Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer både i årsredovisningar och på hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhälle. En fråga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstår. Vidare uppstår en fråga om i vilken utsträckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare när det gäller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frågor, som genomsyrar hela företaget. Att skapa ett etiskt starkt företag är dock en komplicerad process.Enligt vår undersökning finns det inga belägg för att etiska riktlinjer skulle ignoreras av medarbetare. En risk, som har vi har observerat under vår studie är snarare att etiska riktlinjer ses, som självklara. De ses, som något som inte behöver diskuteras. Riktlinjerna utsätts inte för någon kritisk diskussion. Detta resultat gör det ännu viktigare att etiska riktlinjer kommuniceras mellan samtliga nivåer i företaget. Speciellt om syftet är att skapa ett etiskt enhetligt företag.För att kunna skapa ett etiskt starkt företag är det betydelsefullt att företaget efterlever sina etiska riktlinjer. Vi märkte dock under vår studie att inte alla företag har tydliga arbetsprocesser för uppföljning av etiska riktlinjer. Något, som gör det ännu viktigare att etiska frågor tas upp i diskussioner mellan medarbetare och chefer. Särskilt viktigt är det i syftet att redogöra för medarbetare i olika positioner på vilket sätt företagets etiska riktlinjer är en del av deras vardagliga arbete. I samband med kommunicering av etiska riktlinjer bör chefer och medarbetare även lägga märke till de outtalade och företagskulturrelaterade etiska riktlinjerna. Chefer och medarbetare måste vara medvetna om de riktlinjer, som sitter i väggarna samt på vilket sätt de skiljer sig från de nedskrivna reglerna. På så sätt kan ledningen skapa en helhetsbild på vilken etisk grund företaget har i dagsläget. Det blir i sin tur ett avgörande steg för företagets agerande i processen att bilda ett etiskt företag. / Program: Civilekonomprogrammet

Det moderna svenska välfärdssystemet har stora utmaningar med en åldrande befolkning som kräver mer resurser för att de äldre ska kunna leva ett värdigt liv.  En lösning för att kunna erbjuda alla den hjälp och stöd som behövs är ny teknologi. Ett exempel på relativt ny typ av hjälpmedel är trygghetskameror för övervakning av äldre personer i hemmet. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen kan komma att ställas inför nya frågeställningar i sin myndighetsutövning. Ett av dem är möjliga etiska dilemman som kopplas till beslut om nattstillsyn med hjälp av trygghetskamera. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på fem intervjuer med beslutshandläggare anställda vid Skellefteå kommuns äldreomsorg. I studien har biståndshandläggare beskrivit möjliga etiska dilemman kopplade till användning av trygghetskameror för nattstillsyn inom äldreomsorg. Syftet är att skapa förståelse om dessa etiska dilemmans inverkan på handläggarna och deras arbete, samt hur dessa dilemman löses. I studien kom det fram att handläggare inom äldreomsorg ofta träffar på olika typer av etiska dilemman. Studien visade inte på speciella etiska dilemman vid beslut om trygghetskamera. De etiska dilemman som biståndshandläggare har är av allmän karaktär och handlar om intressekonflikter och fundamentala humanistiska frågor. Det visade sig att biståndshandläggare oftast följde konsekvensetikens princip, diskursetikens dialogmetod och en blandning av plikt och konsekvensetik i sitt arbete. Etiska dilemman som uppstår i handläggarens arbete påverkar dem personligen och avspeglas i deras arbetssituation.

I förskolans styrdokument framgår det tydligt att inget barn får utsättas för kränkande behandling. Kränkande behandling är enligt skollagen ett beteende som utan att vara diskriminerande, kränker ett barn eller en elevs värdighet. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskolepersonals uppfattningar om sitt agerande vid kollegors kränkningar av barn i den dagliga verksamheten. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det är svårt att definiera begreppet kränkande behandling. Två kategoriseringar av kränkningar är tydligt framträdande, grova och subtila. Det framgår även att alla informanter är eniga om att de alltid skulle ingripa till barnets försvar om barnet utsätts för kränkande behandling av grov karaktär. När det gäller subtila kränkningar har det visat sig vara färre som t.ex. kan ge exempel på situationer där de ingripit. Avsaknaden av en gemensam definition av kränkande behandling är enligt studien den främsta orsaken till ett icke-agerande. Detta leder också till att förskolepersonal tvekar inför sin egna professionella bedömning av situationen.

<p>Rubrik: Oberoende Revision – Etik och integritet</p><p>Problem:</p><p>Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige?</p><p>Syfte:</p><p>Att skapa förståelse för stora revisionsbyråers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssäkringssystem för att upprätthålla sitt oberoende.</p><p>Studiens utgångspunkter:</p><p>Vi har valt att använda oss av både vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstående frågeställningar.</p><p>Metod:</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella områden. Intervjuerna har skett både i form av personliga möten med respondenterna.</p><p>Vi har valt att inte jämföra byråerna mot varandra utan se på de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssäkringssystem.</p><p>Slutsatser:</p><p>Våra huvudsakliga slutsatser är att de undersökta byråerna har varit duktiga att ta vara på de friheter som revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssäkringssystem.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process.</p><p>Metod: Vår uppsats bygger på en kvalitativ fallstudie av försäkringsbolaget If. Vi har även intervjuat Ledarna – Sveriges chefsorganisation. Vår teori har inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsättet använts. Resultatet bygger på de två utförda intervjuerna med If och Ledarna. I analysen jämförs den empiriska studien med det teoretiska materialet, som sedan leder till uppsatsens slutsatser.</p><p>Resultat & slutsats: Vår uppsats visar att det behövs olika former av stöd vid implementeringen av de etiska riktlinjerna. Litteraturen fokuserar mer på formella stöd än den verklighet vi har undersökt. Ledningens och chefernas engagemang och intresse har stor betydelse för implementeringsarbetets resultat. Det är även viktigt att cheferna föregår med gott exempel och agerar efter organisationens uttalade riktlinjer och värderingar. Personer från alla företagets nivåer bör involveras vid framtagandet av de etiska riktlinjerna, vilket inte är vanligt i verkligheten.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats behandlar implementering av etiska riktlinjer samt ledningens roll i detta arbete. Vi tycker att det vore intressant att även undersöka hur medarbetarna ser på implementeringsarbetet och hur det bör utformas.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning med denna studie är att öka medvetenheten runt etiska riktlinjer och hur dessa implementeras i den dagliga verksamheten. Vi hoppas att många tar del av vår studie och att de som läser uppsatsen får en fördjupad kunskap och blir inspirerade att fortsätta forska inom detta ämne. Vi tror att etiska riktlinjer och implementeringsarbete kommer bli allt vanligare i framtiden och anser därför att denna uppsats kan bidra med intressant och värdefull kunskap inom detta område.</p>

<p>Skandaler i näringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. Åtgärder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har även skapat sina egna etiska koder. Det räcker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det är viktigt att den etiska koden även efterlevs. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar för att den etiska koden ska efterlevas. Detta syfte besvaras genom en kvalitativ studie där intervjuer genomförs med sex revisorer på två kontor inom revisionsbyrån KPMG.</p><p>En etisk kod är till för att öka medarbetares kunskap och på så vis påverka deras beteende. När en etisk kod har implementerats i organisationer uppstår frågor om hur de ska försäkra sig om att koden efterlevs. Interaktion mellan värderingar, beteenden och strukturer kan bidra till att etik efterlevs i organisationer. Global Code of Conduct är KPMGs utarbetade etiska kod, vilken sätter grunden för företagets etiska principer. I mer eller mindre utsträckning tar koden upp företagets värderingar, att medarbetarna ska uppträda med integritet, ansvarsförhållanden, etiskt ställningstagande och att medarbetare ska söka hjälp vid dilemman. Respondenterna i sin tur tar i mer eller mindre utsträckning upp organisationens struktur och utformning, kännedomen om och förståelse för syftet med den etiska koden, personliga värderingar, etiksamordnaren i organisationen, organisationens tillvägagångssätt för efterlevnad av den etiska koden samt konsekvenser av oetiskt handlande.</p><p>Det finns ett flertal faktorer som påverkar efterlevanden av en etisk kod och med hjälp av dessa faktorer analyseras det hur efterlevanden av den etiska koden ser ut i KPMG. Det har framkommit att KPMG bland annat tydliggör syftet med företagets etiska kod, uppmanar diskussioner mellan medarbetare samt att det finns etiksamordnare på kontoren för att den etiska koden ska efterlevas. Den slutsats som kan dras är att trots de olika tillvägagångssätt som KPMG använder sig av för att den etiska koden ska efterlevas är dessa försök inte tillräckliga för att medarbetare ska bli medvetna om denna etiska kod och dess innehåll.</p>

<p>Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sjuksköterskor upplevde etiska dilemman kring patienters existentiella oro, svårigheter kring hemodialysbehandling samt kommunikationsbrist och oklara beslutsvägar. Slutsats: Upplevelser av etiska dilemman som framkom i resultatet visar på ett behov för sjuksköterskor att i dialog öppet reflektera och analysera kring etiska frågor, genom till exempel omvårdnadshandledning och etiska ronder. Därigenom kan sjuksköterskors personliga växt och utveckling stärkas.</p>

<p>This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media’s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don’t have a significant result from the examined variables except for household wealth. The regression results indicate that only household wealth is significant to explain the demand for ethical funds. It’s interesting to see that risk premium isn’t significant for the decision to invest in the ethical funds we studied. The study shows that statics inferens cannot be used to show these correlations for conflict and climate.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.</p><p><strong>Metod:</strong> Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.</p><p><strong>Resultat:</strong> Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas. </p><p><strong>Slutsats:</strong> Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.</p>

This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media’s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don’t have a significant result from the examined variables except for household wealth. The regression results indicate that only household wealth is significant to explain the demand for ethical funds. It’s interesting to see that risk premium isn’t significant for the decision to invest in the ethical funds we studied. The study shows that statics inferens cannot be used to show these correlations for conflict and climate.