Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT.   Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där sjukskrivningar på grund av psykiska besvär ökar mest samtidigt som prognoser pekar på en ökad lärarbrist de kommande 20 åren. Syftet med denna studie var att redogöra för arbetssituationen bland lärare utifrån psykosociala arbetsmiljöfaktorer samt undersöka förekomsten av och eventuella samband mellan arbetsrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Studien syftade även till att identifiera vilka psykosociala faktorer som hade störst inverkan på den arbetsrelaterade stressen. För studien användes en kvantitativ metod där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av lärare från grundskolan. Den insamlade datan redogjordes i form av frekvenstabeller samt analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning samtidigt som de flesta ansåg sig ha goda möjligheter att påverka arbetet samt upplevde ett starkt socialt stöd. Många respondenter upplevde en bristande delaktighet vid organisationsförändringar samt små möjligheter till vila och återhämtning under och efter arbetstid. En positiv korrelation identifierades mellan arbetsrelaterad stress och antal psykosomatiska besvär. De psykosociala med starkast inverkan på den arbetsrelaterade stressen var arbetsbelastning samt möjlighet till vila och återhämtning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin Känsla Av SaMmanhang (KASAM).

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever arbetsmiljö samt lärande på arbetsplatsen. Denna studie har en kvalitativ ansats och grundar sig på fyra deltagare från en högskolas chefer från olika akademier, med fyra genomförda, strukturerade intervjuer. De chefer som deltog hade sedan tidigare erfarenhet av olika ledarskapsroller samt arbetat på högskolan i flera decennier. För genomförandet av studien inspirerades forskarna av kvalitativ innehållsanalys för tolkningar av intervjuerna. Intervjuer genomfördes både verbalt samt digitalt. De teoretiska begrepp som användes för tolkning av studiens resultat var; Det salutogena perspektivet, KASAM, organisatoriskt lärande, kollektivt lärande, informellt- och formellt lärande. Resultatet som framkom i denna forskningsstudie var att samtliga chefer upplever god och trivsam arbetsmiljö och anser stöd från både kollegor samt HR som mycket god. Krav, mål och visioner är något cheferna ständigt måste förhålla sig till. De senaste decennierna har kraven ökat, vilket lett till att allt fler chefer upplever stor tidsbrist för att följa upp det som förvänta uppfyllas på arbetsplatsen. I intervjuerna framkom även att cheferna hade olika synsätt på hälsa, hur de förhåller sig till lärandet på arbetsplatsen samt hur de upplever att ha flera roller samtidigt som chef, lärare samt forskare. Känsla av sammanhang samt kontinuerligt lärande tycks vara en förutsättning för en god arbetsmiljö, ökad trivsel samt ökad gemenskap på arbetsplatsen. Som slutsats anser vi utifrån ett pedagogiskt perspektiv att arbeta hälsofrämjande och uppmärksamma att vara hänsynstagande av medarbetares behov för en trygg och stabil arbetsplats är prioriterade. Det övervägande resultatet av denna studie handlar om gemenskap, att avsätta tid för sina kollegor, samtala och skapa en god arbetsrelation med varandra. Det i sin tur ökar upplevda arbetsmiljön och lärandet som utmynnar i en bättre hälsa.

Att gå i pension kan innebära för- och nackdelar för individen då det ges möjligheter till mer fritid och större frihet, men kan även innebära avsaknad av ett socialt deltagande vilket kan påverka den psykosociala hälsan och välbefinnandet. Den äldre befolkningen i Sverige utgör en stor del av befolkningsmängden och förväntas öka kommande år vilket betyder att de äldres hälsa kommer att påverka folkhälsan än mer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pensionärer upplever övergången från yrkesverksam till pensionär i relation till deras psykosociala hälsa och välbefinnande. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex studiedeltagare och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna upplever övergångsprocessen från yrkesverksam till pensionär som förhållandevis oproblematiskt i relation till hur de upplever sin hälsa. Deras psykosociala hälsa och välbefinnande anses ha ökat eller är densamma som tidigare. Det kan vara svårt att känna meningsfullhet i vardagen och att utmanas intellektuellt genom mental stimulans. Deltagarna är tillfredsställda med det sociala deltagande de har idag men anser att det har skett en strukturförändring i det sociala kontaktnätet. Slutsatsen är att eget ansvar och egenmakt över sin livssituation är två viktiga faktorer för att upprätthålla ett gott välbefinnande och en god psykosocial hälsa efter pensionering.

I början på 90-talet sökte ca 84 000 flyktingar asyl i Sverige, historiskt var det en av dem största flyktingvågen i Sverige innan 2015. Under 2015 uppstod en liknande situation som under 90-talet, ett stort antal flyktingar immigrerade till Sverige. Vid slutet på 2015 hade ca 162 877 personer immigrerat och sökt asyl i Sverige. Faktorer som påverkar integrationsprocessen är viktiga för att minska ojämlikhet i hälsa. Eftersom en misslyckad integration kan leda till segregation, utanförskap och psykisk ohälsa. Studien utfördes på 90-talets flyktinginvandrare, eftersom flyktinginvandrare är en grupp i samhället som riskerar sämre hälsa samt har upplevelser som är värda att fånga. Därmed är studiens syfte att studera vilka faktorer flyktinginvandrare i Sverige under 90-talet upplevde som positiva respektive negativa under integrationsprocessen. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av sex flyktinginvandrare som flytt till Sverige på grund av politiska och religiösa skäl från Colombia, Peru och Iran under 90-talet. Samtliga intervjupersoner är medlemmar i en svensklatinamerikansk kyrka i Stockholm. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. Kvalitetskriterierna tillförlitlighet och de etiska principerna har följts igenom hela studien. Resultatet visar att faktorer som arbete, språk, och socialt nätverk är faktorer som underlättar integrationsprocessen. Medan faktorer som ojämlikhet inom arbetslivet, ojämlikhet inom skolan och brist på språkkunskap försvårar och förlänger integrationsprocessen. De negativa faktorer medför även en känsla av diskriminering som enbart upplevs grunda sig i deras etniska bakgrund.

Syfte och Frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieungdomars motiv i form av motivområden för att vara fysiskt aktiva respektive för att inte vara fysiskt aktiva. Frågeställningarna var: (1) Vilka motivområden har stark anknytning till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv och (2) Finns det någon signifikant könsskillnad i något av motivområdena? Metod 105 ungdomar (47 flickor och 58 pojkar) i åldern 16-22 år från en gymnasieskola i västra Stockholmsområdet besvarade två enkäter med påståenden om motiv till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv. Motiven delades in i 11 motivområden och därefter genomfördes en deskriptiv analys i samband med elimineringen av extremvärden där man undersökte hur stark anknytning varje motivområde hade till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv. Ett Mann Whitney U test genomfördes för att undersöka om det fanns någon signifikant könsskillnad (p=0,05). Resultat Motivområdena Välbefinnande kortsiktigt, Välbefinnande långsiktigt, och Lugnande motiv hade stark anknytning till att vara fysiskt aktiv. Även om det inte förekom någon stark anknytning i något av motivområdena till att inte vara fysiskt aktiv, så hade Tidsrelaterade motiv starkast anknytning för både flickor och pojkar. Resultatet visade även att Tävlingsmotiv var ett starkare motiv för pojkarna än flickorna för att vara fysiskt aktiv (p=0.003) samt att Hälsorisker som motiv var ett starkare motiv för flickorna än pojkarna (p=0,041) för att inte vara fysiskt aktiv. Slutsats Resultatet i den här undersökningen gav indikationer att vissa motiv kan påverka varför gymnasieungdomar är fysiskt aktiva samt varför de inte är fysiskt aktiva, men resultaten löper stor risk för att bero på slumpen på grund av massignifikansproblematiken. Motiv till att inte vara fysiskt aktiv hade i samtliga fall lägre medianvärden än motiv till att vara fysiskt aktiv.

Abstract   Hansson, A. (2017). The experience of demands, control and social support among a group of health care providers in Central Sweden - a cross sectional study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden. Background: In Sweden, employees who work within health and social care is the largest occupational group and is also the group which accounts for the highest number of illness cases. Work in health care often means a variety of psychosocial workloads such as high demands, low control and lack of social support. Aim: The aim of the study was to examine the experiences and/or presence of demands, control and social support among nurses and home care workers in their daily work in health care in a municipality in central Sweden. Method: The study included 44 participants, 12 nurses and 32 home care workers. In a quantitative cross-sectional study, data was collected by use of a questionnaire designed by the author for the aim of the study. Participants reported their age, gender, working years and working hours, and answered questions about the experience and/or presence of demands, control and social support in their daily work. Results: The majority of the respondents experienced social support at their workplace. However, respondents 44 years or younger, did rarely/did not experience high work demands from managers or colleagues. Employees who worked more irregular hours experienced more often that they achieved expectations of what should be done from the care takers and their relatives. Respondents who had worked as caregivers 10 years or more, felt that their working hours were governed by the needs of care taker. Conclusion: The results show that an inadequate psychosocial work environment, with high demands, low control and lack of social support, was not experienced and/or a present problem among the majority of the respondents. Further research and knowledge is needed on how the perception of demands, control and social support at work has an impact on the self-perceived health of municipal employees within the health care sector since the work leave due to illness in this sector in Sweden continues to rise. Keywords: Demand, control and support, Public Health, Psychosocial Working Environment.

Parents experience many stressful situations when their child is ill and needs medical care, irrespective of the child’s age, diagnosis or the severity of the illness. Poor sleep quality and negative mood decrease the parents’ ability to sustain attention and focus, to care for their ill child, and to cope with the challenges they face. The overall aim of this thesis was to evaluate sleep, mood, cortisol response, and sense of coherence (SOC) in parents caring for children in need of medical care, and to identify factors that may influence parents’ sleep. This thesis includes four original studies; two of these are quantitative, prospective, descriptive and comparative studies including parents (n=82) accommodated in six pediatric wards with their ill child, using questionnaires and sleep logs to measure sleep, mood and SOC, and saliva cortisol to measure cortisol response. A follow-up was performed four weeks later at home, after hospital discharge. The other two studies are qualitative, inductive and explorative interview studies, including parents (n=12) staying overnight with their preterm and/or ill infant in three neonatal intensive care units, and parents (n=15) with a child receiving hospital-based home care in two pediatric outpatient clinics. The interviews were analyzed with a phenomenographic method. Being together with one’s family seems beneficial for sleep and may decrease stress. The ability to stay with the child, in the hospital or at home, was highly appreciated by the parents. When caring for a child with illness, parents’ sleep quality was sufficient in the hospital; however, sleep quality improved further (p&lt;0.05) at home after discharge. The parents reported frequent nocturnal awakenings in the hospital caused by the child, medical treatment and hospital staff. Concern and anxiety about the child’s health, and uncertainty about the future were stressors affecting the parents’ sleep and mood negatively. The parents had lower (p=0.01) morning awakening cortisol levels in the pediatric ward compared to at home, and parents accommodated for more than one night had lower (p&lt;0.05) post-awakening cortisol levels compared to parents staying their first night. The findings of this thesis conclude that being together as a family is important for the parents’ sleep. The ability to be accommodated in the hospital and gather the family around the child may have given the parents time for relaxation and recovery, that in turn may lead to a less stressful hospital stay. When it is beneficial for the child, the whole family should be included in the pediatric care. Moreover, pediatric nurses must acknowledge parents’ sleep, in hospital and at home. Medical treatment and care at night should be scheduled and sleep promoted for the parents in order to maintain health and well-being in the family. / <p>The electronic version of the thesis is a corrected version of the printed thesis.</p><p>This thesis has also been funded by <em>Barnklinikens 60-årsfond, Filip SchelinsStiftelse, Riksföreningen för barnsjuksköterskor</em> and <em>Synskadades Riksförbund (Lyckopenningen)</em>.</p>

Background: Hereditary angioedema (HAE) due to C1-inhibitor deficiency, type I and II, is a rare disease with an estimated prevalence of 1/50,000. Angioedema in the larynx can be life threatening and angioedema in the abdomen and skin can give severe and disabling pain. Data on patients with HAE in Sweden were scarce before our study. Aim: To study the prevalence of HAE, and to investigate clinical manifestations, treatments, and Health-Related Quality of Life (HR-QoL) in adults and children in Sweden. Method: In studies, I and II, all patients received a written questionnaire followed by a phone interview with questions about clinical manifestations, medication, sick leave and QoL. In study III the patients completed EuroQol 5 Dimensions 5 Levels (EQ-5D-5L) questionnaires for both the attack-free state (EQ5D today), and the last HAE attack (EQ5D attack). Questions were also asked about sick-leave. In study IV all adults received questionnaires with EQ-5D-5L and RAND-36, Angioedema Quality of Life instrument (AE-QoL), and Angioedema Activity Score (AAS) form, and questionnaires on sick leave and prophylactic medication. Results: We identified 146 patients, 110 adults and 36 children with HAE, type I (n=136) or II (n=10), giving a minimal HAE prevalence of 1.54/100,000. For adults, the median age at onset of symptoms was 12 years and median age at diagnosis was 22 years. Median age at onset of symptoms for children was 4 years and at diagnosis 3 years. During the previous year, 47% of adults experienced at least 12 attacks, 21% 4-11 attacks, 11% 1-3 attacks, while 22% were asymptomatic. For children, the corresponding figures were about the same. The median number of attacks in those having attacks was 14 in adults and 6 in children last year. Adult females reported on average 19 attacks the previous year versus nine for males. Irrespective of location nine out of 10 reported pain. Trigger factors were experienced in 95 % of adults and 74 % of children. Plasma-derived C1-inhibitor concentrate (pdC1INH) had a very good effect on acute attacks. Long-term prophylaxis with androgens and pdC1INH reduced the annual attack frequency by more than 50 %. Of the children’s parents, 73% had been on parental leave to care for the child due to HAE symptoms. Health and QoL were generally rated as good. In study III 103 of 139 responded and reported an EQ5D today score that was significantly higher than the EQ5D attack score. Attack frequency had a negative effect on EQ5D today. Children had significantly higher EQ-5D-5L than adults. Forty four percent had been absent from work or school during the latest attack. In study IV 64 of 133 adults responded. The most affected HR-QoL dimensions in EQ-5D-5L were pain/discomfort and anxiety/depression, in RAND-36 energy/fatigue, general health, health transition, pain, and in AE-QoL fears/shame and fatigue/mood. Females had significantly lower HR-QoL in RAND-36 for general health and energy/fatigue. There was an association between AAS and EQ-5D-5L/RAND-36 (except physical function) /AEQoL. There was no significant difference in HR-QoL in patients with and without prophylactic medication. Conclusion: The minimal prevalence of HAE type I and II in Sweden is 1.54/100,000. Median age at onset was 12 years. Adult females had twice as many attacks as males, adults had also twice as many attacks as children. For acute treatment, pdC1INH had a very good effect. For long term prophylaxis, androgens and pdC1INH had good effect. The most affected HR-QoL dimensions in EQ-5D-5L were pain/discomfort and anxiety/ depression, in RAND-36 energy/fatigue, general health, health transition and pain, and in AE-QoL fears/shame and fatigue/mood. Children reported better HR-QoL than adults. AE-QoL is more disease-specific in HAE than the generic instruments EQ-5D-5L and RAND-36. However, the latter highlights the pain aspect, whereas AE-QoL does not. Patients with high disease activity should thus be considered for more intensive treatment to improve their HR-QoL.

Bakgrund: HIV är en obotlig virussjukdom som främst smittar via oskyddat samlag, blod och orena nålar. Dagens läkemedelsbehandlingar har gjort att allt fler överlever och kan leva ett normalt liv. Trots bättre sjukdomsprognos så visar studier att den psykiska ohälsan bland HIV-positiva män ökar. Samhällets stigmatiseringar skapar hinder i vardagen vilket gör det svårt för männen att acceptera sig själva. Självföraktet leder till negativa självuppfattningar som blir till ett psykiskt lidande som männen har svårt att hantera.  Syfte: Syftet med studien var att belysa HIV-positiva mäns psykiska upplevelser av att bära på en obotlig sjukdom och deras kamp med att acceptera sin situation.  Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av män. En manifest innehållsanalys användes vid analys av data. Resultat: Männen upplevde både psykiskt lidande och välbefinnande av sjukdomen. Lidandet beskrivs genom svårigheter med att acceptera sig själv men även genom negativt bemötande och attityder från omgivningen. Välbefinnande kunde männen känna genom positivt stöd från omgivningen, men den viktigaste faktorn var att de accepterade sig själva. Genom självacceptans så kunde männen lämna sitt tidigare destruktiva liv och istället våga se framåt och hjälpa andra.  Slutsats: Lidandet som männen kände var förknippat med negativa tankar om sjukdomen, men även genom fördomar och förakt från omgivningen. Det bidrog till känslor av rädslor, ångest och hat mot sjukdomen. För att kunna känna välbefinnande krävdes det att männen fick positivt stöd från omgivningen men det viktigaste var självacceptans. Genom självacceptans så infann sig känslor av befrielse, trygghet och livskraft inför framtiden. Det är viktigt att som sjuksköterska ha ett öppet och följsamt förhållningssätt där männens livsvärld och livssituation tas i bejakande för att kunna bidra till känslor av hälsa och välbefinnande.