Notre projet de recherche porte sur l’enseignement/apprentissage de l’oral en FLE aux étudiants russes de deuxième – et en partie de troisième - année de la faculté de langues de l’université pédagogique. Nous sommes notamment centrés sur l’agir de l’enseignant, celui-ci étant la figure clé assurant la progression du processus de l’apprentissage organisé dans une situation exolingue, en milieu hétéroglotte. Son rôle est plurifonctionnel, ses manifestations sont variables. Les polylogues pédagogiques se trouvent au cœur de nos analyses, dont le but est d’optimiser le processus d’enseignement/apprentissage par l’intermédiaire des modifications de l’agir de l’enseignant en y appliquant notre thèse du « naturel didactique » censée créer des conditions d’expression naturelles dans une situation didactique en motivant ainsi la parole des apprenants, d’une part, et en diminuant la dissymétrie des relations enseignant-apprenants, d’autre part.Les analyses quantitatives ont permis de dégager les particularités discursives des interactions verbales en groupe de FLE de l’université pédagogique russe, notamment la manière spécifique d’agir de l’enseignant. Les éléments dégagés de cette observation permettent d’ouvrir une réflexion sur la pédagogie à concevoir en contexte de la Russie. / Our research project is concerned with the teaching/apprentiship of oral French in the « French as a Foreign Language » (FLE) program for Russian students in the second and, in part, third years in the Faculty of Languages of the teaching university of Vologda. We concentrated in particular on the action of the teacher, since the teacher is the key actor who ensures progress in the learning process in a situation using a non-native language in a foreign language context. The teacher assumes multiple functions with varying manifestations. Pedagogical polylogues are at the heart of our analyses. They aim to optimize the process of teaching/learning by modifying the action of the teacher via the application of our hypothesis of « natural didactics ». This method favors the creation of conditions allowing natural expression in a didactic situation by motivating the learners to speak on the one hand, and by reducing the asymmetry of the teacher-student relation on the other. Quantitative analyses allowed us to isolate particular aspects of verbal interaction in a FLE group within the Russian teaching university and in particular the specific action of the teacher. The results of these observations open up the possibility of a study of pedagogical methods appropriate for use in Russia.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I