Vi lever i ett samhälle där vi arbetar för att tankar, värderingar och andra faktorer ska förebygga ett demokratiskt samhälle. Under de första åren i livet bemöter vi barnlitteratur i olika former omedvetet och medvetet. Vi befinner oss ständigt i förhållande till aktiviteter som till exempel högläsning, i verksamheter där barnlitteratur tillämpas, och under längre delen av tonåren läser vi mycket i form av litteraturen och antar olika roller utifrån etnicitet och kön. I denna uppsats undersöker vi barnlitteratur och hur genus och etnicitet uttrycks i de utvalda barnböcker vi har valt att analysera. Vi anser att barnlitteraturens framställning av genus och etnicitet inte framställs i den utsträckning den bör göra. Materialet är sex utvalda barnböcker, tre av böckerna är skrivna av Gunilla Bergström och Pija Lindenbaum. Materialet är noga studerat och vi har valt böcker som vi vet att många känner igen och kan relatera till på olika sätt. Materialet har ibland varit tydligt men också motstridigt för vad som kanske kategoriseras med kvinnligt och manligt. Syftet är att analysera och jämföra några välkända barnböcker ur ett postkolonialt perspektiv med fokus på genus och etnicitetaspekter. Syftet är också att lyfta hur det formar våra barns framtida värderingar för vad som är kvinnligt och manligt. Metoden i studien består av text och bildanalys i förhållande till analysschema, för att besvara syftet och frågeställningarna. Resultatet i studien antyder att genus och etnicitet framställs olika i barnböckerna genom olika likheter och skillnader. Den främsta likheten är att karaktärerna i böckerna framställs med stereotypiska genusaspekter när det gäller färger, variation av frisyrer, val av kläder samt gemensamma intressen utifrån karaktärernas genus tillhörighet. Resultatet visar också hur vi förhåller oss utifrån de roller vi faktiskt får i barnboken. Flickorna i barnböckerna antar sig ofta stereotypiska roller för vad en kvinna symboliseras med som till exempel, empati och omsorg, tillskillnad från pojkarna i böckerna som framställs som tuffa, busiga och högljudda. Resultat inom etnicitetaspekten kännetecknas i största grad i form av utseende, såsom hudton och/eller hårfärg. Det utmärks alltså fler barn med olika etniciteter i form av illustrationer där barn med olika hudtoner framhävs i Lindenbaums böcker, i jämförelse med Bergström