The purpose and aim of this research was to analyze if Lewis R. Rambos conversion the- ory can be applied to describe religious radicalization towards violent Islamic terrorism or not. The research has analyzed and investigated if there are any differences or similarities, regarding risk factors and existential dimensions before the attacks of three terrorists; Rakhmat Akilov, Mohamed Bouhlel and Salman Abedi. The report further considers what role Melder ́s eight existential dimensions play in violent Islamic radicalization. The analyzis is based on a deductive method where, as said above, the conversion theory, existential dimensions and risk factors are used to answer the research questions. This study analyses and encodes the material by hand with paper and pen, even though the program “OpenCode” is more commonly used in a thesis of this proportion, due to it provided a more flexibility. The conclusion of this study is that Rambo ́s theory can elucidate violent reli- gious Islamic radicalization but as the theory tends to be too broad and vague it should be used in combination with other theories to be able to fully explain the conversion. Other- wise the theory tends to be too broad and vague. Results of analyzing the risk factors and existential dimensions, shows that there are more similarities between the three terrorists than differences and that the existential dimensions do play an important role in the religious radicalization even though this theo- ry also can be to broad and vague because of a tendency by the dimensions to overlap.

With this scientific essay I examine, what I choose to phrase as, music-centered educational practices in contemporary Swedish preschool. Using two personal experiences of these practices as empirical data, I aim to discern what types of philosophical and musicological ideas have helped shape their formation. One of the experiences used as empirical data is centered around a traditional educational practice, the song-gathering, and the other around an experimental practice of my own devising, the music-machine. Using my own term, music-centric educational practice, I explore different views on why music ought to be seen as a productive and valuable tool in regards to children’s education and development. I also compare the two main views, music as means to gain general knowledge and music as means to handle existential questions, only to find that they have more in common than one might think. The crucial factor is whether or not the teacher is aware of, and is able to handle, the philosophical implications. The essay is aimed to explore three main questions: What constitutes as the existential dimensions of music and what impact they might have on music-centric teaching, which criteria needs to be met in order to facilitate meaningful music-centric teaching and lastly what separates the idea of an existentially inclined music-centric teaching from the ideas of teaching-practice in a traditional sense. The essay, in its entirety, is an example of musico-philosophical thinking. I examine these questions with a view on music as a living organism, deriving philosophical ideas from new materialism and try to pin-point moments, where it could be argued that the impact of music is effecting and altering a persons state of mind. These instances I identify, using Roland Barthes terminology, as being in a state of jouissance. / Med denna vetenskapliga essä undersöker jag, vad jag vill kalla för, den musikcentrerade undervisningspraktiken i dagens svenska förskola. Med utgångspunkt i två egenupplevda situationer söker jag förstå vilka bakomliggande filosofiska och musikologiska idéströmningar som format dessa praktiker. Den ena situationen som används som empiriskt underlag kretsar kring en traditionell undervisningspraktik, sångsamlingen, och den andra kring en experimentell praktik som jag själv utformat, musikmaskinen. Med hjälp av mitt egna begrepp, musikcentrerad undervisning, utforskar jag olika idéer om varför musiken bör ses som ett produktivt och värdefullt verktyg i relation till barns bildning och utveckling. Jag jämför också de två huvudsakliga tankarna, musik som redskap för allmänbildning och musik som redskap för att hantera existentiella frågor, och finner att de båda synsätten har mer gemensamt än en först kan tro. Den avgörande faktorn är huruvida läraren är medveten om, och kan hantera, de olika filosofiska implikationerna. Denna essä är avsedd att utforska tre huvudfrågor: Vad som utgör musikens existentiella dimensioner och vilken konsekvens dessa har för den musikcentrerade undervisningen, vilka förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en meningsfull musikcentrerad undervisning och slutligen vad som skiljer idén om en existentiellt betonad musikcentrerad undervisning från idéerna om undervisningspraktik i traditionell bemärkelse. Essän, i sin helhet, blir således ett exempel på musiskt-filosofiskt tänkande. Jag undersöker dessa frågor med en förståelse av musik som en levande organism, vilken är hämtad ur ett neomaterialistiskt perspektiv, och försöker peka ut de ögonblick då musiken kan sägas påverka och förändra en människas sinnestillstånd. Dessa ögonblick kallar jag, för att använda Roland Barthes terminologi, som förknippade med ett tillstånd av jouissance.