Sedan år 2011 har söktrycket till det estetiska gymnasieprogrammet sjunkit med nära 32% enligt Skolverket. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i den svenska musikbranschen ökat med 43% över samma tidsperiod, mellan åren 2011 och 2015. Tidigare forskning visar att en utbildningsnorm växt fram i den svenska skolan i linje med så kallade rätta gymnasieval. I denna uppsats har gymnasieelever från ekonomiskt samt estetiskt program, genom fokusgruppsamtal som metod, fått berätta om hur de tror att deras omgivning och bakgrund kan ha format deras syn på estetiskt gymnasieprogram och musik som yrke. Eleverna märker enligt dem själva denna förändring i söktrycket. Ett av de viktigaste resultaten är att gymnasieeleverna som medverkade i undersökningen har en svag bild av vilka yrken som ryms inom musikbranschen. Resultatet tyder även på att det estetiska programmet präglas av lågt anseende, och ett generellt rykte att vara lättare än andra gymnasieprogram, och att detta lockar mindre ambitiösa elever som helst vill ha roligt under gymnasietiden. Detta skulle enligt respondenterna bygga på tron om att utövande av en kulturell hobby på skoltid inte stimulerar till lärande på samma sätt som ett gymnasiegemensamt ämne. I analys- samt diskussionskapitlen kommenterar jag resultaten med hjälp av tidigare forskning samt Bourdieus teorier om kapital och habitus. Dessa teorier används för att studera de typer av kapital respondenterna värderar högt respektive lågt, samt deras livsbakgrunders påverkan på deras val.

The aim of this disseration is to find a place for the rise and development of a firm operating on the real estate market. This is achieved on the basis of the real estate market analysis and its opportunities in the perspective of current economic problems. There are two main topics in this thesis: the first one concerns the real estate market and the second one concerns the business plan. The theoretical approach both to the real esate market and the business plan is presented in the theoretical part. In the applicational part is firstly analysed the Czech real esate market, which is folloved by the business plan of United Project Management company.

Many authors and scholars since the late 60th and onwards have highlighted the textiles of Karin Bergöö Larsson as extremely modernistic and innovative for the time but few facts have been delivered to support this observation in terms of details of patterns and motives. Is it possible to identify and describe what has been declared as modernistic? What does Karin’s preferences for material, technique, pattern and motives tell us about her values and attitudes towards textile as applied art and as art?       The collection of Karin’s original textiles at the Carl Larssongården, including a total of 151 objects, is investigated statistically regarding materials, techniques and colors. Furthermore, a limited selection of 20 textiles are investigated more profoundly focusing on Karin’s skills in handling different embroidery and weaving techniques in an artistic innovative way.       My research indicates that Karin was more interested in innovative design rather than to preserve and transmit traditional crafts. Patterns and motives most frequently occurring in Karin’s repertoire can either be traced back to peasant art or characterized as influenced by the modernist movement – or both, combined in the same work. Technically Karin is constantly experimenting, developing and expanding her skills outside her comfort zone. She adopts a large number of traditional stitches in different combinations in addition to stitches invented by herself. The way in which she applicates embroidery and weaving techniques together with an artistic design reflecting contemporary art and influences from abroad is the key to what makes Karin exceptionally modernistic, up to date and even far ahead.