Att vara enhetschef inom äldreomsorgen är en stor utmaning i ett verksamhetsområde som inte sällan beskrivs i negativa ordalag i både massmedia och forskning. En enhetschef befinner sig i korsdrag mellan kravet om en värdig vård och omsorg och organisatoriska krav. I syftet att beskriva enhetschefen i äldreomsorgens komplexa arbete belyst ur ett etiskt perspektiv genomfördes en litteraturstudie. Resultatet av studien bygger på tio artiklar varav åtta kvalitativa, en enkätstudie och en av blandad konstruktion. Artiklarnas resultat redovisades sedan i följande sex kategorier; "Enhetschefen som multikonstnär", "Enhetschefens motstridiga krav", "Kravet om tillgänglighet", "Att tillhandahålla god vård och omsorg", "Enhetschefens ansvar för bemanningen" och "Enhetschefens ansvar för vårdpersonalen". En enhetschef inom äldreomsorgen hanterar flera komplexa arbetsuppgifter i form av brukarfrågor, vårdpersonalens frågor och organisatoriska frågor å ena sidan och kraven från politiker och överordnade chefer å andra sidan. Enhetschefen arbetar dessutom i en miljö som präglas av bland annat begränsad budget, underbemanning, undermålig vård och överbelastning av administrativa arbetsuppgifter vilket kan ge upphov till flera etiska dilemman.

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på värdegrunden och dess värden samt hur de omsätter den i praktiken. Värdegrundsfrågor i skola och förskola lyfts inte fram på samma sätt som läs- och skrivämnen något som kan resultera i att värdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande ämnet. Här beskrivs värdegrundsbegreppets intåg i de svenska läroplanerna via värdegrundsprojektet, de demokratiska värdena i läroplanerna men även andra begrepp som värdegrunden är uppbyggt på beskrivs. Arbetet går även på djupet med att beskriva de fyra grundläggande etiska värdena som är autonomi, integritet, jämställdhet/jämlikhet och solidaritet. Resultatet i arbetet bygger på enkäter från tjugo stycken respondenter där frågorna har varit av både en kvantitativ och kvalitativ sort. Resultatet som framkom beskriver bl.a. vikten av en gemensam och stabil värdegrund att utgå ifrån och vikten i en öppen och daglig dialog. Ser man till pedagogernas yrkesetik är även här dialogen viktig. I verksamheterna förekommer temaarbeten, sånger och lekar i arbetet för att lära barnen grunderna i vad som är rätt/fel, empati, ansvar och respekt.

Människor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man på senare år alltmer har börjat investera i etiska fonder och därför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll. Syftet är att skapa en förståelse avseende vad etiska fonder är och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit väsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahåller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att fastställa dessa etiska kriterier. Eftersom etik är subjektivt och etiska fonder inte har någon absolut definition får fondbolagen ett större informationsansvar, där de måste informera om fonden på ett tydligt sätt. Fondbolagen försöker komma ifrån begreppet etik för att tydliggöra deras informationsansvar.

Sinnesmarknadsföring är ett högaktuellt begrepp inom marknadsföringssammanhang som syftar till att använda sensoriska stimulanser för att tillfredsställa konsumenter genom en differentierad och personlig upplevelse av varumärket. Att investera i strategier för de samtliga fem sinnena, ljud, doft, syn, känsel och smak, kan medvetet som omedvetet leda konsumenter till köp. Sensoriska stimulanser kan därmed stödja dolda försäljningsmetoder och styra konsumenter mot impulsköp istället för att uppfylla deras behov. Detta lade grunden för ett ifrågasättande av etiska dilemman som kan uppstå vid applicerandet av sinnesmarknadsföring i butiks- och servicelandskap. Med anledning av att det saknas ett konsumentperspektiv gällande sinnesmarknadsföring och etik, är studiens syfte att beskriva och analysera etiska dilemman inom sinnesmarknadsföring utifrån ett konsumentperspektiv. Forskningsfrågan lyder: vad utgör oetiskt agerande inom sinnesmarknadsföring ur ett konsumentperspektiv? För att få svar på denna fråga har en kvalitativ forskningsmetod med tre genomförda fokusgrupper som insamlingsmetodik tillämpats. Resultatet visar på att majoriteten respondenter har svårt att konkretisera specifika situationer där etik och moral bryts. Ett fåtal företeelser som ses som oetiska har dock kunnat urskiljas ur diskussionerna. Konsumenter tar avstånd från sinnesmarknadsföring som används för att förvränga eller försköna produkter samt när det används på produkter som kan ha en negativ påverkan på deras välbefinnande. Det finns tillfällen där sinnesmarknadsföring går över gränsen och blir oetiskt, men att sätta en universell gräns för vad som är acceptabelt är inte möjligt på grund av att människor är olika. Vad som anses vara godtagbart och inte beror på våra tidigare erfarenheter och perception.

<p>Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar. Frågeställningarna var: hur upplever de anställda sina egna personliga etiska åsikter i relation till företagets? Hur upplever de anställda skapandet av de etiska riktlinjerna? Hur upplever de anställda arbetet med etiska riktlinjer på företaget? Hur upplever de anställda att de etiska riktlinjerna används i det dagliga arbetet? Skiljer sig ovanstående upplevelser mellan avdelningarna och vad kan eventuella skillnader och likheter bero på?</p><p>Tidigare forskning granskades och teorier valdes ut inom områdena motiv till etiska riktlinjer, etik påverkan, normer för etiska beslut i företag, intressenter, stöd för etiskt handlande, organisationskultur och gruppstorlek. En kvalitativ metod användes i undersökningen och tio intervjuer genomfördes med representanter från avdelningarna. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskategorisering. Huvudresultatet visade att de anställdas upplevelser av de etiska riktlinjerna inom frågeställningarna ”arbetet med” och ”användandet av” de etiska riktlinjerna skilde sig i hög grad med hänseende av om de var anställda på en administrativ eller praktisk avdelning, hade avdelningsansvar eller var vanligt anställda samt var anställd på en stor eller liten avdelning. Det var i hög grad liknande uppfattningar inom frågeställningarna ”personliga etiska åsikter i relation till företagets” och ”skapandet av etiska riktlinjer”.</p>

<p>Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.</p><p>Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?</p><p>I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.</p><p>Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet. Värdeförändringen hos de etiska fonderna har också varit sämre än de traditionella Sverigefonder, samtidigt som de har en högre avgift, vilket i sin tur påverkade värdeökningen över tiden. I det här området så har de etiska fonderna haft en dubbelt så hög avgift som Sverigefonderna.</p><p> </p>

<p>Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet. Några slutsatser som rapporten leder fram till är att det hos revisorer finns en grogrund för olika rollkonflikter, till exempel i valet mellan rådgivning och revision, men det är inte ett problem specifikt för revisorerna i Varberg. En annan slutsats som dras är att en utomstående part bör medverka vid upprättandet av analysmodellen, allt för att ytterliggare stärka oberoendet. I diskussionen angående revisionspliktens vara eller icke-vara drar vi slutsatsen att ett eventuellt slopande kan få konsekvensen att revisorer i kommuner utanför storstadsområden eventuellt kan komma att få söka sina klienter där de stora bolagen finns, det vill säga i storstadsregionerna.</p>

Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger. Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder? I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida. Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet. Värdeförändringen hos de etiska fonderna har också varit sämre än de traditionella Sverigefonder, samtidigt som de har en högre avgift, vilket i sin tur påverkade värdeökningen över tiden. I det här området så har de etiska fonderna haft en dubbelt så hög avgift som Sverigefonderna.