Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om. Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena.

Den 2 oktober kom den svenska regeringen med nya förslag om att avskaffa krav på användning av digitala verktyg i förskolans läroplan samt att förskolans utbildning i huvudsak ska vara skärmfri (Regeringskansliet, 2023). I samhället har det funnits delade meningar om huruvida digitaliseringen har en plats i förskolan, vilket har bidragit till debatt gällande barns skärmtid och skärmanvändning. Den här studien har syftat till att undersöka förskollärares erfarenheter gällande användningen av digitala verktyg i förskolan samt deras upplevelser av diskussionen om en i huvudsak skärmfri förskola.Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, med en föreställning om att allt samexisterar och att människan konstrueras utifrån ett givet sammanhang (Alford, 2012). Då syftet var att undersöka förskollärares perspektiv genomfördes studien utifrån en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Totalt fem förskollärare medverkade och det insamlade materialet från intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att de förskollärare som medverkade i studien upplevde att det finns en okunskap i samhället om hur digitala verktyg används i förskolans kontext. Det framträdde även en föreställning om att användning av digitala verktyg i förskolan kan vara gynnsamt för barns utveckling och lärande om det används utifrån ett pedagogiskt syfte. Vidare synliggjordes det hur förskollärarna upplevde att digitala verktyg och digitalisering är en del av barns erfarenhetsvärld samt att digital kompetens är viktig för barns framtid.