This study examined the effects of social-ecological intervention on physical activity (PA) knowledge level and behaviors of rural middle school students. A pre-test post-test control group design was constructed. In addition, qualitative data was collected by focus group discussions after the post-test in experimental group. Two schools from similar rural settings were identified as experimental and control schools. In total 62 students from 6, 7, 8 grades of these schools participated in this study. Experimental school PA environment was changed based on the social-ecological model (SEM) with a focus on intrapersonal, interpersonal, community level, organizational factors, and public policies related with PA. Turkish version of health related fitness (HRF) knowledge test, v pedometer, exercise stages of change, PA self-efficacy, social support, and PA enjoyment questionnaires were used to gather information for the dependent variables for the present study. A focus group discussion was implemented in experimental school. Repeated Measures ANOVA was used for the numerical data analysis. Focus group transcriptions were analyzed by content analysis method. According to HRF knowledge and PA analysis, experimental school students significantly improved their HRF knowledge scores, PA levels, social support compared to the control group students (p&lt / 0.05). Focus groups results supported the quantitative findings. In conclusion, this study indicated the value of SEM in improving the health related fitness knowledge, PA level and social support of students in rural context. Improving the rural school context for PA promotion by SEM is strongly recommended.

Det senaste decenniet har visat en tydlig trend av ökad psykisk ohälsa, samt fysisk inaktivitet hos ungdomar i Sverige. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan grundläggande psykologiska behov och psykisk hälsa genom de mellanliggande variablerna motivation och motionsbeteende hos gymnasieungdomar baserat på Självbestämmandeteorin. En kvantitativ undersökning genomfördes med 160 deltagare, varav 106 kvinnor och 54 män, i åldrarna 16 till 19 år (M=17,04, SD=0,93). Följande mätinstrument användes: Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire, Psychological Need Thwarting Scale och Self-Rated Mental Health. Resultatet från medieringsanalyserna visade ett tydligt negativt samband mellan behovsfrustration och psykisk hälsa. Hela medieringsmodellen visade även att kontrollerad motivation och motionsbeteende kunde mediera relationen mellan tillhörighetsfrustration och psykisk hälsa. Behovsfrustration är ett relativt nytt och understuderat begrepp, vilket gör att studiens resultat kan bidra till ökad kunskap kring de faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa. Till framtida forskning föreslås att inkludera variabler som rör autonomistöd samt fortsatt fördjupning i tillhörighetsbehovet i motion- och skolmiljöer. Detta skulle kunna ge mer kunskap och förståelse för ungdomars psykiska hälsa och motivationsorientering, vilket i sin tur skulle kunna gynna hälsoinsatser och promotion för ökad hälsa bland ungdomar.