<p>Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.</p>

<p>Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.</p>

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.

Denna undersökning har fokus på frågor i relation till att professionella konstnärer är verksamma skolor som en del av att infria läroplanernas övergripande kulturuppdrag. Här problematiseras vad konstnärerna genom sin praktik kan tillföra skolan. Data till undersökningen baseras på erfarenheter av arbeten där barn och ungdomar har arbetat med konstnärer. Med en diskursanalytisk ansats undersöks hur olika aktörer beskriver konstnärers arbete i skolan.Citat ur statliga och kommunala styrdokument som rör samarbeten mellan skola och konstnärer återges i undersökningen, samt något om forskning om estetik i skolan. Projektet Skapande skola är ett av exemplen som beskrivs genom data som insamlats för att se vilken kompetens konstnärer kan behöva för att verka som konstnärer i skolan.Undersökningen lyfter fram fyra diskursiva förslag på positioner som beskriver hur konstnärer kan bidra till kunskap inom skolans ram. De fyra förslagen lyder;1. Konstnären som ögonöppnare (gör att andra elever och andra saker, än vanligtvis blir synliga, och att nya tankar tar form)2. Konstnären som pausfågel (gör så att lärare och elever i skolan får ett avbrott i den vardagliga undervisningen).3. Konstnären som specialist (gör så att eleverna får tillgång till nya material och tekniker och till ett nytt yrkesområde)4. Konstnären som samhällsguide (gör så att eleverna orienterar sig ut mot samhället).Genom beskrivning av vad konstnären kan bidra med i form av estetisk kunskap genom estetiska lärprocesser, syftar undersökningen till förståelse för konstnärens yrkesidentitet i skolans sfär. Diskurspositionerna kan sägas legitimera konstnärens verksamhet som komplement till ordinarie estetisk undervisning och i det övergripande kulturuppdraget inom alla skolans ämnesområden. / This investigation focuses on issues that arise when professional artists work in schools as part of a course of study to meet national curriculum programmes of study requirements and cultural education attainment targets.This thesis examines what artists can contribute to schools through their artistic residencies.The data for this study is based on experiences from artistic work with children and young people during artist residencies in schools and colleges. A discourse analytical approach has been used to investigate how different actors describe artists’ work in schools and colleges.Quotes from national and council policy documents on topics related to programmes that involve schools and artists can be found in this study, as well as selected research on aesthetics in schools.This study highlights four discursive suggestions of positions that describe how artists can contribute to knowledge within the realm of schools and colleges.The four discursive suggestions of positions are as follows:1.The artist as a catalyst (eye-opener) for new ways of thinking.2.The artist as a “break in routine”.3.The artist as a specialist. Gives access to new techniques or professional fields.4.The artist as a guide to society.Through describing what artists can contribute in the form of aesthetic knowledge and aesthetic learning processes, the aim of the study is to understand the artists’ professional identity in the educational sphere. The discursive positions one can say legitimises artists’ activities in schools as a complement to regular aesthetic teaching and in the overarching cultural attainment targets in all subject areas. / <p></p><p></p>