välbefinnande behövs.     Nyckelord självmedkänsla, stress, unga vuxna, ungdomar
212

Livsstilsförändringar : Faktorer som anses påverka livsstilsförändringar enligt individer som är uppe i en livsstilsförändring.

Holm, Jessica January 2017 (has links)
Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag ett växande problem, detta på grund av att många individer har en ohälsosam livsstil. Dessa sjukdomar kan dock förebyggas eller förbättras genom att individerna genomför en livsstilsförändring. Detta kan ske genom att individerna förändrar sina levnadsvanor exempelvis alkohol, fysisk aktivitet, kost och så vidare. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilka faktorer individer som är i en livsstilsförändring upplever påverka en livsstilsförändring. Detta ska studeras genom att undersöka vilka faktorer individerna som genomför en livsstilsförändring anser vara hinder, möjliggörande samt vilka yttre och inre faktorer som påverkade dem. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det genomfördes fem intervjuer på individer som är uppe i livsstilsförändringar. Dessa intervjuer transkriberades sedan för att kunna analyseras med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom det många hinder som exempelvis dåliga mat-och motionsvanor och dålig självdisciplin. Faktorer som gjorde det möjligt att genomföra en livsstilsförändring ansågs vara bra mat-och motionsvanor, socialt stöd och bra självdisciplin. Utöver dessa faktorer ansågs inre och yttre faktorer var viktiga, att de var i riskzonen för en sjukdom och själv kände att det kunde förbättra den genom en förändring eller att det tidigare gjort en liknande förändring var några av dem. Vidare presenteras även vidare forskning inom områden som forskaren anser viktiga att studera vidare.
213

Digitala spel : En kvalitativ studie om E-sportspelares erfarenheter från karriär och upplevd hälsa

Szilagyi, Ivan January 2017 (has links)
Ungdomar och unga vuxna är de främsta användarna av digitala spel och även de främsta entusiasterna av fenomenet E-sport. Spelvanor är av betydelse då studier har påvisat att det finns determinanter, både fysiologiska och psykologiska som kan påverka individens välbefinnande.Syftet med studien var att undersöka professionella E-sportspelares erfarenheter av att utöva sin sport och hur de upplever att detta påverkar hälsan. En kvalitativ metod användes och datainsamling utfördes genom intervjuer över internet. Insamlade data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar på att E-sportspelare har haft ett spelintresse sedan tidig ålder och ansett sig vara relativt skickliga i det tidigare spelen innan de valde att satsa på en karriär inom E-sport. Erfarenheter av träning och matcher påverkar den fysiska hälsan genom värk i ryggen och spänningsvärk i nacken. Att tävla inför publik har även effekt på spelarens emotionella välbefinnande där press att prestera är en påverkande determinant för hälsan. En professionell karriär inom E-sporten kräver mycket av spelarens tid och detta kan således medföra obalans mellan arbete och privatliv. Deltagarna i studien är eniga om tron på en fortsatt ökad tillväxt av intresse samt investering i E-sportsvärlden.
214

THE ASSOCIATION BETWEEN WELL-BEING AND INTEGRATION AMONG MIGRANT WOMEN IN FINLAND: A cross-sectional study using Migrant Health and Well-being Study data 2010-2012

Elfadl, Wiam January 2016 (has links)
Background Well-being is one of the pillars of human rights that represent a bio psychological construct including physical, mental and social health. Despite of the significant advances in the thinking of the concept of well-being, there remains a gap between the positive intentions to support migrants to integrate and the concrete actions of practitioners. There fore, it is important to investigate the association between well being factors and integration outcomes in the new hosting society. Aim This study aimed to analyse the association between well-being factors (traumatic experiences, quality of life, loneliness and educational level) and integration outcomes among Russian, Somali and Kurdish migrant women in Finland. Methods The analysed data was used from the Finnish Migrant and Well-being Study (Maamu). The study included 998 women with Russian, Somali and Kurdish background, aged between 18 to 64 years with at least one-year residence in Finland. Logistic regression analysis was applied to study the association for each well being factors with outcome variables, separately for the three research groups. Results Pre-migration traumatic events did not show significant association with integration outcomes. Factors affecting social integration such as good quality of life and education were shown to affect the integration outcomes. Conclusion Social integration and multicultural society are extremely important factors affecting the successful integration of migrant women. Social support decreases the acculturation stress which is strongly related to individual well being. Post-migration well-being factors showed stronger association with integration.
215

Motivation till integration : En kvalitativ undersökning om handledarnas uppfattning kring ensamkommande flyktingbarns motivation till integration

Boyev, Marat January 2019 (has links)
Flyktingpolitiken har varit ett debatterat ämne i Sverige efter den stora flyktingvåg som kom år 2015. Många av de flyktingarna var ensamkommande barn från b.la. Afghanistan, Irak och Syrien. De ensamkommande flyktingbarnen fick stöd i form av placeringar på familje- och HVB-hem där dagliga omsorgen gavs. Handledarna på HVB-hemmen har varit de ensamkommande flyktingbarnens vägledande skyddsfaktorer för integration. Syftet med studien är att ta reda på handledarnas uppfattning kring motivationen hos ensamkommande flyktingbarn gällande att integrera sig i det svenska samhället, samt till vilken utsträckning de är motiverade. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som utformning. Ett målinriktat urval har tillämpats vid ett HVB-hem i Västerås, med totalt fem respondenter som deltagande i undersökningen. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att ensamkommande flyktingbarnens motivation till integration framförallt påverkas av asylprocessen. De har förutsättningar för att kunna motiveras till en integration men då asylprocessen tar tid för att fatta beslut uppstår stress och oro hos de ensamkommande flyktingbarnen, vilket påverkar motivationen för integration i det svenska samhället. / The refugee policy has been a debated topic in Sweden since the large refugee wave in 2015. Many of the refugees were unaccompanied children from Afghanistan, Iraq and Syria among other countries. The unaccompanied refugee children received accommodation support such as placements in family homes and home-care, where daily care was provided. The purpose of the present study was to evaluate the supervisors in home for cares perception regarding motivation of unaccompanied refugee children to integrate into the Swedish society, and to what extent they are motivated. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews as a design. A targeted-oriented approach has been applied to a home for care in Vasteras, with a total of five respondents who participated in the survey. Data was analyzed through a manifest content analysis. The result shows that the unaccompanied refugee children’s motivation for integration is mainly affected by the asylum process. They have the ability to be motivated to integrate into the Swedish society, however, due to long process of an asylum decision, stress and anxiety increases among the unaccompanied refugee children, which influences the motivation to integrate into the Swedish Society.
216

En korrelationstudie av stressymptom genomförd vid en högstadieskola i Stockholm

Sundsvald-Böttiger, Katja January 2018 (has links)
There is an increase in mental illness among children and adolescents through several reports, including through the social welfare and public health authorities. Symptoms seen include sleep disorders, anxiety, bodily pain and stress-related problems. Previous research shows that the increase in mental health is greatest among girls 16-18 years. Stress in a small amount has been seen to contribute to positive effects. However, among young people, there has been a direct negative link between stress and the brain, in which the reward system has suffered. A quantitative study was conducted at a high school in Stockholm. The purpose of the study was to search for stress symptoms in relation to the school and correlations between stress symptoms based on academic, family and socio-economic factors. Variables that were also investigated in this study were correlation between stomach ache, headache, psychosomatic symptoms and school. The survey was conducted on a total of 35 out of 61 students, 60% of boys 40% of girls aged 15-16 in grades 8-9. The result shows stress among the students at school as well as several correlations between stressors in the students and gender differences. / <p>Godkännande datum: 2018-08-20</p>
217

Sjuksköterskors självskattade kunskap om antibiotika och upplevda hinder för ökad delaktighet i arbetet med rationella antibiotikaanvändning på Hallands Sjukhus / Nurses´self-assessed knowledge of antibiotics and perceived barriers to increased contribution to antibiotic stewardship at Hallands sjukhus

Lindroos, Nilla January 2018 (has links)
Introduktion: Antibiotikaresistens är ett ökande globalt problem som på sikt påverkar möjligheterna till effektiv sjukvård. Insatser mot ökad antibiotikaresistens genomförs på flera håll i världen men sjuksköterskor har inte i någon större utsträckning varit involverade. På senare år har deras roll dock börjat diskuteras allt mer. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors skattade kunskap om antibiotika och mikrobiologi samt upplevda hinder för ökad delaktighet i arbetet med rationell antibiotikaanvändning inom slutenvården. Metod: En enkät skickades till omkring 700 sjuksköterskor på slutenvårdsavdelningar i Region Halland. De ombads att skatta sin kunskap om antibiotika och mikrobiologiska odlingar, att besvara frågor om egna erfarenheter kring dessa områden samt ange vilka hinder de såg för ökad delaktighet. Resultat: 171 sjuksköterskor (24 procent) besvarade enkäten. Majoriteten av sjuksköterskorna skattade sin kunskap om antibiotika och mikrobiologiska odlingar som god. Flest sjuksköterskor bedömde sin kunskap som låg rörande laboratoriets olika hantering av odlingar och läkemedelshantering gällande antibiotika. Otillräcklig kunskap hos sjuksköterskor och hög arbetsbelastning var de hinder för ökad delaktighet som flest uppgav. Slutsats: Än högre kunskap hos sjuksköterskorna kan påverka deras möjligheter att vara delaktiga i patientens antibiotikabehandling då högre kunskap visade sig påverka samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor positivt. De sjuksköterskor som skattade sin kunskap om antibiotika som låg ansåg dessutom i högre utsträckning att otillräcklig kunskap var ett hinder för ökad delaktighet. Mer utbildade och delaktiga sjuksköterskor kan vara nyckeln till en smartare antibiotikabehandling och kan innebära att riskerna för onödigt bred eller lång behandling minskar och därmed minskar riskerna för negativa konsekvenser för patienten.
218

In Pursuit of Weights For CALY : Exploring Methods for Measuring And Calculating Capability Adjusted Life Year Weights

Meili, Kaspar January 2017 (has links)
No description available.
219

Food hypersensitivity among schoolchildren : prevalence, Health Related Quality of Life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies, Thesis XVIII

Strinnholm, Åsa January 2017 (has links)
Background The prevalence of reported food hypersensitivity among children has increased in Western countries. However, the prevalence varies largely due to differences in methods used in different studies. Double-blind placebo-controlled food challenge (DBPCFC) is the most reliable method to verify or exclude food hypersensitivity. The use of double-blind food challenges is increasing in clinical praxis, but since the method is time- and resource consuming it is rarely used in population-based cohort studies. There is a lack of knowledge on how adolescents and mothers experience participation in double-blind placebocontrolled food challenges and to what extent the food is reintroduced after a negative challenge. While several studies have described the impact of IgEmediated food allergy on Health-Related Quality of Life (HRQL), few studies have described HRQL among children with other food hypersensitivity phenotypes. Aim The aim of this thesis was to estimate the prevalence of reported food hypersensitivity, associated risk factors, and symptom expressions among schoolchildren. We also examined HRQL among children with total elimination of cow’s milk, hen’s egg, fish or wheat due to food hypersensitivity as a group compared with children with unrestricted diet, and after we categorised the children with eliminated foods into different phenotypes of FHS. Finally, adolescents’ and mothers’ experience of DBPCFC was examined as well if the food had been reintroduced. Methods Three studies were based on the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) paediatric cohort II. The cohort was recruited in 2006 when all children in first and second grade (7-8 years) in three municipalities in Norrbotten were invited to a parental questionnaire study and 2,585 (96% of invited) participated. The questionnaire included questions about food hypersensitivity, asthma, rhinitis, eczema and possible risk factors. The children in two municipalities were also invited to skin prick testing with 10 airborne allergens, and 1,700 (90%) participated. Paper I is based on this initial survey of the cohort. Four years later, at age 11-12 years, the cohort was followed up using the same methods and with the same high participation rate. At the follow-up, 125 children (5% of the cohort) reported total elimination of cow’s milk, hen’s egg, fish or wheat due to food hypersensitivity. These children were invited to a clinical examination and to complete a generic (KIDSCREEN-52) and a diseasespecific HRQL questionnaire (FAQLQ-TF) (n=75). Based on the clinical examination the children were categorised into different phenotypes of food hypersensitivity: current food allergy, outgrown food allergy and lactose intolerance. In addition, a random sample of children with unrestricted diet from the same cohort, answered the generic questionnaire (n=209). Paper II is based on this HRQL study. Children categorised as having current food allergy were invited to a further evaluation including DBPCFC. Eighteen months after the challenges, these children were interviewed about their experiences during and after the challenge (n=17). Paper III is based on these interviews. Paper IV was based on interviews with mothers to children referred to a paediatric allergy specialist for evaluation of food allergy using DBPCFC (n=8). In the two interview studies results were analysed using qualitative content analysis. Results At age 7-8 years, the prevalence of reported food hypersensitivity was 21%. Food hypersensitivity to milk, egg, fish, wheat or soy was reported by 10.9% and hypersensitivity to fruits or nuts by 14.6%. The most common essential food to trigger symptoms was milk, reported by 9%. The most frequently reported food induced symptoms, were oral symptoms mainly caused by fruits, followed by gastrointestinal symptoms mainly caused by milk. The risk factor pattern was different for food hypersensitivity to milk compared to hypersensitivity to other foods. No significant difference in distribution in generic or disease-specific HRQL was found among children with reported total elimination of milk, egg, fish and/or wheat due to FHS compared to children with unrestricted diet. However, a trend indicated that the disease-specific HRQL was most impaired among children with current food allergy compared to children with outgrown food allergy and lactose intolerance. The proportion of poor HRQL defined as ≥75 percentile was significantly higher among children with current food allergy than the other phenotypes. A DBPCFC was an opportunity for the adolescents and the mothers to overcome the fear of reactions to food that had been eliminated for a long time. After the challenge, when the food was partially or fully reintroduced, socializing became easier and both adolescents and mothers experienced more freedom regarding food intake. A negative challenge was not consistently associated with reintroduction of the food. Reasons for reintroduction failure were fear of allergic reactions, that the adolescent did not like the taste of the food, or that living with an elimination diet was considered as normal. Conclusion In this population-based study, one in five of children at age 7-8 years reported food hypersensitivity to any food. The generic HRQL was similar among children with and without food hypersensitivity. However, poor disease-specific HRQL was more common among children with current food allergy compared to children with other FHS phenotypes. If the tested food was reintroduced after a DBPCFC, both adolescents and mothers described a changed life with less fear, and that life had become easier regarding meal preparations and social events. As reintroduction failure was present despite a negative food challenge, follow-ups and evaluations of food reintroduction should be performed independent of the outcome of a food challenge. / Bakgrund Andelen barn med rapporterad födoämnesöverkänslighet har ökat. Prevalensen varierar mycket beroende på var studien genomförts och vilka metoder som använts. Dubbel-blinda placebo-kontrollerade födoämnesprovokationer (DBPCFC) är den mest tillförlitliga metoden för att utesluta eller verifiera födoämnesöverkänslighet. I klinisk praxis används DBPCFC alltmer, men eftersom metoden är resurskrävande används den sällan i populationsbaserade studier. Det saknas kunskap om mödrars och tonåringars egna upplevelser av att delta i DBPCFC och i vilken utsträckning livsmedlet återintroduceras efter en negativ provokation. Studier har beskrivit IgE-medierad födoämnesallergi och dess påverkan på hälsorelaterad livskvalitet men det saknas studier om livskvalitet bland barn med andra fenotyper av födoämnesöverkänslighet. Syfte Syfte med avhandlingen var att undersöka rapporterad förekomst av födoämnesöverkänslighet, riskfaktorer och symtomyttringar bland skolbarn. Vi har även studerat hälsorelaterad livskvalitet bland barn som helt eliminerat baslivsmedel, som hel grupp jämfört med barn utan eliminerad föda, samt efter att barnen kategoriserats i olika fenotyper av födoämnesöverkänslighet. Ett ytterligare syfte var att beskriva ungdomars och mödrars upplevelser, konsekvenser av DBPCFC samt i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. Metod Tre studier baseras på en barnkohort som rekryterades 2006 inom OLIN studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten). Kohorten innefattade alla barn i årskurs 1 och 2 (7-8 år) i Luleå, Kiruna och Piteå där 2585 (96 % av de inbjudna) deltog i en föräldrabesvarad enkät. Enkäten innehöll frågor om födoämnesöverkänslighet, astma, rinit, eksem och möjliga riskfaktorer. Barn från Kiruna och Luleå inbjöds även till pricktest med 10 luftburna allergen och 1700 (90 %) deltog. Artikel I baseras på denna initiala enkätstudie. Fyra år senare följdes kohorten upp med samma metoder och höga deltagande. Totalt 125 barn (5 % av kohorten) uppgav total elimination av mjölk, ägg, fisk och/eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning och 94 barn deltog. Sjuttiofem (80 %) av dessa barn besvarade hälsorelaterade livskvalitetsfrågor innefattande det generiska mätinstrumentet KIDSCREEN-52 samt det sjukdomsspecifika frågeformuläret FAQLQ-TF. Frågeformuläret KIDSCREEN-52 skickades även till ett slumpurval av barn utan eliminationskost från samma kohort, och 209 barn (65 %) deltog. Artikel II baseras på denna hälsorelaterade livskvalitetsstudie. Baserat på den kliniska undersökningen kategoriserades barnen med eliminerad kost i olika fenotyper av födoämnesöverkänslighet: pågående födoämnesallergi, utläkt födoämnesallergi och laktosintolerans. De barn som bedömdes ha pågående födoämnesallergi inbjöds till DBPCFC. Arton månader efter provokationen intervjuades deltagarna om sina upplevelser av provokationen och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. Artikel III baseras på dessa intervjuer. Den fjärde studien baseras på intervjuer av mödrar vars barn remitterats till en pediatrisk barnallergolog för utredning av misstänkt födoämnesallergi med DBPCFC. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid 7-8 år var prevalensen av rapporterad födoämnesöverkänslighet 21 %. Överkänslighet mot basföda (mjölk, ägg, fisk, vete eller soja) rapporterades av 10.9% och 14.6% uppgav att de reagerade på frukt eller nötter. Klåda i munnen var det vanligaste rapporterade födoämnesutlösta symtomet som huvudsakligen orsakades av frukt. Det näst vanligaste symtomet var mag- och tarmbesvär, huvudsakligen orsakat av mjölk. Riskfaktormönstret för födoämnesöverkänslighet mot mjölk skiljde sig från överkänslighet mot andra födoämnen. Vi fann ingen statistiskt signifikant skillnad i generisk eller sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet mellan barn som helt eliminerat mjölk, ägg, fisk eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet jämfört med barn utan eliminerad kost. En trend indikerade att barn med pågående födoämnesallergi hade sämre sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet jämfört med barn med utläkt födoämnesallergi eller laktosintolerans. Dålig livskvalitet, definierat som den ≥75e percentilen i det sjukdomsspecifika frågeformuläret, var vanligast hos barn med pågående födoämnesallergi. Deltagande i DBPCFC var en möjlighet för tonåringar och mödrar att övervinna rädslan för födoämnesorsakade symtom. I de fall då det testade livsmedlet helt eller delvis återintroducerades efter provokationen, upplevde både tonåringarna och mödrarna att det sociala umgänget blev lättare och att de inte längre behövde ha samma kontroll över födoämnesintaget. Ett negativt provokationsutfall resulterade inte alltid i att det testade livsmedlet återintroducerades i kosten. Orsaker till att inte återintroducera födoämnet var rädsla för allergiska reaktioner, att livsmedlet inte smakade gott och att det upplevdes som normalt att leva ett liv utan det eliminerade livsmedlet. Slutsats Vart femte barn rapporterade någon form av födoämnesöverkänslighet i denna populationsbaserade studie. Det var ingen signifikant skillnad i generisk livskvalitet mellan barn med och utan födoämnesöverkänslighet men barn med pågående födoämnesallergi tenderade att ha sämre sjukdomsspecifik livskvalitet jämfört med barn med utläkt födoämnesallergi och laktosintolerans. De deltagare som återintroducerade det testade livsmedlet efter provokationstestet upplevde att livet var mindre begränsat jämfört med innan provokationen. Alla återintroducerade inte det testade livsmedlet trots en negativ provokation, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering av födoämnesprovokationer.
220

Skolkuratorernas hälsofrämjande arbete : En kvalitativ studie om skolkuratorernas hälsofrämjande arbete i Eskilstuna

Arogén, Andreas January 2018 (has links)
Skolans miljö en är avgörande faktor för folkhälsoarbete, därför är hälsofrämjande arbete i skolan viktigt att belysa. Eleverna drabbas av stress, depressioner och ökade kunskapskrav. Bestämningsfaktorer som livsstil, trygga miljöer samt sociala nätverk påverkar en individs psykiska hälsa. Skolkuratorerna ansvarar mest av all personal på skolan för det hälsofrämjande arbetet. För att främja hälsan i skolarbetet är det av betydelse att identifiera hur skolkuratorerna arbetar.Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer i Eskilstuna Kommun arbetar med att främja psykisk hälsa för barn i årskurs 7-9. En kvalitativ studiedesign och en manifest innehållsanalys har använts för att uppnå syftet med studien. Skolkuratorerna i Eskilstuna kommun har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.Kuratorernas arbete styrs utifrån styrdokumentet Elevhälsan. Samarbete tillsammans med personal som skolsköterskor anses viktigt. Kuratorernas arbete med eleverna styrs kring helheten. Trivsamma miljöer, aktiviteter samt att umgås tillsammans med eleverna är något som är av betydelse. Akutsamtalen tar upp för mycket tid i det dagliga arbetet, vilket även tidigare studier belyser. Studiens slutsats visar att Elevhälsans alla resurser behöver vara mer tillgängliga på skolorna än de är i dagsläget. Den stora kuratorsträffen som sker månadsvis behöver också en samordnare för att ge den respons som behövs.

Page generated in 0.0722 seconds