Primary care based physical activity interventions have been shown to be efficacious when delivered under controlled research conditions, over the short-term. However, few studies have evaluated the long-term sustainability of these health interventions utilizing methods to determine external validity. Our own research group conducted the ENCOURAGE project, which enabled previously sedentary individuals (Age, 51 ± 1 years; BMI, 35.2 ± 0.8) to increase their total physical activity by 104 minutes a week. Although the ENCOURAGE project has now ended, a number of stakeholders are utilizing project outcomes to inform best practice within their respective organizations. The purpose of this thesis project was to use the RE-AIM framework to evaluate the external validity of the ENCOURAGE project, and to describe the stakeholders’ perceptions regarding the long-term sustainability of the project utilizing methods from a stakeholder analysis assessment. Results from the RE-AIM evaluation suggest that three of the five dimensions of the framework were met, notably: Reach, Adoption and Implementation. Therefore, the ENCOURAGE project generated a moderate level of public health impact. Semi-structured interviews were conducted with eight key stakeholders who were involved with the design, development or implementation of the project. Although the ENCOURAGE project was not adopted into the health care system, it left notable implications on the recognition of physical activity in primary care, and the delivery of physical activity services in primary care. Furthermore, the project was able to influence the primary care providers’ perceptions about physical activity, community-based programing and health policy. These positive changes observed at the individual, organizational and system-level are sustainable over the long-term. / February 2017

Bakgrund: Det är välkänt att en inaktiv livsstil har negativa konsekvenser på individers hälsa, men också att det leder till stora vårdkostnader. I takt med att den fysiska aktiviteten minskar ökar antalet kommuner i Finland som erbjuder motionsrådgivning, en individuell handledning i hur människor kan bli mer fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att få en inblick i motionsrådgivares arbete i Finland. Studien utgick från två frågeställningar (1) Vad ingår i en motionsrådgivares arbete? Och (2) Vilka goda exempel respektive utmaningar uppger motionsrådgivare att de upplever i sitt yrke? Metod: För insamlande av data gjordes semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en tematisk analys. Urvalet bestod av sex motionsrådgivare från olika kommuner i Finland. Resultat: Resultatet visade att motionsrådgivares arbete till stor del bestod av individuell motionsrådgivning. De övriga arbetsuppgifterna varierade beroende på vilka behov som fanns. Samarbetet med välfärdsområdena upplevdes som ostrukturerat och dåligt fungerande med anledning av vårdens omstrukturering. Det upplevdes också som utmanande att påbörja samarbeten med idrottsföreningar. Involvering av alla berörda samarbetspartners i ett tidigt skede samt sektorsöverskridande arbete visade sig vara fungerande. Även projekt och riktade punktinsatser fungerade bra. Slutsatser: Skillnader i motionsrådgivares arbete behöver nödvändigtvis inte vara något negativt eftersom det finns olika behov i olika kommuner. För att tackla upplevda utmaningar är det viktigt att ”Liikkuva aikuinen” fortsätter arbeta med utformning av riktlinjer och rekommendationer för arbetet. Motionsrådgivningen behöver medvetandegöras och goda exempel behöver lyftas fram.

No description available.