The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive. Certain changes and clarifications are still required in regards to the regulations of exclusions grounds, contract award criterion and abnormally low tenders. The facet of the directive which requires the most significant clarification is regarding the conditions for performance of contracts.     Keywords: public procurement, social considerations, socially responsible public procurement

Efter många års kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet säkerställa en enhetlig patenträttslig tillämpning i alla deltagande länder. I denna uppsats görs först en genomgång av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebär och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras påverkan på ett fiktivt företag inom bilsäkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte särskilja sig i någon större utsträckning från det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istället att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfånget. Vid beviljande av EU-patent får patentet verkan i samtliga deltagande länder. Systemet kommer emellertid medföra en stor osäkerhet till en början eftersom det är nytt och därmed saknas praxis. Dessutom finns en viss rädsla för så kallade patenttroll som med EU-patent kommer få möjlighet att tillskansa sig patent för nästan hela EU.UPC förväntas innebära minskade kostnader i samband med rättsprocesser. Dessutom är målet att förutsägbarheten och följdriktigheten ska vara lika hög oavsett i vilket av de deltagande länderna rättsprocessen sker. Än en gång är dock bristen på praxis ett problem eftersom EU-ländernas praxis inom patentfrågor ser olika ut och det kan inte förutsägas hur domstolen kommer förhålla sig till dessa skillnader.För det fiktiva företaget är förenklingen och de minskade kostnaderna med EU-patentet lockande. De osäkerheter som finns innan EU-patentet och UPC har hunnit utvecklats ordentligt och praxis byggts upp innebär emellertid en risk. De ekonomiska fördelarna kommer förmodligen inte att kunna väga upp risken under de första åren. Därför kommer företaget troligen att avvakta för att se att EU-patentet och framförallt UPC erbjuder ett tillfredsställande skydd.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll. Analysen har lett till att vissa mönster av unionsrättsliga uttryck har trätt fram. Lagrådets hänsyn till EU-rätten uttrycks framförallt i form av lagtekniska råd. Bakom dessa (enbart konsultativa) råd framhålls EU-rätten ibland explicit, medan det vid andra tillfällen endast finns implicita indikationer. Vidare i uppsatsen presenteras olika unionsrättsliga uttryck för vart och ett av de identifierade lagstiftningskategorierna. / The Swedish judicial review includes, inter alia, judicial preview by the Council on Legislation (Swedish: Lagrådet). The special status of the European Union law has led to an interest to study the Swedish judicial preview from a European Union legal perspective. In the essay, three categories of law proposals have been identified: laws for implementing EU-directives, laws for other EU-adjustment, and nationally initiated law proposals. The aim of the analysis has been to understand how EU law is expressed in the judicial preview of law proposals from these three categories. For this study, the basis of European Union law has been presented, and followed by a discussion on the activity and the role of the Council on Legislation. The analysis has led to the findings of some patterns of EU law expressions. The Swedish judicial preview regards the EU law foremost through (legal) technical advices. Behind these (merely consultative) advices the EU law is sometimes expressed explicitly, while other times there are only implicit indications. Furthermore in the essay, different expressions of EU law are presented for each of the identified categories of laws.

This study was carried out in order to get an understanding on how the victims of human trafficking are taken care of in the EU and if the union’s ambition open up for the victim’s empowerment and thereafter also decreases the risk of the survivors to be utilized again in the same or different way. The idea derives from EU’s focus on establishing minimum standards that shall protect and support victims of human trafficking. Through a thematic text analysis where John Friedmann’s disempowerment model was applied, the ambition was to answer the research questions how does the EU work in order to protect and support the victims of human trafficking and does this effort open up for the possibility of the victims to take control over their own lives and livelihood; i.e. being empowered. The result shows that EU’s work to protect and support victims of human trafficking open up for the possibility for the victims to take control over their lives – but that there needs to be similar studies of other actors and agencies in order to see if the work is comprehensive enough and supplements what EU can do.

Det atlantiska laxbeståndet i Östersjön är idag hotat, vilket är ett resultat av antropogen påverkan, och det har i praktiken inte funnits någonförvaltningsplan för laxen i Östersjön på nästan 10 år. Ett förslag gällande en flerårig förvaltningsplan för Östersjölaxen lades fram av EUkommissionen2011, vilken syftade till att bidra till ett hållbart nyttjande av laxen, och att den genetiska integriteten och variationen bevaras.Huvudsyftet med denna studie är att undersöka utvalda remissvar som framtagits efter förslaget. Remissvaren är officiella utlåtanden från berördamyndigheter och icke-statliga organisationer, och som har framförts till regeringen. Innehållsanalysen kommer att användas i syfte att nå enfördjupning samt identifiera återkommande mönster och teman utifrån remissvaren och de två utförda intervjuerna. Analysen visar att mångaaktörer påvisar en generellt sett positiv inställning till förslaget, men meningsskiljaktigheter och kritik av föreslagna åtgärder och tillvägagångssättkaraktäriserar flera av remissvaren. Detta märks tydligt under förslagen gällande utfasning av utsättningar och smoltproduktionsmålen, där mångaåtgärds- och tillvägagångsförslag är mycket tidskrävande, och förändringar sker över längre tidsperioder. Det är därför av stor vikt attförändringsprocesser påbörjas långt innan man riskerar att nå en punkt där skadan blir oåterkallelig. / The population of the Atlantic salmon in the Baltic Sea is threatened by substantial anthropogenic activities, and in practice, an action plan hasbeen missing for almost a decade. A proposal for a multi annual action for the Baltic salmon stock was presented by the EU-commission 2011,this plan aimed to aid attempts of reaching a sustainable exploitation of the salmon stock, and to sustain the genetic integrity and diversity of thespecies. The main purpose of this thesis is to examine selected statements of opinion in regards of mentioned proposal, these statements areofficial recommendations carried out by concerned authorities and NGO’s, and have been delivered to the Swedish government. Content analysiswill be used on the statements of opinion and the two interviews. The analysis shows that various actors are generally positive towards theproposal of a multiannual action plan, but disagreements and critique of proposed approaches tend to be dominant in several statements. This isvery clear in terms of the phasing out of the salmon releases and the smolt production goals, which the proposal deals with. A large number ofproposed measures and associated processes are very time consuming, and thus, changes in matters like these happen over extended periods oftime. It is therefore of great importance that actions are put in motion long before the risks of reaching irreversible damages becomes evident.

Under vintern 2013/14 utspelade sig en kris i Ukraina. I november bröt landets president Viktor Janukovytj förhandlingarna om ett samarbetsavtal med EU, vilket blev starten på en flera månader lång period av våldsamma demonstrationer i landet. I februari tvingades presidenten slutligen att lämna sin post. Konflikten i landet pågår fortfarande, om än i andra former. I denna uppsats undersöks 31 nyhetsartiklar från fyra svenska dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet är att avgöra huruvida rapporteringen om krisen varit tendentiös, alltså om den var vinklad till någon sidas fördel eller nackdel. Undersökningsperioden sträcker sig från 21 november 2013, då demonstrationerna utbröt, till 23 februari 2014, dagen efter att presidenten tvingades avgå. Uppsatsens teoridel utgår bland annat från Herman och Chomskys propagandamodell och Conboys teorier om nyhetsretorik. Artiklarna analyseras kvalitativt med hjälp av Lundgren med fleras massmedieretoriska analysmodell. Resultatet visar att artiklarna till stor del var tendentiösa. Källorna i texterna var främst demonstranter och andra som stödde oppositionen. Presidenten och hans följare fick begränsat med utrymme att framföra sina åsikter på. Genom exempelvis användandet av värdeladdade ord målades Europeiska unionen, EU-vänliga demonstranter och oppositionen i Ukraina ut som ”goda”, medan president Janukovytj, hans anhängare och Ryssland framställdes som ”onda”.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.