I december 2016 publicerade den svenska regeringen ett förslag om en skatt på flygresor. Med stöd av empiriskt material från andra länder inom EU där liknande flygskatter införts, visar utredningen på varierande effekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka eventuella effekter en införd flygskatt i Sverige kan medföra på resenärers och flygbolags beteende på svenska flygplatser. I uppsatsen tillämpas Herfindahl-Hirschmans koncentrationsindex, efterfrågeelasticiteter och sekundärdata från nationella och internationella institutioner i Europa, för att estimera hur en skatt på flygresor kan komma att påverka tre svenska flygplatser. Resultatet visar på ett resenärs- och intäktsbortfall för studiens utvalda flygplatser. Bortfallens olika storlek härleds till flygplatsernas skilda förutsättningar gällande tillgängliga substitut, geografiska läge och etablerade position på den internationella flygplatsmarknaden. / In December 2016, the Swedish government published an investigation proposal regarding a flight tax on air passenger travel in Sweden. Supported by empirical data from other EU-countries with a similar tax application, the investigation concludes inconclusive effects of a flight tax. The purpose of this thesis is to examine the potential effects of an implemented flight tax on travelers and airlines behaviour in Sweden. The Herfindahl-Hirschman concentration index is applied in the thesis together with estimated demand elasticities and statistical secondary data from national and international institutions in Europe, in order to estimate how the tax would affect three swedish airports. The conclusion indicates a loss in both revenue and number of passengers for the selected airports. The differences in the size of the losses are derived by the airports separate conditions in available substitutes, geographical location and the established position on the international airport market. / substitution, demand elasticity, flight tax, revenue loss, passenger loss, secondary data, market concentration, quantitative estimation

Denna tekniska rapport är gjort med två huvudmål. Det ena är att försöka lyfta fram vilka skillnader och likheter som finns mellan hur Statens vegvesen i Norge och Trafikverket i Sverige genomför kostnadsberäkning för sina vägprojekt. Det andra huvudmålet är att försöka analysera ett antal utvalda vägprojekt i Norge för att kunna göra konklusioner på hur bra kostnadsberäkningarna stämmer med verkliga kostnader. Det presenteras en beskrivande del för att ge läsaren en teoretisk bakgrund för att förstå metoden respektive organ använder för sina kalkyler. Ut ifrån detta blir skillnader och likheter diskuterat. En analyserande del tar läsaren genom den analys som är gjort för att göra slutsatser om hur de verkliga kostnaderna ser ut jämfört med de på förhand kalkylerade kostnaderna. Alla slutsatser presenteras avslutningsvis tillsammans med vidare rekommendationer. / This technical report is done with two main goals. The first is to try to highlight the differences and similarities between the methods for costing that Statens vegvesen in Norway and Trafikverket in Sweden use for their road projects. The second goal is to try to analyze a number of selected road projects in Norway in order to make conclusions about how well the calculated costs are compared to the actual costs. The report contains a describing section in purpose to give the reader a theoretical background for understanding the methods for costing. From this theoretical part the differences and similarities are discussed. An analytical part takes the reader trough the analyze that is done of the Norwegian projects in order to make conclusions about how well the real costs are compared to the pre-calculated costs. All of the findings and conclusions are presented in the end of the report together with further recommendations.